Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ortodoxa kyrkan - Ortodoxi - Ortodrom, storcirkel - Ortoepi - Ortofenylendiamin - Ortoföreningar - Ortognat - Ortognejs - Ortogonal - Ortografi - Ortoklas - Ortokromatisk - Ortolansparv - Ortopedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Ortodoxi—Ortopedi
600
slut. Höjd över alla andra symboler står
Sym-bolum nicaeno-constantinopolitanum, som är
ryggraden i varje ortodox dogmatik och intar en
central ställning vid dopet och nattvarden.
Con-fessio Dosithei (patriark i Jerusalem) antogs
1672 på en synod i Jerusalem och påbjöds 1723
även för ryska kyrkan. — 3) I kulten, som,
särskilt för de breda lagren, spelar långt större
roll än författningen och dogmat. Till innehållet
är kulten nästan identiskt lika i alla ortodoxa
landskyrkor. Redan i kyrkobyggnadens arkitektur
och inredning med ikonostas (se d. o.) m. m.
framträder likheten, så även i beräkningen av det
kyrkliga året med dess fester och fastetider (den
gregorianska kalendern avvisas). Fastetiderna äro
fyra: 40-dagarsfastan före påsk, apostlafastan
från söndagen efter pingst till Petrus- och
Paulus-dagen 29 juni, Mariafastan 1—15 aug. och fastan
före jul från 15 nov. Bland festerna, som äro
flera än i romerska kyrkan, står påsken främst.
I folkfromheten har Maria- och helgonkulten
stort utrymme. Helgonbilderna, av vilka somliga
gälla som undergörande, äro föremål för
vörd-nadsbetygelser och tillbedjan. Den viktigaste
likheten på kultens område är dock den inom hela
o. enhetliga uppfattningen av sakramenten
(”mysterierna”). Dessa, sedan unionsförhandlingarna i
Lyon 1274 sju till antalet, äro: dopet och dess
forts, chrisma, kraftmeddelande smörj else;
nattvarden (eukaristi); boten; euchelaion, smörjelse
av sjuka; äktenskapet och prästvigningen. — 4)
I den hierarkiska organisationen,
som bygger på tre ämbeten, vilka återföras till
Kristus och apostlarna: diakon, presbyter (präst,
pop), biskop. Först ”prästen” har rätt att
fullgöra mysterierna (prästvigningen tillkommer
biskopen ensam). Celibat kräves blott av det högre
kleresiet.
Efter revolutionen i Ryssland 1917 äro
Balkan-länderna o:s starkaste stöd. Av Rumäniens 16,5
mill. inv. äro c:a 11,5 mill. ortodoxa, av Bulgariens
6 mill. inv. c:a 5,129,000, i Jugoslavien är bortåt
halva befolkningen (6,785,000) ortodox. Balkan
företer sålunda stark splittring på det religiösa
området. Det muhammedanska inslaget är
betydande. Därför är också minoritetsproblemet
synnerligen aktuellt, och skolundervisningen lämnar
många svårlösta uppgifter. Romerska kyrkan är
stark på Balkan och har genom konkordat
lyckats ytterligare hävda sin ställning. Jugoslavien
har c:a 5,200,000 romerska katoliker, Rumänien
1,300,000, och därjämte äro med Rom unierade
(grekiska katoliker) ganska talrika. Rumäniens
1,320,000 grekiska katoliker ha emellertid avbrutit
förbindelsen med Vatikanen och äro sedan 1948
återförenade med o. Grekland med sina c:a 7 V3
mill. tillhör så gott som helt o. Blott ett ringa
inslag romerska katoliker finnes, mestadels på
öarna. Den starka splittringen utgör en av
orsakerna till att o. visar intresse för de nutida
kyrkliga enhetssträvandena. Dessa ha näml, visat
sig kunna ge värdefulla riktlinjer vid
behandlingen av det svåra minoritetsproblemet och i de
läroböcker, som skrivas om andra samfund och
religioner, inspirera till mera rättvist omdöme. O.
har nu c:a 144 mill. anhängare. — Ang. o:s
munkväsen se Athos och Orden 1).
Litt.: D. Fehrman, ”Orientens och Roms
kyrkor” (1920); H. Neander, ”Orientens kyrkor och
den ekumeniska tanken” (1926); S. Zankow, ”Das
orthodoxe Christentum des Ostens” (1928); R.
M. French, ”The Eastern Orthodox church”
(I95i).
Ortodoxi, renlärighet, överensstämmelse i tro
och lära med ett kyrkosamfunds genom
bekännelseskrifterna fastställda troslära. Som
”orto-doxismens tidevarv” betecknades i de luterska
kyrkorna dogmbildningens tid på 1600-talet.
Ortodrom [-å’m], storcirkel, se Sfär.
Ortoepi, konsten att rätt utläsa, uttalslära.
Ortofenylèndiamin, kem., CeH^NHs)’,
blad-formiga kristaller, användes som färgämne och
som framkallningsämne i finkornframkallare.
Ortoföreningar, kem., se Ortoderivat.
Ortognät, se Prognati.
Ortognejs, petrogr., se Gnejs.
Ortogonäl, vinkelrät.
Ortografi, rättstavning. — Adj.: O r t o g r
ä-f i s k.
Ortokläs, miner., se Fältspat.
Ortokromätisk, se Färgkänslighet.
Ortolänsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Ortopedi (av grek. ortho’s, rak, och pais, gen.
pSido’s, barn), specialgren inom den medicinska
vetenskapen, omfattande behandlingen av de
kroniska deformiteterna och funktionsrubbningarna
inom hållnings- och rörelseorganen. Den moderna
o., sådan den utformade sig i slutet av förra
seklet, kan sägas vara en kombination av tre äldre,
tidigare var för sig och ensidigt av olika
”skolor” använda behandlingsprinciper, den k i r u
r-g i s k a, den gymnastiska och slutl.
bandagebehandlingen. — Målet för den
ortopediska behandlingen är i främsta rummet
hävandet av en förefintlig deformitet el. — om detta
icke låter sig göra — medelst en symtomatisk
behandling i görligaste mån förminska
åkommans invalidiserande verkan. De
invaliditetstill-stånd, som många gånger uppträda efter en
genomgången barnförlamning, kunna för den
sjuke avsevärt förbättras t. ex. genom operativa
ingrepp el. genom bandagebehandling.
Felställningar i lederna, beroende på t. ex. kontraktur och
ledstyvhet, bli numera ofta föremål för
ortope-disk behandling, liksom även deformiteter inom
skelettsystemet, t. ex. efter engelska sjukan. Den
många gånger starkt invalidiserande ”plattfoten”
bör i tid behandlas med ett individuellt utformat
ortopediskt bandage (”hålfotsinlägg”). Av
medfödda deformiteter, ägnade för ortopedisk
behandling, märkas i första rummet klumpfoten
och den medfödda höftluxationen. Till
bandagebehandlingen inom o. måste även räknas de
konstgjorda lemmarna, proteserna, vid vilkas
förfärdigande ortopedens speciella kännedom är av
största betydelse för erhållande av bästa möjliga
resultat. — Inom fysisk fostran hos det
uppväxande släktet spelar o. en mycket viktig roll.
Denna profylaktiska o. söker att med
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
