Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perikles - Perikondrit - Perikopter - Perim - Perimeter - Perimorfos - Perinaeum - Peringskiöld, Johan (Peringer) - Period - Periodicitet - Periodisk - Periodiska funktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Perikondrit—Periodiska funktioner
72
P. korsa deras intriger och upptog striden med
kraft. Hans plan var, att Aten, tryggat inom
sina murar, som förenade det med Peiraieus,
skulle upptaga striden till sjöss, medan
landsbygdens intressen prisgåvos.
Under den fredliga tiden 446—433 utövade P.
en storartad verksamhet som själen i Atens
prydande med monumentala byggnader (Parthenon,
propyléerna, det s. k. Theseion m. m.) och
konstverk. Feidias var hans främste hjälpare häri.
Detta underströk Atens härskande ställning, men
de oerhörda kostnaderna väckte opposition hos
många, i synnerhet som de till stor del bestredos
med bundsförvanternas tribut. P. delade tidens
nya filosofiska och intellektuella strömningar,
filosofen Anaxagoras var hans vän, och hans
mätress den sköna Aspasia spelade en ledande
roll i dessa kretsar. P:s fiender vände sig först
mot hans vänner, Feidias blev dömd för
försnillning, Anaxagoras landsförvisades. P:s egen
ställning skakades först av de fruktansvärda
olyckorna (pestens utbrott m. m.) under tredje krigsåret.
430 blev han icke återvald till strateg,
anklagades och dömdes till höga böter. Snart nog
ångrade sig folket och återvalde honom till strateg,
men han dog kort därpå i pesten. — P:s
levnadslopp är skildrat av Plutarchos. Bland
nyare litt. må nämnas E. Hohl, ”P.” (i ”Meister
der Politik”, i, 1922); P. Cloché, ”Le siècle de
Pericles” (1949).
Perikondrit, med., inflammation i broskhinnan
(jfr Bindesubstansvävnad, sp. 58 f.).
Perikoper [-ä’p-] (av grek, perikopai’, eg.
avskurna stycken), utvalda bibelstycken, som
föreläsas vid varje gudstjänst alltefter söndagens
karaktär, inom romerska kyrkan kallade lectiones. I
Sverige bevarades de medeltida p. för
altarläsning-en (epistlar och evangelier) i det närmaste
oförändrade. Då p. även lades till grund för predikan,
framkommo med tiden krav på större
omväxling och fullständigare utnyttjande av Bibeln;
detta sökte man på 1800-talet uppnå genom tillägg
av nya p.-serier, så i Sverige 1860 (i:a och 2:a
årg., i nuv. kyrkohandbok kallade 2 :a och 3 :e
årg.). Evangelieboken 1921 betydde en väsentlig
omgestaltning av dessa, varemot de äldre p.
bi-behöllos med få undantag. Om Evangelieboken
av 1942 gäller detsamma. För de 4 böndagarna
förordnas årl. särskilda predikotexter.
Peri’m [pa-], brittisk ö i Bab
el-Mandebsun-det; 13 km2, c:a 600 inv. P. är en slocknad
vulkan, vars krater utgör en förträfflig hamn;
bunkrings- och kabelstation, ön togs i besittning
av engelsmännen 1857 och förvaltas från Aden.
Perimèter. 1) (Mat.) Omkretsen av en sluten
plan figur.
2) (Fys.) Av R. Förster konstruerat
instrument för mätning av ögats excentriska
synförmåga, bestående av en graderad båge, som
genom att vridas kring en axel kan ställas i alla
meridianer och på vars insida ett rörligt objekt
kan flyttas i alla grader? Fältet, inom vilket
objektet kan uppfattas, kan sålunda uppmätas.
Perimorfos [-å’s], miner., se Pseudomorfos.
Perinae’um (grek, per i’neon), mellangärden,
mjukdelspartiet mellan stolgången och
könsde-larna.
Pèringskiöld, Johan (före adlandet P
e-r inger), fornforskare (1654—1720),
auskul-tant vid Antikvitetskollegium 1680. P. blev en
flitig arbetare: tecknade för kollegiet, översatte
isländska sagor och gjorde studier och
forskningar för stora genealogiska verk. Han fick senare
följa Hadorph på dennes forskningsresor i och
för avteckning av runstenar och äldre monument
samt reste sedan på egen hand. P. blev assessor
i kollegiet 1687 och 1693, efter Hadorphs
från-fälle, sekr. och antikvarie vid Antikvitetsarkivet.
— Betydande äro P:s insatser i fråga om de
fornsvenska och särskilt de isländska
handskriftssamlingars tillväxt. Under hans ledning utkom
1697 första uppl. av ”Heimskringla” samt
”Vilki-na” el. ”Piöreks saga” 1715. P:s mest betydande
antikvariska verksamhet koncentrerar sig i hans
resor och hans därunder gjorda anteckningar och
utförda avbildningar. Till sina egna samlingar
lade han sedan sina företrädares och skapade så
en väldig materialsamling, ett
antikvariskt-topo-grafiskt arkiv, hans ”Monumenta Sveo-Gothica” i
10 foliovolymer, nu i Kungl. bibi, i Stockholm. P :s
avsikt var att bearbeta detta material och utge det
landskapsvis som ”Swea och Götha
minnings-merken”. Han började med Uppland och medhann
Tiundaland i två ståtliga volymer (1710 och
1719). Adlad 1693; fick 1719 kansliråds
värdighet.
Period (av grek. peri’odos, omgång, kretslopp),
tidsskede, tidrymd, tidsförlopp.
1) (Mat.) Se Periodiska funktioner.
2) (Fys., astron.) Den tid, som förflyter, tills
en viss föränderlig företeelse åter kommer till
samma fas. En odämpad pendels svängning är
exempel på regelbundet föränderliga företeelser.
3) (Elektrotckn.) Se Elektriska maskiner, sp.
483-
4) (Kronol.) Dets. som cykel (se d. o.).
5) (Geol.) Enhet inom den geologiska
tidsskalan, närmast underordnad era och
omfattande ett antal epoker; motsv. stratigrafiska
begrepp är system.
6) Stilistiskt namn på satser, som äro på ett
visst harmoniskt sätt ordnade i förhållande till
varandra samt bilda en (sats-)mening el.
sammansatt sats.
7) (Mus.) En melodis huvudelement, oftast
bestående av 8 takter. P. delas vanl. i två satser
(försats och eftersats); två p. bilda mestadels
ett tema.
Periodicitét, periodisk växling; återkomst
på bestämda tider.
Periodisk, regelbundet återkommande.
Periodiska funktioner, mat. Om en funktion
icke förändrar värde, när den oberoende variabeln
ökas el. minskas med en viss konstant, kallas
funktionen periodisk och nämnda konstant
funktionens period. Funktionen är
enkelperio-d i s k, om endast en period finnes, t. ex. de
trigonometriska funktionerna, och d u b b e 1 p e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
