Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistol (vapen) - Pistol (mynt) - Pistolkarbin - Pistolskytte - Pistolskytteförbundet - Pistong - Pistyan - Pisum - Pita - Pitcairn - Pitchpine - Pite lappmark - Piteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Pistol—Piteå
240
dolk. — b) Enhandsskjutvapen, se Handeldvapen,
sp- 833> Browning och Parabellum.
Pistöl (fr. pistole, it. pistola), äldre franskt,
från Spanien på 1600-talet inkommet guldmynt,
som i allm. gällde = 10 livrés tournois. Av 1
mark (22 karats) guld slogos 34 V2 pistoler.
Detta mynt ersattes i Frankrike från 1640 av
louisd’or.
Pistolkarbin, se Handeldvapen, sp. 831 och
fig. 15 å pl.
Pistolskytte, skjutning med enhandseldvapen.
Man kan icke tala om något sportsmässigt p.
förrän mot slutet av 1800-talet och då först
utövat huvudsaki. av militär personal med
tjänste-vapen (revolver). Sedan p. medtagits vid 1 :a
olympiaden 1896 och VM i p. instiftats 1900,
konstruerades snart ändamålsenliga tävlingsvapen
(matchpistoler), och p. fick utövare även inom
civila kretsar. I Sverige igångsattes
tävlings-mässig skjutning några år före
stockholmsolym-piaden 1912, men först på 1930-talet, sedan offici-
Tablå över olika slag av pistolskytte i Sverige.
Olika arter av p. Avstånd
A. Skjutning med finkalibriga vapen (5,«
mm) enl. internat. bestämmelser.
1. Precisionsskjutning ............. 50 m
2. Duellskjutning ................... 25 m
3. Silhuettskjutning ................ 25m
4. Kombinerad skjutning (förekommer
endast i Norge och Sverige) ..... 25 m
B. Skjutning med tjänstevapen, 6,35—9
mm-kalibrig repeterpistol (inga internat.
bestämmelser finnas). I ,
1. Precisionsskjutning ............... 5° c
2. Tillämpningsskjutning $
a) Duellskjutning ................. 25 m
b) mot Vi fig...................... 50 m
3. Fältskjutning .................... 25—70 m
ella SM instiftats 1926 och förbättrade
pistolmodeller mera allmänt kommit i bruk, fick p. större
utbredning. 1936 bildades Svenska
pistolskytte-förbundet för skjutning med tjänstevapen, och
sedan 1943 sorterar p. med finkalibriga vapen
under Svenska sportskytteförbundet, vilket är
anslutet till Internationella skytteunionen. I
Sverige brukliga former av p. framgå av
ovanstående tablå. Skjutställningen är alltid stående
utom vid fältskjutning, där den oftast är valfri.
Vid tävlingar med kort skjuttid får vapnet ej
vara i anläggningsställning före figurens
framsvängande.
Pistolskytteförbundet, se Svenska
pistol-skytteförbundet.
Pistong [-å’0]. 1) Föråldrad benämning på
kolv el. kanna. Se Kolv 3). — 2) Pumpventil på
mässingsinstrument.
Pi’styan, se Piest’any.
Pisum, bot., se Ärter.
Pi’ta, bot., se Agave.
Pitcairn [pi’tkäan], britt, ö i Stilla havet,
s. Polynesien på omkr. 1300 v. Igd; 5 km2, 134
inv. (1951), sj undedagsadventister. ön är bergig
men bördig. Invånarna på ön, som upptäcktes
1767 och då var obebodd, äro avkomlingar till
deltagarna i ett myteri 1789 på engelska fartyget
”Bounty” (se därom Bligh).
Pitchpine [pi’t/påin], eng., bot., tallart från
s. ö. U.S.A.
Pite lappmark omfattar numera Arjeplogs och
Arvidsjaurs socknar.
Piteå, stapelstad i Norrbottens län, vid Pite
älvs mynnings fjärd, c:a 10 km från havet; 52,68
km2, 5,966 inv. (1954).
P. anlades 1621, samtidigt med Luleå och
liksom denna stad vid den gamla kyrkbyn, nuv.
Piteå landsförsamlings kyrkby, Ö j e b y n
(Gammelstaden) 6 km ovanför P., men flyttades 1668
efter en förhärjande eldsvåda till sin nuv,. för
sjöfarten gynnsammare plats el. Häggholmen,
d. v. s. den del av P., som ligger s. v. om
Sunds-gatan. Häggholmen var då och långt fram i tiden
en ö, skild från fastlandet, närmast P:s n. ö.
del, Norrmalm, genom ett sund, som genom
landhöjningen och utfyllningar nu helt försvunnit.
1716 plundrades P. av ryssarna, som 1721
nedbrände hela staden med undantag av kyrkan.
Liksom i de andra norrlandsstäderna hindrade det
bottniska handelstvånget utvecklingen i P., och
först efter dess upphävande 1765 började P. gå
framåt. Staden fick stapelrättigheter,
skeppsbyggen uppblomstrade, och många fartyg såldes
t. o. m. till utlandet. 1805 hade P. 889 inv. När
Norrbottens län bildades 1810, blev P. dess
residensstad, vilket väsentligt bidrog till att P. fram
till mitten av 1860-talet var länets största stad,
dock obetydligt överlägsen Luleå, som 1856
efterträdde P. som residensstad. 1950 funnos i P. 27
arbetsställen med sammanlagt 740 arb. Bland
industrianläggningarna märkas ab. Statens
skogsindustriers sågverk och hyvleri (Lövholmens
sågverk; 300 arb.) samt samma bolags träkemiska
fabriker och wallboardfabrik (Piteåverken; 150
arb.). Strax utanför P. finnas betydande
industrier på Pitholmen (se Piteå landskommun).
Hamnen har 542 m kaj vid 5,8 m djup. Rymliga
lastageplatser finnas vid Munksund och
Skut-hamn. Sjöfarten är i regel stängd av is från
början av dec. till mitten av maj. Den
dominerande frakten är trävaror. Sedan 1915 har P.
järnvägsförbindelse (statsbanelinjen
Piteå—Älvsbyn). Dagliga bussförbindelser med Luleå,
Skellefteå, Älvsbyn m. fl. orter.
P. har en mycket regelbunden stadsplan. I mots.
till de övriga norrlandsstäderna har P.
förskonats från större eldsvådor under de senaste 200
åren, och staden har därför en viss ålderdomlig
prägel, bebyggd som den är med små, merendels
mycket anspråkslösa trähus. Kyrkan uppfördes
av trä 1684—86 som korskyrka med torn över
mittkvadraten; den har vacker inredning i
träskulptur och målning. Klockstapel från 1720-talet.
Kyrkan är restaurerad och tillbyggd 1950—51.
Stadens huvudgator äro Storgatan och
Uddmans-gatan. P. har samrealskola (sedan 1951 med
kommunalt gymnasium), central verkstadsskola och
hembygdsmuseum; sjukhusen ligga inom Piteå
landskommun. I P. utkomma 2 tidn.: Norrbottens
Allehanda och Piteå-tidningen, båda dagliga. P.
lyder under landsrätt (Piteå domsaga) och bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
