Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polo (hästpolo) - Polonia - Polonium - Polonäs - Polotsk - Polovtser - Polpapper, polreagenspapper - Polska - Polska korridoren - Polska legioner - Polska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Polonia—Polska litteraturen
370
höva utbytas 7—8 gånger. — Litt.: E. D. Miller,
”Modern p.” (6:e uppl. 1929).
Polonia [-lä’-], lat., Polen. — Polonia
restitüta (”det återupprättade Polen”), se
ordnar, sp. 546.
Polönium, Po, radioaktivt grundämne,
atomvikt c:a 210, ordningsnr 84, upptäcktes 1898 av
P. och M. Curie i pechblände.
Polonäs (fr., polonaise, it. polacca). 1) Polsk
dans i 3A takt av övervägande gravitetisk
karaktär; utbildad på 1700-talet ur den äldre polska
dansen. Särskilt berömd blev p. genom Chopins
förädlande stilisering av denna.
2) Damplagg på 1700-talet och 1870-talet,
bestående i en överklänning, som räckte nedom
knäna och ofta var försedd med uppdraperade
skört.
Polotsk [paiå’tsk], vitryska Polatsk,
vikingatidens Palteskja (jfr Gårdarike), huvudstad i
Polotskområdet, Vitryska SSR, på h. stranden av
den segelbara Düna och vid
Riga—Smolensk-järnvägen; 24,816 inv. (1939).
Polo’vtser, folkstam, se Kumaner.
Polpapper, polreagenspapper, smala
remsor av filtrerpapper, impregnerade med
fe-nolftalein och ett salt, t. ex. natriumklorid. P.
nyttjas för att vid likström påvisa den negativa
polen. Förenas en strömkällas båda poler med
var sin ledningstråd och beröres det med vatten
fuktade p. med ändarna av dessa trådar, erhålles
en röd fläck vid den negativa polen.
Polska, svensk bonddans i 3A takt och livligt
tempo, förmodl. liksom polonäsen härstammande
från den gamla polska dansen. Vid mitten av
1700-talet dansades den av allmogen i Sverige i
flera varianter. — Hambo, hambopolska,
en yngre p., utbildad under påverkan från
gammalvals och polka, uppstod på 1840-talet.
Polska korridoren, ett 30—90 km brett
landområde mellan Pommern samt Danzig och
Ost-preussen, i Versailles-freden avsöndrat från den
foma preussiska prov. Västpreussen. Under
mellankrigstiden kom Polen härigenom att nå fram
till Östersjön; Ostpreussen blev i gengäld avskilt
från det övriga Tyskland. Se Polen, historia.
Polska legioner, namn på polska militära
formationer i främmande tjänst. J. H. Dabrowski
bildade 1796 i Italien p., som på fransk sida
kämpade mot österrikarna. Mindre p. stredo i
Krim-kriget under engelsmännen och under fransk-tyska
kriget på fransk sida. Vid 1 :a världskrigets
början bildades i Galizien två p., snart ombildade till
två brigader, den i:a under Piisudski; de
förvandlades 1916 till en ”polsk hjälpkår”. Under
2:a världskriget stredo starka polska förband (c:a
125,000 man under general Anders) på allierad
sida i Italien, dit de hade förts från Ryssland
via Orienten.
Polska litteraturen. Under medeltiden bildar p.
en del av den latinsk-kristna litteraturen och odlas
uteslutande av det andliga ståndet. Dess första
verk är eg. en krönika från början av 1200-talet
av Wincenty Kadlubek.
Historieskrivningen riktas under 1400-talet med Jan
Dlu-gosz’ (se d. o.) ryktbara verk. De tre kulturella
strömningarna reformation, renässans och
motre-formation motsvaras i p:s s. k. guldålder av tre
förgrundsgestalter. Det protestantiska
framhävandet av det egna språket över latinet är M i k o 1 a j
Rej s (1506—69) lösen. Hans skrifter höra ihop
med reformationsrörelsen, som skapar en rik
polemisk-religiös litteratur. Lyrikern Jan
Kochanowski (1530—84) tillägnade sig
renässansens konstnärliga fulländning. Både han
och den yngre Mikoiaj S q p Szarzy riski
gjorde skaldekonsten till ett verkligt uttryck för
den egna personligheten. Den katolska reaktionen
förkroppsligas i Piotr Skargas (1535—1612)
mäktiga gestalt; jämte Gör nicki och
Or-zechowski för han den polska retoriska
prosan till dess höjdpunkt.
Under 1600-talet uppehållas renässansens lysande
traditioner av Szymonowic med ”Sielanki”
61614) på polska och av lyrikern Sarbiewski
på latin. Barocken representeras bäst av den
framstående marinisten Andrzej Morsztyns
lyrik. Adelskulturen tecknas i Wespazjan
K o c h o w s k i s lyrik, ännu rikare och med ett
outtömligt ordförråd av W a c 1 a w Potocki;
med honom rivaliserar memoarförfattaren P
a-s ek i att ge förträffliga detaljer av polskt liv.
Denna tids litteratur präglas av episk läggning
och realism.
Den store folkuppfostraren Stanisiaw
K o n a r s k i inleder en reaktion mot barocken.
Under konung Stanisiaw August Poniatowski,
ledare för den polska upplysningen (reg. 1764
—95), söker den nyklassiska, rationalistiska
poesien sina förebilder i Frankrike. Furstbiskopen
Ignacy Krasicki (1735—1801)
representerar enkelhet, klarhet och konstnärlighet i stil.
Jämsides med strävandet efter en genomgripande
reform av samhället frodas i denna tids litteratur
fabel, satir, poetiska brev och skämtsam epik;
språket fulländas och behandlas särskilt av
Trembecki och Z a b t o c k i mästerligt;
komedien (Zabiocki) och berättelsen (genom
Krasicki) få betydelse.
Litteraturen efter Polens delningar blev snart
medveten om sina nya uppgifter: att bevara
minnet av den flydda storhetstiden och hävda
folkets andliga egenart. Förste förespråkaren för
denna nationella uppgift blev Julian Ursyn
Niemcewicz. Först nu — under 1800-talets
två första årtionden — komma rationalismen och
pseudoklassicismen till fullt uttryck; under dessa
uppstår det polska dramat (F e 1 i n s k i);
samtidigt härskar sentimentaliteten, som tack vare
engelskt och tyskt inflytande övergår i
förromantik (Kazimierz Brodziriski).
Skapare av den stora romantiska polska
poesien är Adam Mickiewicz (1798—1855).
Den soliga, ljusa kärleken till fosterlandet har
givit form åt hans storslagna epos ”Pan Tadeusz”
(1834), ett mästerverk av romantisk realism.
Romantikens koryféer äro före 1831 M a 1 c z e
w-ski, Zaleski och Goszczynski, som i
olika tonarter besjunga sin hembygd, Ukraina,
efter 1831 Zygmunt Krasiriski (1812—59)
och Juljusz Slo wacki (1809—49).
Komedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
