Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pi - Piacenza - Pia desideria - Piaff - Pia fraus - Piaget, Jean - Pia mater - Pianino - Piano, pianissimo - Piano, pianoforte, fortepiano, hammarklaver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Piacenza—Piano
186
Pianino med borttagen framsida, så att det inre blir synligt, samt (t. h.) flygel. Se även bilder vid Klaver.
•W
tionen av n erhölls av kineserna, indierna,
ba-bylonierna och hebréerna, vilka antogo talet vara
precis 3. Arkimedes fann genom att undersöka
omfånget av den cirkeln in- och omskrivna
regelbundna 96-hörningen, att yr måste vara
mindre än -V- och större än 223 -
7 7 1
Under 1600-talet avancerade kunskapen om n
särskilt genom Ludolf van Ceulens beräkning av
detta tal med 35 decimaler:
3,14159265358979323846264338327950288.
Under 1700- och 1800-talen beräknades n ett
stort antal gånger med alltjämt ökad
noggrannhet (med matematikmaskiner har man nått till
över 2,000 decimaler). — n brukas inom
matematiken och dess tillämpningar som mått på den
vinkel, som halva cirkelperiferien upptager, el.
180 grader. Enheten för vinklarna är därvid
1 R O 0
den båge, som är lika stor som radien el. ~ =
57,2°, vilken enhet benämnes r a d i a n.
Piacenza [piatjä’ntsa], huvudstad i prov.
Piacenza i Emilien i n. Italien, strax s. om Po vid
järnvägen Milano—Bologna; c:a 75,000 inv. P.
anlades 218 f. Kr. som romersk koloni, Colo’nia
Placen’tia. P. kom 1337 under familjen
Vis-conti i Milano och utgjorde jämte hertigdömet
Parma 1545—1860 en statsbildning, hertigdömena
Parma och Piacenza. Stadsmuren är från
1500-talets förra del. Bland P:s många kyrkor
märkas domen i ädel lombardisk-romansk stil
(1100-talet), med fresker av L. Carracci m. fl. Palazzo
comunale från 1200-talets slut är ett av Italiens
vackraste medeltida rådhus. Petroleum utvinnes
i trakten.
Pi’a desidèria, lat., fromma önskningar, titel
på en av Ph. J. Speners skrifter, ibland brukat
om önskningar, som ej kunna förverkligas.
Pia’ff (fr. piaffe, eg. ståt), trav på stället,
se Ridkonst. — Verb: Piafféra.
Pi’a fråus, lat., fromt svek, t. ex. bedrägeri i
kyrkans tj änst.
Piaget [pja^ä’], Jean, schweizisk psykolog,
sociolog, filosof och pedagog (f. 1896), prof, vid
univ. i Genève och Lausanne, dir. för den
internationella pedagogiska byrån och en av ledarna
för Institut J. J. Rousseau i Genève. Han har
särsk. blivit känd genom barnpsykologiska
forskningar. Hans många skrifter på detta område
söka i detalj visa, hur barnets utveckling från
3:e till I2:e året går från en ursprunglig
sammanblandning av jaget och yttervärlden till en
mera objektiv och logisk inställning, varvid P.
hävdar, att samhällslivet, särsk. samarbetet mellan
jämnåriga, är ett oumbärligt villkor för barnets
frigörelse från egocentriciteten. Av största
betydelse även pedagogiskt äro P:s experiment
rörande barnens uppfattning av antal och storlek,
rum och geometriska relationer, tid, rörelse och
hastighet, nödvändighet och slump. Bland
hithörande arbeten märkas ”La naissance de
1’intelli-gence chez 1’enfant” (1935) och ”La psychologie
de 1’intelligence” (1947; sv. övers. 1951). — I
”Classes, relations et nombres” (1942) och
”Trai-té de logique” (1949) har P. analyserat de
psykologiska operationer, varigenom relationer och
konstanter i den logiska omdömes-,
funktions-och klasskalkylen bildas och uppfattas. Slutl.
har P. sammanfattat sin syn på det matematiska,
fysiska, biologiska, psykologiska och sociologiska
tänkandets utveckling i ”Introduction å
1’épisté-mologie génétique” (3 bd, 1950).
Pi’a mäter, anat., se Hjärnhinnor.
Piani’no [-nå], litet piano med strängarna
spända vertikalt.
Pia’no [-nå] (förk. p), it., mus., svagt, med
svag tonstyrka; pianfssimo (pp, ppp),
mycket svagt.
Piano, pianoforte, fortepiano,
ham-m a r k 1 a v e r, ett stränginstrument av den
liggande cittrans grundtyp med tangenter och
hammare, som anslå strängarna. P. har framgått ur
psalteriet, som genom Pantaleon Hebenstreit på
1690-talet betydligt förbättrades. Sannolikt efter
Hebenstreits instrument konstruerade sedan
Bar-tolommeo Cristofori i Florens 1709 en
hammarflygel, som vidare förbättrades av G. Silber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
