Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parthien - Parthisk pil - Parti - Partialbråk - Partibeteckning - Particip - Participant - Participating debentures - Partiell - Partiellt arbetsföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
persiska inskrifterna fr. o. m. Kyros’ tid
(500-talet f. Kr.) och betecknar då ett område ö. och
s. ö. om Kaspiska havet, som under tidernas lopp
haft skiftande gränser. Under de parthiska
ar-sakidernas tid använde greker och romare P. som
benämning på det iranska riket. — Litt.: N. C.
Debevoise, ”A political history of Parthia”
(1938); U. Kahrstedt, ”Artabanos III. und seine
Erben” (1950).
Pa’rthisk pil, glåpord, som någon uttalar, då
han avlägsnar sig. Partherna sägas näml, ha under
låtsad flykt avskjutit pilar bakom sig.
Parti (av lat. partiri, dela), del; (större)
varumängd; grupp av (politiska) meningsfränder,
anhängare; gifte; avslutat spel, operaroll,
musikstämma m. m. — Handel i parti,
grosshandel. — Ta sitt parti, göra sitt val.
Partiälbråk
tsiä’1-J. Inom funktionsteorien
kunna brutna rationella funktioner sönderdelas i
en summa av en hel rationell och flera enkla [-brutna funktioner, s. k. partialbråk. Denna metod är
generaliserad till vissa transcendenta funktioner
genom det Mittag-Lef fler ska teoremet.
Partibeteckning, partinamn el. annan
beteckning i ord (siffror, t. ex. i årtal, kunna dock ingå)
för viss grupp av valmän el. för viss
menings-riktning, skall vara anbragt ovanför namnen på
valsedel vid riksdags- och kommunalval. Även vid
val till riksdagens utskott och proportionella val
inom kommunala representationer skola valsedlarna
vara försedda med p. före kandidatnamn. För att
åstadkomma skydd för p. vid val till riksdagens
A. K. beslöt 1935 års riksdag ett offentligt
registreringsförfarande, som i viss utsträckning
binder valsedels röstverkan till de av partiet anmälda
kandidatnamnen. Registreringen av p. kan erhållas
av ett parti, varmed förstås en självständig
”förening med politiskt syfte”, vilken vid
registreringen har minst 1,000 vid A. K.-val
röstberättigade medl. Register över p. föres hos Inrikesdep.
Ansökan om registrering göres skriftligen hos
detta dep. och avgöres av dep.-chefen ensam ehuru
i närvaro av 3 riksbanks- och 3
riksgäldsfullmäk-tige. Registrering får ej beviljas, om icke den
anmälda p. tydligt skiljer sig från redan registrerad
el. tidigare begärd men ännu ej godkänd p.,
sålunda ej både ”Arbetarpartiet” och
”Arbetarepartiet” el. ”Arbetarnas parti”. Parti med registrerad
beteckning äger hos länsstyrelsen som kandidater
anmäla minst 5, högst 15 personer. Vid anmälan
skola vara fogade bevis om valbarhet och intyg
av anmäld kandidat om hans medgivande.
Registrering har den verkan, att samtliga valsedlar,
som avgivits med registrerad p., tillgodoräknas
partiet, även om icke något av partiets anmälda
namn där upptagits. Före 1952 kunde två el.
flera partier samverka med varandra vid ett val,
varvid ovanför p. placerades en kartellbeteckning.
— Litt.: H. G. F. Sundberg, ”Valrätt” (1950).
Particip (lat. partici’pium), ett verbs
adjek-tiviska nominalform. P. ge så tillvida uttryck åt
tempusskillnader, som de kunna uttrycka
samtidighet, förgången, tid eller framtid i förhållande
till huvudordet, vanl. det finita verbet. I ett fall
Parthisk pil—Partiellt arbetsföra
894
har p. avlägsnat sig så långt från
adjektivkategorien, att det uppfattas som ren verbform, näml,
i konstruktionen ”han har (hade) kallat(s)”, där
kallat, eg. neutrum av p. kallad, och kallats med
former av verbet hava uttrycka perfekt betydelse,
det s. k. supinum. Omvänt kunna p. helt övergå
till nominalkaraktär och liksom adjektiven
kom-pareras (mera blomstrande, de anseddaste
bönderna) eller brukas som substantiv: olyckliga
älskande, min älskade. P:s funktion är
adjek-tivisk, det står som attribut och
predikatsfyll-nad. I svenskan finnas två slags p., det oböjliga
s. k. presensparticipet med ändeisen -(e)nde el.
-ndes (kallande, slående, minnandes) och det
böjliga s. k. preteriti- el. perfektparticipet, bildat med
flera olika ändelser (hittad, böjd, trodd,, köpt,
given). Presensparticipet har i regel aktiv
betydelse (undantag t. ex. min innehavande tjänst),
perfektparticipet av transitiva verb passiv;
per-fektparticip av durativa verb uttrycker
samtidighet (en älskad kvinna = som älskas),
perfektparticip av perfektiva verb uttrycker fullbordad
handling (en stulen idé). Stundom räknas till p.
sådana verbalavledningar som t. ex. läslig och
brännbar (möjlighetsparticip). Varje p., som
saknar temporal karaktär (t. ex. en troende kristen,
en förtjusande kvinna), är f. ö. ett rent adjektiv,
då det ju betecknar en (relativt) varaktig
egenskap.
Participa’nt, deltagare, meddelägare. — Verb:
Participer a.
Participating debentures [päti’sipéitiQ [-di-be’nt/az],-] {+di-
be’nt/az],+} eng. (av participate, deltaga, och
de-benture, skuldebrev), skuldebrev, utg. av bolag,
med rätt att deltaga i bolagets vinst efter givna
bestämmelser. P., som äro vanliga i Amerika,
infördes i Sverige 1928 av ab. Kreuger & Toll.
Partiell [-tsiä’l], delvis, till en del.
Partiellt arbetsföra, personer, vilka på gr. av
fysiska el. psykiska arbetshinder el. social
belastning ha el. väntas kunna få svårare än andra att
erhålla och behålla ett förvärvsarbete. Till p.
räknas sålunda bl. a. blinda och synsvaga,
dövstumma och döva, vanföra, tuberkulösa, kroniskt
sjuka och åldersbelastade, psykiskt sjuka,
nerv-klena, efterblivna, abnorma, alkoholister och
straffade. Samhällets åtgärder gå i första hand
ut på medicinsk vård för att undanröja
arbets-hindren, men i stor utsträckning måste
arbetsvärd tillgripas för att inlemma p. i
produktionslivet trots arbetshindren. Arbetsvärden omfattar
bl. a. följ, åtgärder: sysselsättnings- och
arbetsterapi, yrkesvägledning, arbetsprövning,
arbets-träning och yrkesutbildning, näringshjälp samt
ekonomiskt stöd till p. och deras familjer under
tiden för arbetsvärdens åtnjutande. Med
arbetsprövning menas praktisk prövning av
arbetsförmågan och anlagen före yrkesutbildning
el. arbetsanställning. Arbetsträningen
syftar till att ge p. systematisk träning och
anpassning till de krav, som utbildning el. yrke kunna
uppställa. Med arbetsträning bör ej förväxlas
s. k. skyddad sysselsättning, där p.
äro skyddade från konkurrens men ingen
”sluss-ning” till öppna marknaden förekommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
