Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polarexpeditioner - Nordpolarexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Polarexpeditioner
322
sund. Parry fortsatte 1819—20 sökandet och
seglade genom Lancastersundet och Barrowsundet
till Melvillesundet och upptäckte härmed största
delen av Nordvästpassagen. John Ross använde
på sin färd 1829—33 för första gången ett
ångfartyg i arktiska farvatten. Han upptäckte
Boothiahalvön och konstaterade den magnetiska
nordpolens läge (7o°5’ n. br. och 9Ö°46’ v. Igd).
1837—39 reste P. D e a s e och G. S i m p s o n
nedför Mackenzie River och utforskade den v.
delen av passagen, och i mars 1845 företog John
Franklin (se d. o.) en stor expedition med
fartygen ”Erebus” och ”Terror”. De blevo sista
gången sedda av en valfångare i Baffinbukten i
juli. 1850 förde M c C1 u r e en expedition genom
Berings sund och fann från Melvillesundet
farvatten österut, och härmed var Nordvästpassagen
i sin helhet uppdagad. John Rae mottog 1854
av eskimåer föremål, som utan tvivel hade tillhört
Franklin, och erhöll den för uppsökande av
Franklin utsatta belöningen av 10,000 £. M
c-C 1 i n t o c k undersökte 1857—59 Boothiahalvön
och Prince of Wales Island och fann många spår
efter Franklin, och därmed blev Franklin-frågan
i huvudsak löst. Den sista ”Franklin-expeditionen”
leddes av Frederick Schwatka 1877—79; den
utforskade King William Island. Tiden 1848—79
var polarforskningens ”Franklin-period”, under
vilken de centrala västliga delarna av den
amerikansk-arktiska arkipelagen upptäcktes och
utforskades. Nordvästpassagen genomseglades i sin
helhet av Roald Amundsen med ”Gjöa”
1903—05. Knud Rasmussens femte
Thule-expedition bereste 1921—24 området från
Baffinviken till Alaska med hundslädar. En kanadensisk
expedition genomseglade Nordvästpassagen från
v. mot ö. 1940—42, och 1944 gjordes turen på 86
dagar i motsatt riktning.
Nordostpassagen är sj övägen n. om
Asien. Redan 1553 sökte sig H u g h W i 1 lo u g
h-by österut, nådde Novaja Zemlja men måste
vända och övervintra på murmanskkusten.
Holländska expeditioner seglade 1594—96 österut,
nådde in i Karahavet, där de stoppades av isen.
1596 upptäckte holländarna Spetsbergen. 1734—43
gjorde den ryska ”Stora nordiska expeditionen”
under ledning av dansken Vitus Bering
undersökningar längs Nordostpassagen i Sibirien.
En av expeditionens medh, Tjeljuskin, var den
förste, som nådde Asiens nordligaste punkt, Kap
Tjeljuskin (1742). I ö. upptäckte Bering 1741
också en del av Alaskas kust. En
österrikiskungersk polarexpedition 1872—74 under ledning
av Julius von Payer hade till uppgift att
undersöka farvattnet n. ö. om Novaja Zemlja
och om möjligt genomtränga Nordostpassagen.
Fartyget fastnade emellertid i isen och drev
norröver mot Frans Josefs land, som då upptäcktes
(1873). Joseph Wiggins började 1874
företaga handelsresor till Sibirien och nådde
mynningen av Ob. 1875 ledde den svenske
polarforskaren A. E. Nordenskiöld en norsk jakt
”Pröven” på en färd till Jenisej. 1878 begav sig
Nordenskiöld ut på sin berömda expedition med
”Vega”, åtföljt av tre andra fartyg. Ett av dem,
NF XVII — ii
”Lena”, följde med till Lena-floden och gick
ända upp till Jakutsk. Nordenskiöld måste
övervintra med ”Vega” vid Pitlekai på nordsidan av
Tjuktj erhalvön och seglade sommaren 1879 vidare
genom Berings sund och via Yokohama tillbaka
till Sverige. Nordostpassagen hade för första
gången genomseglats med ett fartyg. Amerikanen
De Lon g for 1879 med ”Jeanette” genom
Berings sund för att söka efter Nordenskiölds
expedition. Därefter gjordes en framstöt mot n.,
men skeppet fastnade i isen och drev mot
Nysibiriska öarna, där det förliste 1881. Två ryska
isbrytare under ledning av B. A. V i 1 k i t s k i
genomseglade 1913—15 Nordostpassagen från ö.
till v. Den 3:e genomseglingen gjordes av Roald
Amundsen 1918—20 med övervintringar vid
Kap Tjeljuskin och Aijonön. 1932 gjorde O.
S c h m i d t om färden med ”Sibiriakov”.
Härunder passerades Nordlandet för första gången
på nordsidan. ”Tjeljuskin” under befäl av O.
Schmidt tog sig igenom sommaren 1933 men
fastnade i isen i Berings sund på hösten och sjönk
i febr. 1934. Den v. etappen av Nordostpassagen
från Europa till mynningen av Ob och Jenisej
genomseglades under perioden 1920—35 av 320
fartyg. Sedan 1920 ha isbrytare och flyg
assisterat fartygen. Viktiga last- och lossningsplatser
äro nu bl. a. Igarka vid Jenisej och Tiksi i
Lenadeltat. För att befrämja och leda arbetet med
sjöfarten i Nordostpassagen inrättades 1933
Centraladministrationen för Norra sjövägen
(Glavsev-morput) i Moskva, som också har en vetenskaplig
avd., näml. Arktiska inst. i Leningrad. De senaste
årtiondenas klimatförbättring har naturligtvis
också haft ett gynnsamt inflytande på
utvecklingen av sjöfarten längs den sibiriska ishavskusten.
Polarhavet och nordpolen. 1607 ville
Hudson söka nå Stilla havet över Polarhavet,
men han kom icke längre än till n. kusten av
Spetsbergen på 8o° n. br. John P h i p p s nådde
vid Spetsbergen 1773 8o° 48’ och William
Scoresby 1806, också vid Spetsbergen, 8i° 30’.
Edward Parry företog 1827 en båtresa
norröver genom drivisen från Spetsbergen och nådde
82°45’. Ch. F. Hall uppnådde 1871 på n. sidan
av Grönland 82° 16’. Payer på den
österrikiskungerska polarexpeditionen kom 1874 på Frans
Josefs land till 82°5’. Parrys rekord blev slaget
av A. H. Markham på George N a r e s’
expedition, i det han n. om Grants land nådde
83° 20’. A. W. G r e e 1 y s expedition kom 1883
på n. kusten av Grönland något längre, näml, till
83° 24’. En högre breddgrad nåddes först av
FridtjofNansen under färden med ”Fram”
1893—96. Planen för Nansens expedition gjordes
upp på grundval av fynden av rester efter
”Jeanette”, vilka måste ha drivit tvärs över
Polarhavet (se ovan). Efter att ha seglat längs n.
kusten av Sibirien gick ”Fram” in i isen n. v.
om Nysibiriska öarna. Fartyget drev med
packisen, och i mars 1895 lämnade Nansen och Fr. H.
Johansen ”Fram” på 84° 4’ för att med slädar
och hundar söka nå nordpolen. De nådde 86° 14’
och vände tillbaka över Frans Josefs land. ”Fram”
fortsatte att driva, nådde under tiden 85° 56’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
