Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parenkym - Parentation - Parentel - Parentera - Parentes - Parentetisk - Parenzo - Parera - Pares - Parestesi - Pareto, Vilfredo - Par excellence - Parfait - Parflikig - Parforcejakt - Parfym - Pargas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Parentation—Pargas
852
p., t. ex. mesofyllet i blad, kallas klorenkym.
— Utvecklingsformer ur p., som övergått till
att helt ha mekanisk uppgift, äro s t ö d j e p
a-renkym, långsträckt p. med ofta förvedade
väggar, samt k o 11 e n k y m och stenceller.
Parentation, se Parentera.
Parentèl (av lat. pa’rens, fader, moder), en
avd. av en släkt, bestående av en person el. ett
äkta par jämte samtliga hans el. dess
avkom-lingar.
Parentera, hålla åminnelsetal (p a r e n t
a-tiön). — Parentätor, minnestalare.
Parentes (av grek. pare’nthesis, insättning
bredvid), ett i en sats el. ett satssammanhang
inskjutet ord el. uttryck el. en hel sats, period el.
ett stycke utan grammatiskt sammanhang med
omgivningen. P. kan borttagas från det övriga,
utan att dettas grammatiska byggnad därigenom
lider, och avskiljes med något tecken i början
och slutet: ( ) el. [ ] (klämmer), kommata el.
upprepade tankstreck. I urkundspublikationer
brukas vanligen ( ) för att utmärka i originalet
förekommande bokstäver, ord, satser o. s. v., som
utgivaren anser överflödiga, yngre inskjutningar
el. felskrivning; med [ ] el. < > utmärkas
utgivarens tillägg el. rättelser. — I algebran
betyder p. el. klämmer, att vad som står innanför
skall behandlas som e n kvantitet i förhållande
till det övriga. T. ex. a — (b + c) betyder, att
först b och c skola sammanläggas och sedan a
minskas med summan. — Även
parentestecknet ( ) kallas parentes.
Parentetisk, inskjuten som parentes (se d. o.).
Parenzo [-e’ntså], stad i Jugoslavien, 50 km
s. om Trieste; c:a 5,000 inv. I P. finns bl. a.
en berömd dom, en gammalkristen basilika från
mitten av 500-talet med tre absider och väl
bevarade golvmosaiker (jfr bild 7 å pl. vid
Bysantinsk konst).
Parera. 1) (Fr. par er). Avvärja en
motståndares hugg el. stöt. — Subst.: Paräd. Jfr
Fäktkonst, sp. 376 f. — 2) (Fr. parier). Slå vad,
hålla för el. mot i spel el. tävlan.
Parès (grek. pa’resis, förslappning), med.,
lindrig, ofullständig förlamning av muskulaturen,
beroende på nedsatt funktion i de motoriska
nerverna, framkallad antingen av rubbningar inom
de nervösa centralorganen el. också inom de
perifera nerverna. Om spastisk p. se
Late-ralskleros.
Parestesi (av grek, para’, bredvid, och
ai’sthe-sis, förnimmelse, känsla), känselsensationer,
förlagda till huden och uppträdande utan påvisbart
yttre retmedel. Deras karaktär växlar; ofta
beskrivas de som myrkrypningar el. stickningar.
Ofta till sin natur funktionella, äro p. stundom
uttryck för organiska sjukdomsprocesser. Jfr
Domning.
Pare’to [-tå], Vil fredo Federino Damaso,
italiensk-schweizisk nationalekonom (1848—1923).
Han utbildades till ingenjör men övergick
småningom till nationalekonomien och kallades till
lärare i detta ämne vid Lausannes univ. De
arbeten, som särskilt skapat P:s betydelse, äro
”Cours d’économie politique” (2 bd, 1896—97)
och ”Manuel d’économie politique” (1909; förut
på it.). Hans individualism och optimism
uppbära det betydande och originella, starkt
subjektiva arbetet ”Les systèmes socialistes” (2 bd,
1902). P. har tilldragit sig mycken
uppmärksamhet som originell gränsnytteteoretiker av
matematiska skolan och bl. a. genom sin med
matematiska formler demonstrerade och av rikhaltiga
statistiska uppgifter belysta teori om
inkomstfördelningen mellan de olika samhällsmedlemmarna i
skilda länder. Även sociologien ägnade P. sitt
intresse och skrev det betydande verket ”The mind
and society” (4 bd, 1935; förut på it.). — Litt.:
Biogr. av G. H. Bousquet (1928).
Par excellence [pa’r äksälä’s], fr.,
företrädesvis, framför alla andra.
Parfait [-fä’], fr., ”fullkomlig”; glass, som
fryses utan omrörning.
Parflikig, bot., se Blad.
Parforcejakt [-fåhs-], stundom p a r f o r
s-j a k t, j akt med drivande hundar (med ledning
av en huntsman), som går ut på att hundarna
skola taga villebrådet med våld (fr. par force) el.
”ställa” det, tills jägaren hinner fram och dödar
det; härvid följa jägarna jakten vanl. till häst.
Jfr Jaktridning.
Parfym (av fr. parfum, eg. genomträngande
doft), vällukt; koncentrerat luktvatten. De
karakteristiska beståndsdelar, varav varje p:s
särskilda vällukt beror, äro antingen naturprodukter
el. genom kemisk syntes framställda ämnen, vilka
senare vunnit allt vidsträcktare betydelse.
Naturliga aromatiska ämnen, som av ålder brukats för
framställning av p., äro i några få fall av
ani-maliskt ursprung, ss. ambra, bävergäll, mysk och
sibet, men flertalet tillhör växtriket, ss. violrot,
rosmarinblad, patschuliblad, sandelträ, cassiabark,
akaciablommor, rosenblomblad, styrax och myrra.
Växternas vällukter utvinnas, om de äro mera
beständiga, genom pressning, extraktion el.
de-stillation. Mycket ömtåliga luktämnen upptagas
genom växtdelarnas beröring med fett under
längre tid. En del blommor extraheras med
olivolja. Lösningar av eteriska oljor, ss. rosenolja,
citronolja, lavendelolja och en mångfald ur olika
välluktande blommor vunna oljor och essenser,
spela en stor roll vid fabrikation av p. Tekniken
rör sig därvid även med ett antal tillsatsämnen,
ss. ammoniak och ättiksyra för att dämpa, eter
och kloroform för att stärka, ambra och
åtskilliga organiska föreningar för att binda (fixera)
vällukten. I övrigt är tillv. av p. en
blandnings-procedur, där hantverksmässig erfarenhet samt
disposition över ett mångskiftande och rikhaltigt
receptmaterial ännu är avgörande för resultatet.
— Parfymeri, parfymhandel och -fabrik.
Pa’rgas, fi. Pa’rainen. 1) Kommun i Åbo och
Björneborgs län, Finland, i skärgården s. om
Åbo; 248 km2, 4,600 inv., svensktalande.
2) Köping, utbruten 1948 ur P.i); 12 km2,
6,000 inv., flertalet svensktalande. I P. finnas
stora kalkfyndigheter; ägare Pargas kalkbergs ab.
(gr. 1898; c:a 3,000 anställda). Svensk samskola
och folkhögsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
