Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Paris
856
Paris’ tillväxt från omkr. 1200 till omkr. 1850.
betydande af färsgator. Pilgrimsfärder och
korståg medverkade till ”vägstadens” uppsving.
Biskop Maurice de Sully, som återuppbyggde
Petit-Pont i sten 1185, påbörjade Notre-Dame 1163.
På s. Seine-stranden grundade Guillaume de
Champeaux under Ludvig VI :s regering inom
området för nuv. Halle aux Vins klostret
Saint-Victor med en berömd skola. Inom denna
stadsdel uppstodo en mångfald skolor och
undervisningsanstalter under hägn av kyrkor och kloster.
Genom sammanslutning av lärare och elever
bildades univ. i P., som fick sina statuter av påven
Innocentius III 1215. L’U n i v e r s i t é blev
också namnet på stadsdelen s. om Seine. Nära Cluny
grundade Robert de Sorbon 1257 ett av Ludvig
den helige särskilt privilegierat college, ur vilket
det nuv. Sorbonne utvecklats. Redan konung
Filip August hade sörjt för stadens försvar genom
att till skydd för la Ville 1190—1210 uppföra
befästningar. Under hans regering började
gatorna i la Cité stensättas. De första uppgifterna
om kaj anläggningar längs Seine härröra från
början av 1300-talet. Men P. växte snabbt, och
under 100-årskriget påbörjade Étienne Marcel
och avslutade Karl V uppförandet av en ny
stadsmur i n. Den stora trafiken till la Cité
föranledde byggandet av Pont Saint-Michel 1378 och
Pont Notre-Dame 1413, vilka försågos med
husrader. Sedan Karl VII residerade konungarna
helst i det 1565 rivna, på platsen för nuv. Place
des Vosges, tidigare Place Royale, belägna Hotel
des Tournelles och i Louvren, tills Ludvig XIV
flyttade hovet och regeringen ut till Versailles,
tidvis avlöst av Tuilerierna, som från Napoleon
I:s tid till branden 1871 var det fanska hovets
huvudsäte. Nära de kungl. slotten uppförde adeln
sina palats, under 1600-talet i Louvre- och
Ma-rais-kvarteren, under 1700-talet i Faubourg
Saint-Honoré och Faubourg Saint-Germain, som i
varje fall till 1800-talets slut gjorde skäl för
sitt rykte som le noble faubourg framför andra
stadsdelar. Genom
befästningsarbeten, som påbörjades
under Karl IX :s regering och
avslutades under Ludvig
XIII:s, utvidgades P. med
förstäderna Villeneuve,
Mont-martre och Saint-Honoré i
v. De nya befästningslinjerna
började vid nuv.
Tuilerieträd-gården och gingo över
Börsen, Rue Montmartre nära
mynningen av Rue Feydeau
och Rue Poissonnière nära
mynningen av Rue de la Lune
till Porte Saint-Denis, där de
slöto an till den äldre muren.
Under Ludvig XIV :s
regering skötos de n.
befästningarna fram något och
omändrades fr. o. m. 1670 till
promenader, kantade med
träd, första början till les
grands boulevards från Place
de la Madeleine till Place de
la Bastille (4,5 km). 1704 gav konungen order, att
motsvarande boulevarder skulle anläggas kring s.
delen av P., men först under Ludvig XV :s
regering blev det s. stråket färdigt, bestående av
Boulevard des Invalides, Boulevard
Montparnas-se, s. delen av Boulevard Raspail (Boulevard
d^nfer), Boulevard Saint-Jacques, Boulevard
Auguste Blanqui (Boulevard des Gobelins)
och Boulevard de 1’Hopital. Sedan Ludvig
XIV:s tid hade P. gatubelysning och ett
ordnat polisväsen. 1784—91 uppfördes ytterligare en
mur kring P., men denna gång en tullmur. På
Chaillot- (Place du Trocadéro) och
Gros-Caillou-höj derna, som ligga mitt emot varandra på var
sin sida om Seine, upprättade bröderna Périer
ångpumpverk resp. 1779 och 1787 för att förse
staden med vatten. Genom industriens utveckling
(särsk. fr. o. m. Henrik IV och Colbert) och
förbättrade kommunikationer (första kanalen,
Briare-kanalen, öppnades 1642; första ångbåten
på Seine kom i trafik 1825, första omnibusen
1828, första järnvägen 1837, första spårvagnen
1855 och första underjordiska järnvägen 1900)
har P. växt mycket snabbare under de senaste årh.
än under de föreg. 1840—45 upprättades nya
befästningar (Enceinte de Thiers), som hade en
längd av 34 km, inneslöto höjderna Passy,
Chaillot och Montmartre samt gingo över briekalkens
n. utlöpare, Buttes-Chaumont, Belleville,
Ménil-montant och Charonne, till Vincennesskogen i ö.
och över Pariskalkplatån i s. genom
Montsouris-höjderna till Boulogneskogen i v. Inom ett
område 200 m utanför befästningarna (zone
mili-taire) fick man endast bygga trähus. 1860
inkorporerades de 11 kommunerna innanför
vallarna. Fr. o. m. Seine-prefekten Haussmanns
dagar har P. förlorat sin medeltida karaktär
genom de breda boulevarderna och avenyerna,
som ibland stråla ut från stjämplaner (ronds
points), men flertalet av de monumentala
byggnader och öppna platser, som tillkommit alltifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
