Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Paris
862
Saint-Honoré. Från Tuilerieträdgården för Rue
de Castiglione till den åttkantiga Place Vendöme
(bild 3), ett mästerstycke av ädel 1600-tals
arkitektur, som anlades efter planer av J.
Hardouin-Mansart, och G. Boffrand. Den ursprungliga
Ludvig XlV-statyn på torgets mitt har (1806—10)
avlösts av den (efter mönster av
Trajanuskolon-nen i Rom) utförda Vendömekolonnen med
Napoleon I:s staty. Vid v. sidan ligger justi
tiemini-steriet, vägg i vägg med det förnäma Hötel Ritz.
Det egentliga citykvarteret ligger n. om Seine
men har efter 1 :a världskriget snabbt utvidgat sig
västerut och satt sin prägel på Champs-Élysées.
Sedan årh. tillbaka har P. varit modets
huvudstad. De förnämsta modehusen och
juvelerar-affärerna ligga vid Place Vendöme, Rue de la
Paix, Rue Saint-Honoré och i Élysée-kvarteret.
Bland de stora varuhusen kunna nämnas Galeries
La Fayette och Printemps vid Boulevard
Hauss-mann, Magasins du Louvre vid Rue de Rivoli,
La Samaritaine och La Belle jardinière vid
kajerna, Bazar de l’Hötel-de-ville n. om stadshuset
och Bon Marché på vänstra Seine-stranden. I
denna del av P. ligga icke några större fabriker.
Dock förekommer en betydande tillverkning av
de mest skiftande produkter i hem och ateljéer,
de s. k. artides de Paris, ss. konstgjorda
blommor, pärlarbeten, solfjädrar, glas-, elfenben- och
celluloidsaker, parasoller, paraplyer, leksaker,
läder-, papp- och metallvaror etc., samt smycken,
parfymer, puder, smink, pomador, tvål m. m. Rue
Saint-Jacques var den viktigaste trafikleden
genom P:s centrum s. om Seine, den gamla
stadsdelen l’Université, tills Haussmann lät
anlägga Boulevard Saint-Michel. Det gamla
gatunätet inom stadsmuren förändrades i hög grad
under Napoleon IH:s regering genom
anläggandet av Boulevard Saint-Germain, Rue des Écoles,
Rue Monge m. fl. Quartier Latin har efterträtt
1’Université som beteckning för det centrala
området s. om Seine och omfattar traditionellt större
delen av 5:e arr. och ö. delen av 6:e arr. I det
gamla kvarteret ö. om Boulevard Saint-Michel
ligga kyrkorna Saint-Séverin och Saint-Julien-
le-Pauvre och s. om Boulevard Saint-Germain
museet Cluny med ruiner från romartidens termer.
Inom området för den medeltida stadsmuren äro
längst i v. vid Quai de Conti belägna det efter
L. Le Vaus plan 1688 fullbordade palats, där
Institut de France (se d. o.) residerar sedan 1805,
och det 1771—77 uppförda mynt- och
medaljver-ket (la Monnaie). I 5:e och 6:e arr. ligga de
flesta undervisningsanstalterna, grupperade kring
Sorbonne, Collège de France, Panthéon,
Luxem-bourgträdgården (med Luxembourgpalatset, se
d. o.) och Jardin des plantes. N. ö. om Panthéon
ligger kyrkan Saint-Étienne-du-Mont, n. v. om
Luxembourgpalatset Saint-Sulpice och vid
Boulevard Saint-Germain Saint-Germain-des-Prés.
Arr. 7 har ett flertal offentliga byggnader.
Deputeradekammaren sammanträder i Palais-Bourbon
mellan Quai d’Orsay och Place du
Palais-Bourbon, vilken byggnads äldsta del uppfördes 1722
—28. Vid Quai d’Orsay ligga också
hederslegionens palats, som byggdes 1782—86 av Pierre
Rousseau, nedbrändes 1871 och
återuppför-des 1878, samt utrikesministeriet (1853, av J.
Lacornée), allmänt kallat Quai d’Orsay. Ett
flertal ministerier och främmande beskickningar äro
inrymda i gamla f. d. adelspalats inom detta arr.
Invalidhotellet (Hötel des Invalides) byggdes
1671—76 av Libéral Bruant som pensionsanstalt
för sårade soldater och krigsinvalider men
användes numera huvudsaki. för de högre
militärstabernas behov och till krigsmuseum. Till denna
byggnad ansluter sig kyrkan Saint-Louis (av
Bruant) och till denna åter Invaliddomen (se
bild vid d. o.) (Döme des Invalides), J.
Har-douin-Mansarts storartade skapelse, med Napoleon
I:s grav. Längst i v. ligger Eiffeltornet (se
d. o.) på Marsfältet (Champ-de-Mars; bild 7),
urspr. exercisfält till nuvarande krigshögsk.
(École militaire), påbörjad 1752 av J. A. Gabriel.
Undervisning, vetenskap och konst sätta
alltjämt sin prägel på stora delar av det centrala P.
s. om Seine. Utom de stora akad., forskningsinst.,
bibi., undervisningsanstalterna, museerna och
sjukhusen träffar man här förläggare, bokhandlare,
boktryckare, bokbindare, gravörer, tecknare,
fotografer m. fl. Här finnas försäljare av gamla
böcker (bouquinistes) på Seines kajer (bild 13)
och i Odéons gallerier. Här är också
antikvitets-handelns medelpunkt. I ö. utkanten av Quartier
Latin ligga vinhallarna (Halle aux Vins),
gränsande till Jardin des Plantes, samt Rue
Mouffe-tard med dess kända livsmedelsaffärer (bild 15).
De yttre stadsdelarna, som omfatta
arr. 8—20, bestå av äldre förstäder och mellan
dem belägna nyare kvarter. I slutna kretsar gå
dels de breda yttre boulevarderna, där tullmuren
legat, dels de yttersta boulevarderna strax
innanför de efter 1 :a världskriget slopade
befästningarna. Många av de stora huvudgatorna i det
centrala P. fortsätta genom de yttre stadsdelarna ut
till de nuv. förstäderna, bl. a. Clignancourt med
dess berömda ”loppmarknad” (bild 16). Men nära
de breda boulevarderna och avenyerna finnas ännu
kvar gamla kvarter med smala, krokiga gator och
gränder, särsk. på kullarna Montmartre,
Ménil-montant och Belleville. De delar, som gränsa
intill det centrala P., ha i stort sett samma
karaktär som detta. V. om Tuilerieträdgården ligger
”jordens vackraste öppna plats”, Place de la
Concorde (bild 2), som planlagts av J. A. Gabriel.
Mitt på platsen står den 1836 resta obelisken
från Luxor (se bild vid Obelisk), vars
hiero-glyfer prisa Ramses II :s bedrifter. Vid n.
sidan befinna sig två av Gabriel uppförda
byggnader med korintiska pelare, marinministeriet
i ö. och automobilklubben med hotell Crillon i v.,
flankerande Rue Royale, som för till Place de
la Madeleine med Madeleinekyrkan. V. om Place
de la Concorde sträcker sig en bred praktgata,
Avenue des Champs-Élysées (bild 5), över Rond
Point till Place de 1’Étoile. N. därom ligger, vid
Rue du Faubourg-Saint-Honoré, presidentens
residens, Élyséepalatset (Palais de 1’Élysée), byggt
1718 av A. Cl. Mollet, samt s. därom
Grand-Pa-lais, byggt till världsutställningen 1900, och
Petit-Palais, uppfört av Ch. Giraud. Från Place de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
