Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persisk konst - Persistenta typer - Persius Flaccus, Aulus - Persmässa - Persnäs - Person - Personage - Persona grata - Personal - Personalier, personalia - Personalkonsulent - Personalunion - Personalvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Persistenta typer—Personalvård
104
Dryckeshorn av silver.
Akemeni-disk tid. British Museum, London.
av hellenistisk-romerska, mesopotamiska och
persiska element. Mitt emot Seleukia, på andra
stranden av Tigris, byggdes Ktesifon (se bild
vid d. o.), det persiska rikets huvudstad,
sedan år 226 e. Kr. sasaniderna kommit till
makten. Denna ridderliga härskarsläkt
hävdade det persiska rikets och därmed även
p:s självständighet fram till 637, då den föll för
muhammedanernas anlopp. Trots betydande lån
från den hellenistisk-romerska konsten uppstod en
p. av ståtlig och delvis egenartad beskaffenhet,
uttryckt i
palats, klippreliefer och
konstslöjd, särskilt
silver. Rent
sa-sanidiska äro
palatset i
Fi-ruzabad med
sina tre
kupolsalar samt
palatset i
Sarve-stan. Av
storslagen verkan
äro de
mäktiga sasanidis-ka klipprelieferna, som
förhärliga dynastiens
härskare. I
övernaturlig
skala och i
fyllig och mjuk
relief skildras
des
sa, sittande till häst, i spetsen för sina soldater el.
mottagande en fiendes underkastelse. — Man
återfinner de stora sasanidiska kungarna, i kamp,
under jakt el. tronande, på de tunga, dekorativa
silverkärlen. Även de textila slöjderna stodo högt
under sasaniderna. Om mattorna finnas endast
gamla beskrivningar, men alster av sidenväveriet
finnas här och var bevarade. — Om p:s
utveckling efter den muhammedanska erövringen se
Muhammedansk konst. — Litt.: F. Sarre, ”Die
Kunst des alten Persien” (1922); E. Diez,
”Ira-nische Kunst” (1944).
Persiste’nta typer, paleont., släkten med lång
geologisk livslängd. P. finnas, vilka från
under-silurisk tid ännu leva kvar.
Pe’rsius Fla’ccus, A u 1 u s, romersk skald (34
—62 e. Kr.), hyllade den stoiska filosofiens
läror. Hans poetiska alstring utgöres i det närmaste
blott av sex satirer. De mottogos med bifall av
samtiden och prisades på grund av sitt moraliska
patos mycket under medeltiden. Språket är ofta
mycket dunkelt. Sv. övers, av R. Törnebladh
(1854).
Persmässa, se Petrus.
Persnäs, sn på n. Öland, Åkerbo hd, Kalmar
län; 52,15 km2, 1,243 inv. (1953). Jordbruksbygd
med spridda lövlundar och i s. alvar, mot
Kalmarsund kantad av brant klintkust med
hamnplatsen Sandviken (200 inv. 1951;
stenhugge-rier), i ö. av låg och långgrund kust. 1,371 har
åker. Kyrkan, delvis medeltida, är huvudsaki. från
1857. Ingår i P. och Föra pastorat i Växjö stift.
Ölands n. kontrakt; tillhör storkommunen
ölands-Åkerbo.
Person (lat. per sona, ansiktsmask), det för en
individ kännetecknande; individen själv; diktad
gestalt i ett skådespel el. dyl.
1) (Filos.) Medvetet tänkande och avsiktligt
handlande varelse. — P e r s o n a 1 i’s m, den
åsikt, som anser tillvarons innersta väsen vara
av personlig natur och fattar det opersonliga
som fenomen av det personliga. Representanter:
Leibniz, Boström m. fl.
2) (Teol.) I äldre dagar talades det icke om
Gud såsom p. el. om Guds personlighet. Däremot
hävdade den gammalkyrkliga treenighetsläran, att
det i det enda gudomsväsendet funnes tre
”personer” : Fadern, Sonen och Anden. Härvid måste
noga beaktas, att det här brukade uttrycket
”person” ej ens tillnärmelsevis hade samma fixerade
innebörd, som det fått för en senare tid. Det var
för den gamla kyrkans män ingalunda fråga om
någon från monoteismen avvikande tankegång.
När den kristna treenighetsläran under tidernas
lopp stundom lett tanken i en mera triteistisk
riktning, har detta hängt samman med och
väsentligen berott därpå, att personbegreppet fått
en annan fixering och ett annat innehåll, än det
hade för gamla kyrkans män.
3) (Jur.) Om juridisk person se d. o.
4) (Gramm.) Se Pronomen och Verb.
Personage [-nä’J] (fr. personnage), person,
”figur”; roll.
Persöna gräta, lat., i gunst stående person. —
Persöna ingräta, misshaglig person.
Personal (fr. personnel), alla de i ett företag
el. verk anställda.
Personälier, personälia, biografiska
uppgifter, förr särsk. i samband med likpredikan.
Personalkonsulent. Under de senaste
decennierna har med början i Amerika den åsikten
alltmer gjort sig gällande, att de i ett företag
anställdas trivsel i och utom arbetet är av
väsentlig betydelse för produktionen. Organiserade
åtgärder härför ha på många håll vidtagits,
tidigast i form av intressekontor men numera mest
genom anställning av p. P:s arbete är mycket
olika vid olika företag. På några håll gäller det
i första hand intressekontoret och de anställdas
ekonomiska förhållanden, på några hygien och
mathållning, på några fritidsverksamhet,
semesterhem, idrott, studiecirklar o. s. v. En viktig
uppgift är på många håll att biträda vid
anställandet av ny personal, vid omplaceringar och
permitteringar. Ej sällan är p. red. för
före-tagstidn. P. har numera i regel examen från
socialinst. En sammanslutning av p. m. fl. är
Föreningen socialarbetare inom industri och
affärsvärld (SAIA).
Personalunion, se Union.
Personalvård, mil., består av socialtjänst
(sociala och ekonomiska förmåner för personal och
social rådgivning), själavård, bildnings- och
förströelseverksamhet. Dess främsta uppgift är att
gagna andan inom krigsmakten genom att skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
