Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasch, 2. Johan - Pasch, 3. Lorentz, d. y. - Pasch, 4. Ulrika - Pasch, Gustaf Erik - Pascha - Paschalis I (påve) - Paschalis II (påve) - Paschas(a) - Paschen, Friedrich - Pascoli, Giovanni - Pas de Calais - Pasewalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Pasch—Pasewalk
900
samt blev 1748 kungl. hovmålare. 1758 fick han
hovintendents fullmakt. — P. ägnade sig mest åt
rumsdekoration och åtnjöt hos sin samtid högt
anseende i detta konstfack. Hans förnämsta
arbete är fullbordandet av plafonden i Stockholms
slottskapell (påbörjad av Taraval). Stafflitavlor
av P:s hand äro sällsynta. Jämte några porträtt
märkes den s. k. ”Hönstavlan” (1747; Gripsholm).
Som etsare har P. efterlämnat ett par satiriska
kopparstick.
3) Lorentz P. d. y., son till P.i), målare
(1733—1805). Han undervisades först av sin far,
begav sig 1752 till Köpenhamn, där han studerade
under C. G. Pilo samt vid akad. under Saly och
Preisler; fortsatte sina studier i Paris 1757—64
under Roslin, Pierre, Deshayes och Boucher samt
vid akad., vistades 1765—66 i Flandern, Haag och
Tyskland, återvände 1766 till Stockholm, övertog
1768 teckningsundervisningen vid Konstakad.,
blev 1773 prof, och 1793 dir. för akad. P. var
vid sidan av Per Krafft d. ä. den mest ansedde
i Sverige verksamme porträttmålaren under det
gustavianska tidevarvet och fick genom sin
lärargärning stort inflytande på konstutvecklingen.
Arbeten: Adolf Fredrik (helfigur, Gripsholm;
bröstbilder, Gripsholm, Nyköping), Lovisa Ulrika
(Rosersberg, Gripsholm; se bild vid Lovisa
Ulrika), Gustav III (se pl. vid denne), hertig Karl
och hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta
(arkitekt P. Strokirk, Stockholm), Gustav IV Adolf
(Gripsholm), J. T. Sergel (Konstakad.,
Stockholm), F. H. af Chapman (Gripsholm) m. fl. —
Litt.: Monogr. av S. Strömbom (1915).
4) Ulrika Fredrika P., den föreg:s syster,
porträttmålarinna (1735—96), lärjunge till sin
far, utvecklades under inflytande av Schef fel och
Lundberg, arbetade efter faderns död tills, m.
P. 3), blev 1773 medl. av Konstakad. Arbeten:
J. G. Oxenstierna (Grevinnan S. Oxenstierna,
Stockholm), Lovisa Geijerstam (1780,
Gripsholm), fru B. E. Schmiedeberg (Nationalmuseum,
Stockholm), A. L. Stierneld och E. M. Staèl v.
Holstein (Gripsholm), L. Pasch d. y. och
självporträtt (Konstakad., Stockholm).
Pasch, Gustaf Erik, kemist (1788—1862),
hette urspr. Berggren men antog efter sin
styvfar (icke befryndad med målarsläkten P.)
namnet P. P. är säkerhetständstickornas
Uppfinnare, i det han 1844 erhöll patent på tändstickor,
som hade tändsatsen bestående av kaliumklorat
och antimonsulfid och som tändes mot ett plån,
innehållande röd fosfor, varigenom användandet
av gul fosfor gjordes överflödigt.
Pascha, turkisk förnäm titel, urspr. blott för
högre officerare men från Murad IH:s tid även
tillagd högre civila ämbetsmän.
Paschavärdighe-tens tre grader hade förr var och en sitt
rangtecken av en, två el. tre häst- el. jaksvansar i
baneret, vilka gradbeteckningar dock avskaffades
av Murad II. Senare förekom, att personer fingo
värdigheten av p. för utmärkta förtjänster, utan
att de innehaft något ämbete. I några fall ha
européer, som stått i turkisk tjänst, t. ex. Gordon,
v. d. Goltz och Liman v. Sanders, fått denna höga
värdighet. Titeln avskaffades 1934.
Paschalis [-skä’-]. Tre påvar ha burit detta
namn.
1) Paschalis I (påve 817—824) krönte 823
Ludvig den frommes son Lothar till kejsare.
Helgon.
2) Paschalis II (påve 1099—1118)
fullföljde Gregorius VII:s kamp för påvligt
världsherravälde. Han sökte bilägga investiturstriden
genom ett konkordat lin med kejsaren, enl.
vilket kyrkan skulle avstå alla av den världsliga
makten givna förläningar och rättigheter mot
det att kejsaren avstod från investituren och
frigav de kanoniska valen. Då denna kompromiss
från alla håll mötte motstånd, fortsattes striden,
i vilken P. ständigt låg under. P. upprättade omkr.
1103 ett nordiskt ärkebiskopsdöme i Lund till
motvikt mot det alltför mäktiga
ärkebiskopsdö-met i Hamburg-Bremen.
Pachäs(a) (dialektal ombildning av fr.
passage, ställe [i en berättelse]), anekdot, (lustig)
historia.
Pa’schen, Friedrich, tysk fysiker (1865—
1947). Efter studier i Strassburg och Berlin blev
P. 1895 doc. vid tekniska högsk. i Hannover,
1901 prof, i Tübingen, 1920 i Bonn, 1924—33
president för Physikalisch-technische
Reichsan-stalt och prof, vid univ. i Berlin. P. var en av
vår tids främsta experimental fysiker och har
gjort utomordentligt värdefulla arbeten inom
skilda delar av sin vetenskap, till en början inom
elektrostatik — den elektriska gnistan —, sedan
inom elektrokemi och slutl., efter 1893, inom
spektroskopien, särsk. den infraröda strålningens,
där hans viktigaste arbeten falla. En linjeserie
inom vätets infraröda våglängdsområde har
uppkallats efter honom. P. har i samarbete med
andra forskare gjort precisionsmätningar över
den s. k. zeemaneffekten, särsk. vid mycket starka
magnetiska fält. Därvid upptäckte P. jämte E.
Back den s. k. Paschen-Back-effekten. P. har
slutl. konstruerat en av de känsligaste
galvano-metrar, som existera (P:s pansargalvanometer).
Pascoli [pa’skåli], Giovanni, italiensk
skald (1855—1912), prof, i italiensk litteratur i
Bologna 1904. P:s förnämsta diktsamling,
"My-ricæ” (1892), innehåller små utsökta genrebilder
från natur och vardagsliv; vidare må nämnas
”Poemetti” (1903), ”Poemi conviviali” (1904),
”Odi e inni” (1906) och ”Poesie” (1903—09).
Pas de Calais [pa d-a kalä’]. 1) Smalaste
delen av Engelska kanalen (se d. o.).
2) Dep. i n. Frankrike; 6,752 km2, 1,169,000
inv. P. omfattar den forna prov. Artöis; det är
ett kuperat slättland, mycket fruktbart och odlat
till 70%. En del av P. ligger inom det stora
kolbäckenet i n. Frankrike och Belgien.
Huvudstad är Arras.
Pasewalk [pä’zavalk], stad i Pommern, vid
floden Ücker 35 km v. om Stettin; c:a 11,000 inv.
P., en av Pommerns äldsta städer, tillhörde
Sverige 1648—1720. Av de gamla befästningarna
kvarstå torn och stadsportar. P. är knutpunkt
för järnvägarna Berlin—Stralsund och Stettin—
Lübeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
