Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planhushållning - Planimeter - Planimetri - Planisphaerium, planisfär, planiglob - Plank - Plankgång - Plan-konkav, Plan-konvex - Planksteklar - Plankton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Planimeter—Plankton
268
och fördelning inom ett folkhushåll i enlighet med
en allmän plan. — Idén om en central reglering
av det ekonomiska livet är en av kärnpunkterna
i alla socialistiska tankebyggnader, men termen p.
användes även som beteckning för försök att
reglera den ekonomiska utvecklingen i ett
privatkapi-talistiskt samhälle utan upphävande av den privata
äganderätten till produktionsmedlen. P:s
motståndare hävda, att intet samhälle förfogar över de
personella krafter, som skulle behövas för att
genomföra en p. med ett resultat, som kan
överträffa vad de ekonomiska krafternas fria spel
kan åstadkomma.
Planimeter, arealuträkningsinstrument, som
användes för mekanisk mätning i viss skala av en
plan ytas storlek, t. ex. viss ägofigur på en karta.
P. bruka indelas i omkretsplanimetrar
och additionsplanimetrar, de förra i
avvecklingsplanimetrar och
stång-p 1 a n i m e t r a r. Avvecklingsplanimetrarna
indelas i polarplanimetrar och r u 11 p
lätt i m e t r a r. Den vanligaste typen är
polarpla-nimetern. En sådan konstruerades först av
holländaren Amsler 1856. Den består principiellt av
två med en led förbundna armar, polarmen och
förarmen, den förra vridbar kring en fast punkt,
polen. Med ett i förarmens spets befintligt stift
el. märke, förpunkten, följer man runt periferien
av den ägofigur, vars yta skall beräknas.
Förarmens rörelse överföres till en med förarmen
förenad graderad räknetrissa, vilken på vissa p.
löper direkt på kartpapperet, på andra på en
särskild pappersklädd metall- el. glasskiva.
Skillnaden mellan avläsningarna på räknetrissan före
och efter rundförningen kring ägofiguren ger
direkt ägofigurens areal.
Planimetri, läran om beräkning av plana
figurers sträckor och ytor.
Planisphaerium [sfä’-], planisfär el.
pla-niglo’bium, p 1 a n i g I ö b, en stereografisk
projektion på en plan yta av ett halvklot för
kartläggning av jorden el. stjärnhimlen.
Plank, sågat grövre virke, d. v. s. minst 2
eng. tums tjocklek och 9 tums bredd.
Plankgång, se Bordläggning. 1).
Plan-konkav, Plan-konvex, fys., se Lins.
Planksteklar, Sapygidae, fam. av underordn.
gaddsteklar med 1 släkte, Sapyga. Allmännast
av de 3 svenska arterna är S. quinquepunctata,
som är 8—n mm lång, svart med gula
sidofläc-kar på bakkroppen, som hos honan dessutom
framtill är rödgul. P. äro snyltgäster hos bin, som
leva i träväggar, plank o. dyl.
Pla’nkton (av grek. plankto’s, kringirrande)
betecknar sammanfattningen av alla organismer,
som uppträda svävande (i avsaknad av större
egenrörelser) i fritt vatten (i motsats till fritt
simmande djur, n ekton). Begreppet uppställdes
först av V. Hensen 1887 men omfattade då allt
i vattnet svävande material. Senare skapades
begreppet s e s t o n, vilket omfattar allt, som kan
avsilas ur vattnet. En organism, som
förekommer i p., kallas en p 1 a n k t e r, den lever
plank-tiskt. Allt efter p:s förekomst i sött el. salt
vatten talar man om limnoplankton, resp,
haliplankton, vilkas sammansättning är
mycket olika. Plankterna härstamma urspr. från
strandens och den grunda bottnens växt- och
djursamhällen och äro i många fall tidvis bundna
vid ett levnadssätt i dessa områden.
Växtkompo-nenten i p. kallas fytoplankton,
djurkompo-nenten zooplankton. Man skiljer vidare
mellan äkta p., vars plankter endast finnas i
p., fakultativt p., som huvudsaki. utgöres
av strand- el. bottenfomer, vilka genom sin form
lämpa sig för p.-livet, samt tychoplankton,
som utan att äga svävanordningar tillfälligtvis
förekomma i p. En del organismer, s y n p 1 a n
k-t e r, tillhöra p. därigenom, att de sammanbo med
verkliga plankter. De kunna antingen fästa sig på
plankterna, e p i p 1 a n k t e r, el. leva i deras
slem el. inre, endoplankter. P:s
storleks-klasser bestämmas med provtagningsmetoden.
Mesoplankton omfattar större,
makrosko-piska djur, t. ex. maneter, mikroplankton
omfattar p. av övervägande mikroskopisk
dimension, som avsilas medelst håvar av fin
silkessikt-duk, nannoplankton är det p., som
passerar de finaste håvarnas maskor. Nannoplankton
erhålles genom centrifugering av provvatten.
Därtill kommer ultraplankton, övervägande
bakterier, som icke ens med centrifugens hjälp
kunna i full utsträckning avskiljas.
Det planktiska levnadssättet är alltid bundet vid
en spec. v. av nära 1. De fulländade plankterna
ha gasvakuoler el. oljedroppar, som göra dem
lättare än vattnet. För de övriga uppkommer
svävningen genom 1) vattnets rörelser, 2)
organismernas aktiva uppåtrörelse medelst egna
rörelseorgan samt 3) deras passiva medverkan
genom en ytförstorande form som nedsätter
sjunk-ningshastigheten. Av dessa faktorer spela vattnets
rörelser den största rollen. Tydligast äro dessa
under vårens och höstens cirkulationsperioder, då
vattnet i sjöar och havsvikar omröres från
bottnen till ytan på gr. av olikheter i termik och
spec. v. Plankternas aktiva medverkan
förekommer endast hos vissa, ss. maneter, kräftdjur,
flagellater och infusionsdjur. Deras rörelser,
huvudsaki. i vertikal led, bestämmas av ljuset.
Det är klart, att vattnets rörelser mest påverka
plankter med stor yta i förh. till kroppsvikten.
Därför finner man en mångfald olika former
av ytförstoring, exempelvis n å 11 y p e n, t. ex.
kiselalgsläktet Synedra, s t j ä r n- och
bandtyperna, som bilda övergång till den mycket
vanliga skivtypen, vilken når sin högsta
utveckling i fallskärm stypen, t. ex.
maneterna. Kolonibildning i form av trådar är vanlig,
likaså bildningen av utskott och spröt, som i hög
grad öka svävförmågan, t. ex. hos radiolarierna.
Även slemhöljen, som öka ytan utan att öka
vikten, äro vanliga.
Plankterna ha liksom andra organismer sina
speciella krav på omgivningens livsbestämmande
faktorer: vattnets näringsinnehåll samt ljus och
värme. En del plankter kunna leva inom rätt vida
gränser för en viss faktor, dessa kallas
eury-former. Andra kunna existera blott inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
