Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paionios - Pair - Paisielo (Paësiello), Giovanni - Paisley - Paita - Paittasjärvi - Paj - Pajala - Pajala och Korpilombolo tingslag - Pajas - Pajazzo, pajas - Pajou, Augustin - Paka - Paketbåt - Paketgods - Paketladdning - Pakistan - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Pair—Pakistan
716
P. figurerna i östgaveln på Zeustemplet i
Olympia.
Pair [pär], fr., pär (se d. o.).
Paisiello [-ä’lå] (Paèsiello), Giovanni,
italiensk tonsättare (1740—1816). Han debuterade
som operakompositör 1763 och blev snart en av
samtidens yppersta kompositörer. P. var
hovkapellmästare i Petersburg 1776—84 och skrev
under denna tid sin mest berömda opera, ”11
bar-biere di Seviglia” (1782; ”Barberaren i Sevilla”,
Sthlm 1797). Operan ”11 re Teodoro” (1784)
ansågs av samtiden som hans bästa. ”Nina”
(1789) var ett försök i semiseriastil. 1802 fick
P. i uppdrag av Napoleon att leda hovkapellet,
men han drog sig snart tillbaka till Neapel.
Hans stil var enkel, mycket melodiös och
känslofull men pregnant och uttrycksfull.
Paisley [péi’zli], stad i skotska grevsk.
Ren-frew, 11 km v. om Glasgow; c:a 97,000 inv. Ett
av världscentra för tillv. av bomullstråd (Coats’
Ltd fabriker); dessutom stärkelse-,
marmelad-och tvålfabriker m. m. P. har uppvuxit kring
ett 1163 gr. kluniacenskloster.
Päi’ta, hamnstad i Peru, se Piura.
Pai’ttasjärvi, sjö i Lappland, se Kalix älv.
Paj (av eng. pie, pastej), rätt av ett slags
mördeg, inneslutande kött el. frukt, t. ex.
biffpaj, äppelpaj.
Pa’jala, kommun i Paj ala och Korpilombolo
tingslag i Norrbottens län (se kartor vid
Lappland), utmed finska gränsen; 3,615,25 km2, 7,090
inv. (1953). Kommunen är delad i P a j a 1 a
församling (med 5,649 inv.) och M u o n i o n
a-lusta församling (med 1,441 inv.) i n.,
vilka utgöra ett pastorat i Norrbottens n.
kontrakt av Luleå stift. Pajala förs, är delad i
Pa-jala (4,495 inv.) och Kaunisvaara (1,154 inv.)
kyrkobokföringsdistrikt. Kommunen, som i s.
ge-nomflytes av Torne älv, uppfylles i stort sett
av småkuperade skogs- och myrmarker med
småsjöar. 1,590 har åker. Vid Torne älv ligger
kyrkbyn och handelsplatsen Pajala (1,392 inv.
1951) med tingshus, högre folkskola, stor
sjukstuga, provinsialläkare och distr.-veterinär. L. L.
Læstadius’ hem är nu museum. Kengis forna
brukskapell är P:s kyrka, flyttad hit 1861 och
utvidgad. Träkyrka finns även i Muonionalusta.
Pa’jala och Korpilombolo tingslag [-å’m-]
i Norrbottens län, mellan Lappland och finska
gränsen, omfattar kommunerna Korpilombolo,
Tärendö, Pajala och Junosuando. P. tillhör
Tor-neå domsaga (tingsställe Pajala), Kiruna och
Haparanda fögderier.
Pa’jas, se Pajazzo.
Pajazzo [paja’tså], p a’j a s (it. Pagliaccio [eg.
halmmadrass], ty. Bajazzo), komisk figur i den
italienska folkkomedien, klädd i vida kläder och
sockertoppsformad hatt samt med kritat ansikte,
vilken har till uppgift att roa publiken genom
groteska upptåg. ”Pajazzo” är titeln på en
berömd opera av Leoncavallo.
Pajou [pa^o’], Augustin, fransk skulptör
(1730—1809). Han var elev av J. B. Lemoyne,
studerade även i Rom och blev i Paris prof, vid
akad. P. bildar övergången från fransk rokoko
till romersk klassicism: Backantgrupp, ”Klagande
Psyche” (båda i Louvren), Najaderna på
Fon-taine des Innocents. Till hans bästa verk räknas
en porträttbyst av Buffon samt statyer av
Car-tesius, Pascal och Bossüet.
Päka, Agüti (Coelo’genys) päca,
sydamerikansk gnagare, tillhörande fam. agutidjur
(Da-syproctidae). Den har klumpigt huvud, stubbsvans
och korta,
kraftiga ben, är
ovan rödbrun
med några
rader vita fläckar,
under rödgul.
Fullvuxna
hannar nå 70 cm
längd och bli
35 cm höga.
P. vistas mest
vid
tättbevux-na flodstränder,
där den gräver hålor i marken och lever av
växt-föda, som uppsökes nattetid.
Pakètbåt (eng. packet-boat, varav även fr.
pa-quebot), äldre benämning på postförande
passagerarfartyg, särsk. om större, snabbgående sådana
för oceantrafik.
Pakétgods, järnvägsmässig beteckning för
kollin om högst 20 kg vikt och högst 150 dm3 volym,
som till särskild taxa befordras med
personförande tåg el. snabba godståg.
Pakétladdning, sprängmedel, förpackade i
paket på vanl. 1—5 kg.
Pakistan, dominion inom Brittiska samväldet i
Främre Indien; 935,000 km2, 75,8 mill. inv.
(1951). P. uppdelas genom Indiska unionens
område i två delar, Västra Pakistan och östra
Pakistan (se kartor vid Indien). Huvudstad:
Ka-rachi. — Västra Pakistan gränsar till
Persien, Afghanistan, Indiska unionen och Arabiska
havet. Längst i v. i Beluchistan utgöres P. av
en högslätt, som omärkligt övergår i den persiska
högslätten och som, bortsett från kusttrakterna,
avvattnas av floder med kort lopp till saltsjöar
och träsk i landets inre. Högplatån ligger 300
—1,000 m ö. h., de omgivande bergskedjorna
nå över 2,000 m höjd. Bergsterrängen fortsätter
mot n. in i Nordvästra gränsprovinsen för att
längst i n. helt övergå i Hindukushsystemet, där
Piz Mir når 7,420 m ö. h. Den ekonomiskt
betydelsefullaste delen av P. är Indusdalen, vilken
avvattnas av floderna Indus, Jhelum, Chenab,
Ravi och Sutlej. Dessa upprinna i Himalajas
nederbördsrika bergstrakter och ge därför
möjligheter till jordbruk på slätten. — östra
Pakistan omfattar ö. delen av Ganges’ och
Brahmaputras gemensamma delta och är ett
regn-rikt, sumpigt område, vilket endast längst i s. ö.
höjer sig i bergstrakterna på gränsen till Burma.
Se vidare Indien.
Historia. Den indisk-islamiska nationalismen
började ta fastare form på 1920-talet, ung.
samtidigt med tillväxten av den hinduiska
självstän-dighetsrörelsen och i alltmer märkbar
motsättning till denna. Muhammedanernas politiska kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
