Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palladium (bild) - Palladium (metall) - Palladius, Peder - Pallanza - Pallas - Pallasch - Pallbrytning - Pallemtjåkko - Palliativ - Pallin, Nils - Pallium - Pall Mall - Palm - Palm, August - Palm, Conny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Palladium—Palm
750
städer, bl. a. Aten och Rom, anspråk på att äga
detta p. Som p. betecknas senare varje helig
bild el. föremål, vid vars bevarande en stads el.
ett folks bestånd är knutet. Bildligt brukas
numera ordet p. om varje sak el. inrättning, som
är oförytterlig för allmänna intressen.
Palladium, metall av platinametallernas grupp;
förekommer tills, m. dem. Den upptäcktes 1803
av W. H. Wollaston. P. är silvervitt, glänsande,
smidigt med spec. v. 12,0. Atomvikten är 106,7,
atomnumret 46, dess kem. tecken Pd. P:s mest
utmärkande egenskap är dess starka
absorptions-förmåga för väte; kompakt p. absorberar under
volymökning 600 vol., kolloidalt p. ända till 3,000
vol. väte. Särskilt lätt upptages elektrolytiskt på
p. som katod utfällt väte, som vid uppvärmning
och i vakuum åter avges. Härmed sammanhänger,
att p. är en effektiv katalysator vid alla
hydre-ringar och därför brukas inom organisk syntes
och analys, i någon mån även tekniskt.
Försilvrade föremål överdragas stundom med p. för att
ej svärtas av svavelväte. Genom legering kan
man öka p.-metallens hårdhet och utnyttja dess
goda korrosionsbeständighet.
Korrosionsbestän-diga fjädrar för reservoarpennor tillverkas av en
p.-guld-silver-legering. För tandläkararbeten
begagnas en p.-guldlegering. Spinndysor och
elektriska kontakter tillverkas av p.-silverlegeringar.
Pallädius, Peder, dansk biskop (1503—60).
Han uppehöll sig 1531—37 i Wittenberg och blev
efter sin hemkomst 1537 superintendent i
Själlands stift och prof, i teologi. Med stor
ihärdighet och duglighet genomförde han det luterska
kyrkoväsendet i stiftet; hans ”Visitats-Bog”
(senast utg. 1925; kommentar, utg. av H. Brix,
1927) är ett intressant vittnesbörd härom. I
övrigt utgav P. en mängd skrifter, bl. a. en revision
av Chr. Pedersens bibelövers. (1550) och ”Bog
om S:t Peders skib” (1554). Hans danska
skrifter äro utg. av Lis Jacobsen (5 bd, 1911—26).
Pallanza [-a’ntsa], stad och kurort i n.
Italien, med härligt läge på en udde på v. sidan av
Lago Maggiore; c:a 4,500 inv. Livlig turisttrafik.
Pallas, en av småplaneterna, upptäckt av
Ol-bers i mars 1802.
Palla’sch (närmast lån från ry. palasj, vilket
sammanhänger med turk, pala, sabel). Den raka
el. obetydligt svängda sabeln fick på 1600-talet
som kav.-vapen i österrikiska hären namnet p.
till skillnad från husarernas krumsabel och
utgjordes eg. av en kraftig värj klinga (som dugde
till både hugg och stick) med sabelfäste. I
svenska armén infördes p. först på 1770-talet.
Pallbrytning, se Gruvbrytning.
Pa’llemt jåkko, fjäll inom Kiruna stad i
Lappland, 10 km s. om Abisko, 1,765 m ö. h. På n. ö.
sidan finnes en liten glaciär.
Palliativ, hjälpmedel för tillfället (men som ej
botar det onda).
Pallin, Hugo Nikolaus (Nils),
kommunikationstekniker, alpinist (1880—1953), examinerades
från Tekniska högsk. 1904, var 1912—32 ingenjör
m.m. i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Han
var 1929—31 t. f. och 1932—45 ord. prof, i
vägbyggnads- och kommunikationsteknik vid
Tek
niska högsk. samt 1946—48 prof, i trafikleder och
trafikteknik vid Tekniska univ. i Istanbul. P.
har utfört geografiska rekognosceringar på
Spetsbergen, Island och Grönland och varit mycket
produktiv som förf, i sitt fack. — P. tillhörde
eliten av fjällsportens utövare i Sverige. Han
utg. bl. a. ”Kebnekaise” (1927) och ”Andréegåtan”
(i934\
Padlium, lat., mantel. 1) P. var ett tidtals i
Rom i st. f. togan brukat överplagg, liknande det
grekiska himation.
2) Vit, med sex svarta kors sirad yllekrage,
som tillverkas av nunnorna i den heliga Agnes’
kloster i Rom av ullen efter två särskilt invigda
vita lamm. P. bars först av påven, men
alltsedan 500-talet förlänas det också åt
Västerlandets ärkebiskopar, som måste betala en hög
summa därför och få bära det blott vid vissa
högtidliga tillfällen i sin dieces.
Pall Mall [pe’l me’l el. pä’l mä’l], eng.,
namn på ett gammalt krocketliknande spel av
franskt ursprung; en gata i London, mellan
Tra-falgar Square och Green Park, med flera klubbhus.
Palm, bot., se Palmer.
Palm, August Theodor, agitator, den
socialdemokratiska rörelsens banbrytare i Sverige
(1849—1922). Han kom vid 10 års ålder i
skräd-darlära i Malmö, var
från 1867 bosatt i
Danmark och från
1874 i Tyskland. Han
utvisades till följd av
politisk agitation 1877
och slog sig då ned
i Danmark. P., som
i Tyskland
genomträngts av socialismens
idéer, återvände till
hemlandet 1881 samt
höll 6 nov. s. å. i
Malmö det första
socialistföredraget i
Sverige. Han företog
därpå flera agitationsresor i landsorten, höll i dec.
1881 ett agitationsföredrag vid Lill-Jans i
Stockholm och uppsatte i mars 1882 i Malmö tidningen
Folkviljan. P. grundläde i Stockholm sept. 1885
tidningen Social-Demokraten. Han lyckades vid
redaktionen knyta bl. a. Axel Danielsson, Hj.
Branting och Fr. Sterky, men hösten 1886
övertog Branting ledningen av redaktionen. P. ägnade
sig sedan mest åt agitationsresor, blev gång på
gång åtalad och undergick 6 V2 månaders
fängelsestraff 1887—88. Hans inflytande inom
partiet var från sekelskiftet ej stort. Till sist riktade
han sin agitation mot den absolutistiska
nykterhetsrörelsen och förbudssträvandena, så 1911—22
i tidningen Appell. — Litt.: P:s självbiogr. (1899,
utökad uppl. 1904; omtr. i J. Lindgren, ”A. P.”,
1931); ”På sextioårsdagen. Urval ur A. P:s
skrifter” (1909); J. Lindgren, ”A. P.” (1946).
Palm, Conrad (Conny) Rudolf Agaton,
teletekniker (1907—51), examinerades från
Tekniska högsk. 1940 och var sedan dess associerad
med Telefon-ab. L. M. Ericsson. Han
dispute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
