Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pointillism - Point Loma - Poiré, Emmanuel - Poiret, Paul - Poirot, Hercule - Pois, poise - Poisson, Siméon Denis - Poitiers - Poitou - Pojo - Pokal - Poker - Pokeransikte - Pokorny, Julius - Pokrovsk - Pokrovskij, Michail Nikolajevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317 Point Loma—Pokrovskij 318
talet, då neoimpressionisterna införlivade p. med
sin estetik. På lämpligt avstånd betraktade,
sammansmälta färgfläckarna för ögat. — Se t. ex.
bild 24 å pl. vid Fransk konst.
Point Loma [påi’nt låu’m3], udde på U.S.A:s
v. kust, vid staden San Diego, Kalifornien.
Internationellt högkvarter för Universella
broderskapet och Teosofiska samfundet 1900—maj 1942.
Poiré [pcoare’], Emmanuel, fransk
tecknare (1858—1909). Han var född i Moskva av
franska föräldrar, kom till Paris 1874 och blev
under märket C a r a n d’A c h e (karanda’sj, ry.,
blyertspenna) en av sin tids främsta
karikatyrtecknare. P:s område som tecknare sträcker sig
från godmodig grotesk till de giftigaste hatbilder.
Under Dreyfusprocessen 1898 överträffade han
sig själv som upphetsare (en mängd teckningar
i tidningen Psst! s. å.).
Poiret [pcoarä’], Paul, fransk modeexpert
(1879—1944), internationellt ryktbar som
modediktator under 1900-talets första årtionden.
Poirot [pcoarå’], H e r c u 1 e, huvudpersonen i
de flesta av Agatha Christies detektivromaner.
Pois [poa’s], p o i s e, fys., enhet för
viskosi-tetskonstant (uppkallad efter den franske fysikern
J. L. M. Poiseuille, 1799—1869), utgör den kraft,
som måste verka på 1 cm2 av ett vätskeskikt för
att förflytta det med en hastighet av 1 cm/sek.
i förhållande till ett därmed parallellt
vätskeskikt på 1 cm avstånd från det förra. P. är
enheten för viskositetskonstant i CGS-systemet.
Poisson [pcoaså’], Siméon Denis, fransk
matematiker (1781—1840), var från 1809 prof,
vid École polytechnique. P. lade den matematiska
grunden för elektricitetsläran och magnetismen
samt utvecklade integralteorien och teorien för de
Fourierska serierna. Särskilt berömda äro hans
undersökningar över planetsystemets stabilitet.
Poitiers [pæatje’], huvudstad i dep. Vienne
i v. Frankrike, vid Viennes biflod Clain och vid
järnvägen Tours—Bordeaux; c:a 50,000 inv. P.,
forntidens Picta’vium, var under keltisk tid
huvudort för piktavernas stam, under medeltiden
för grevskapet, därefter prov. Poitou. Här
utkämpades 17/io 732 den världshistoriska
drabbning, vari araberna slogos tillbaka av Karl
Mar-tell och frankerna. Genom e d i k t e t i P. 17/o
1577 avslutades 6:e hugenottkriget, varvid
protestanterna erhöllo åtskilliga fördelar. Staden är en
av de intressantaste i Frankrike. Rester av de
medeltida stadsmurarna resa sig kring den gamla
staden, som äger en mängd ålderdomliga
byggnader. Äldst anses baptisteriet (Temple de
Saint-Jean) med betydande väggmålningar från romansk
tid. Från den gammalkristna tiden härstammar
också ett framgrävt kyrkogårdskapell.
Notre-Da-me-la-Grande är en ansenlig kyrka från äldre
medeltiden med fantastiska bildverk på fasaden
(se bild 2 å pl. vid Fransk konst). Katedralen
Saint-Pierre från 1100-talets slut hör till
Frankrikes mest betydande kyrkor. Kyrkan
Sainte-Radegonde är från 1000—1100-talen.
Justitiepa-latset innesluter rester av grevarnas av Poitou
gamla borg. Ett univ., urspr. gr. 1432, är numera
högsk. med. fil. och jur. fakulteter. Flygstation.
Poitou [pæato’], gammal provins i v.
Frankrike, motsv. dep. Vendée, Deux-Sèvres och
Vienne. Huvudstad var Poitiers. — P., som
uppkallats efter sina inbyggare under antiken, pictores
el. pactavii, kom jämte hela västgöternas område
n. om Pyrenéerna 507 under frankerna. Det kom
under århundraden att utgöra ett praktiskt taget
självständigt feodalt fur sten döme, blev 1152
Henrik Plantagenets tillhörighet och kom med honom
som län under engelska kronan. 1204 kom länet
under franska kronan, till vilken det 1422 indrogs.
P. var en av härdarna för kalvinismen. — Litt.:
P. Boissonnade, ”Histoire de P.” (5:e uppl. 1926).
Pojo, fi. Po’hja, kommun i Nylands län,
Finland, omslutande innersta delen av Pojoviken;
227 km2, 6,650 inv., övervägande svensktalande.
Pokäl (över ty. från it. boccale, stor bägare),
dryckeskärl med bägarformad skål på hög fot.
Poker [påu’ka, sv. utt. på’kar], ett
amerikanskt kortspel från 1800-talets förra hälft, spelas
med vanlig kortlek (i Sverige oftast jämte ett 53 :e
kort, jokern, vanl. en harlekinfigur, som
innehavaren får åsätta vilken färg och valör han
vill) av 3—7 spelande, alla mot alla. Varje
spelare får 5 kort. Buden äro, i ordning nedifrån:
ett par (t. ex. 2 tior), två par, tre lika (tretal),
straight (5 kort i följd, oavsett färg), full hand
(tre lika + par), flush (5 kort i samma färg),
fyrtal (fyra lika), femtal (4 lika + joker),
straight flush (5 kort i följd i samma färg),
royal straight flush (äss — tia i ruter, spader
el. klöver), imperial straight flush (äss — tia i
hjärter). Sedan man gjort insatser i potten
efter vad man anser el. låtsas anse givkorten värda
och bytt el. ”köpt” efter behag 1—5 kort samt
åter gjort sådana insatser, visar man sina kort,
och den, som har högsta budet, vinner hela
potten. — Litt.: A. A. Ostrow, ”The complete
cardplayer” (1945).
Pokeransikte (eng. poker face), ansikte med
lugna, uttryckslösa drag (som hos en van
pokerspelare), vilka icke avslöja vederbörandes
tankar.
Pokorny [påkå’rni], Julius, tysk
språkforskare (f. 1887), prof, i keltologi i Berlin
1928—35, landsflyktig, doc. i Bern sedan 1944.
Utom ett flertal handböcker i forniriska o. a.
specialstudier har P. utg. ”Zur Urgeschichte der
Kelten und Illyrier” (1938) och ”Altkeltische
Dichtungen” (1944). Tills, m. A. Walde har
han utg. ”Vergleichendes Wörterbuch der
indo-germanischen Sprachen” (3 bd, 1926—32) och
utger ensam sedan 1948 ”Indogermanisches
ety-mologisches Wörterbuch”.
Pokrovsk [pakrå’fsk], stad i Ryssland, se
Engels.
Pokrovskij [pakrå’fskaj], Michail N i k
o-lajevitj, rysk historiker (1868—1932), anslöt
sig 1905 till bolsjevismen och vistades 1908—
17 i utlandet. 1917 var han delegerad vid
fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk. Han blev 1918
folkkommissarie för undervisningen, 1921 chef
för statsarkivet i Moskva. P:s historiska
författarskap präglas av marxistisk
historieuppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
