Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilefyndet - Pilfamiljen - Pilfink - Pilgift - Pilgrim - Pilgrimsfalk - Pilgrimsfäderna - Pilgrimstad - Pilgäddor - Pilk el. pirk - Pilkorset - Pillau - Piller - Pillerbagge, helig pillerbagge, mumiebagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Pilfamiljen—Pillerbagge
210
Malmö, framplöjdes 1864 ett depåfynd från
bronsålderns början, vägande 5,86 kg, Sveriges
största från denna tid. Bland innehållet märkas
ett dussintal yxor, av vilka en engelsk. P:s
största betydelse ligger däri, att det, vid sidan
av ett likartat från Gallemose, Jylland, är det
äldsta fyndet av i Norden tillverkade
bronsföremål. P. kan alltså sägas markera den nordiska
bronsålderns början.
Pilfamiljen, bot., se Salicaceae.
Pilfink, zool., se Sparvsläktet.
Pilgift, giftiga ämnen, använda av vilda
folkslag till förgiftning av pilar för jakt och
krigsbruk. Vissa gifter ha blott lokal verkan och
framkalla inflammationer, ss. mjölksaften av vissa
afrikanska Euphorbia-zrter. I övrigt firmas
andningsgifter (av t. ex. Aconitum-^rter), mest
använda i s. ö. Asien, hjärtgifter (s. ö.
och ö. Asien, n. ö. Afrika, n. v. Sydamerika)
av upas-träd (Sundaöarna), Acocanthera
(Afrika), Erythrophlaèum guineense (Guinea-kusten),
krampgifter (malajer) av Strychnos-arter
och förlamningsgifter, ss. curare i n. v.
Sydamerika. Jfr L. Lewin, ”Die Pfeilgifte”
(1923)^
Pilgrim (av lat. peregrinus, främling),
resande, stadd på vallfart till helig ort. Ett slags
vallfärder känna redan de primitiva kulturerna.
I högre kulturer uppstår föreställningen, att vissa
av kultplatserna äga en särskild helighet el.
meddela en speciell kraft el. förmån.
Pilgrimsfärden blir tidigt även en sonande gärning, stundom
anbefalld av gudomen själv. Israeliterna
vallfärdade till tabernaklet i Silo (1 Sam. 1:3),
senare till templet i Jerusalem. Indien har av
gammalt varit pilgrimsfärdernas land framför
andra. För buddismen bli de heliga platserna i
Buddhas liv vallfartsorter, som besökas av p. från
alla länder. Muhammed har upptagit en gammal
hednisk vallfartsrit: besöket vid den svarta
stenens helgedom Kaba i Mecka, vilket varje
troende, som förmår det, en gång i livet måste
fullgöra. Med pilgrimsfärden (hadjdj) förbindes
oftast besöket vid profetens grav i Medina.
Kristendomen erkänner i princip icke några
heliga platser (Joh. 4: 21). Men redan under
200-talet ha de kristna börjat uppsöka
Kristus-minnets viktigaste orter, Betlehem och Jerusalem.
I Västern bli berömda martyrers och helgons
gravar vallfärdsorter, framför allt
apostlagravar-na, Petrus’ och Paulus’ i Rom och Jakobs i
Com-postella. I Norden äro Olavs, Eriks och
Birgittas gravar i Trondheim, resp. Uppsala och
Vadstena de mest berömda. P. buro ofta en särskild
dräkt: grov kåpa, stav, rund hatt med framtill
uppvikt brätte, ofta besatt med musselskal.
Gällde vallfärden Heliga landet, bars ett kors på
hatten el. dräkten.
Pilgrimsfalk, zool., se Falksläktet.
Pilgrimsfäderna (eng. Pilgrim Fathers), de
engelska puritaner, vilka under religiöst förtryck
i moderlandet 1620 på skeppet ”Mayflower”
överflyttade till Nordamerika och landstego i nuv.
staten Massachusetts.
Pilgrimstad, stations- och industrisamhälle i
Revsunds sn, Jämtland; 279 inv. (1951). Var
under medeltiden viloställe för de pilgrimer, som
färdades denna väg till S:t Olofs grav i Nidaros
(Trondheim). I trakten påträffades 1944 i en
grusgrop delar av ett mammutdjur, vilka förvaras
i Naturhist. riksmus. i Stockholm.
Pilgäddor, Sphyraè’nidae, fiskfam., tillhörande
benfiskarna; omkr. 20 arter i varma och
tempererade hav. De äro stora, glupska rovfiskar med
långsträckt kropp, spetsigt huvud och stor mun
med spetsiga tänder. I det tropiska Amerika
kallas de b a r r a c u d a. Störst är p i k u d a n,
Sphyraena barracuda, från Västindien. Den blir
2 m lång och angriper även människor.
Pilk el. pir k, fiskredskap, bestående av en
vanl. av bly el. tenn, men även av nysilver etc.
förfärdigad fisk el. fiskliknande föremål, försett
med en el. flera krokar. P. dragés, fästad vid
ett snöre (p.-snöre), upp och ner i vattnet (p i 1
k-ning, pirkning), varvid fisken lockas upp
till densamma och p:s krok kan hugga tag i
fiskens buk el. huvud.
Pilkorset, ung. Nyilaskeresztes Part, det
största och mest extrema nationalsocialistiska partiet
i Ungern, vilket 1940 under ledning av F.
Szå-lasi förenade sig med andra liknande rörelser.
P. upprättade i okt. 1944 efter tyskarnas kupp
mot Horthy en quislingregim, som förde ett
skräckvälde, tills tyskarna 1945 utdrevos ur
landet.
Pi’llau [-au] (ty.), ry. Baltijsk, stad och
ut-hamn till Königsberg i Ostpreussen, vid Pillauer
Tief, det 550 m långa inloppet till Frisches Haff;
12,360 inv. (1939). Havsbad och fiske. Staden
uppstod ur de svenska befästningarna här från
1626—35. — Vid P., som tillhörde kurfursten
av Brandenburg, landsteg Gustav II Adolf 26/«
1626; därvarande besättning uppgav orten utan
strid. Det förblev i stilleståndet i Altmark 1629
hos Sverige. Efter stilleståndet i Stuhmsdorf
1635 återlämnades P. till Brandenburg.
Piller (lat. pi’lulae, eg. små kulor), små, runda
kulor av högst en ärtas storlek, sammansatta av
ett el. flera verksamma medel, blandade med
arabiskt gummi, sirap, tjockt extrakt el. annat
preparat, som åstadkommer en formbar massa. För
att p. ej skola klibba ihop, beströs de med nikt,
talk etc. Pillerformen nyttjas för illasmakande
läkemedel. Vissa ämnen omges med en massa, som
ej upplöses i magsaft men väl i tarmvätskorna,
t. ex. k e r a t i n. Sådana p. kallas
tunntarms-piller. I st. f. piller nyttj as numera ofta
medi-kamentkakor el. tabletter, vilka också kunna
sväljas hela.
Pillerbagge, helig pillerbagge,
mumie b a g g e, Scarabaè’us (Ateu’chus) sa’cer, en
till gruppen dyngbaggar inom fam. bladhorningar
hörande, 25—30 mm lång skalbagge, vilken som
symbol för solguden spelat en stor roll i de gamla
egypternas religiösa föreställningar. Då p.
påträffar en gödselklump av t. ex. häst, lösskär den med
de kraftiga tänderna på huvudet och frambenen
bit efter bit av spillningsmassan, skjuter bitarna
in under kroppen och bearbetar dem här med de
båda bakre benparen samt bildar slutl. en rund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
