Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pope, Alexander - Poplar - Poplin - Popocatépetl - Popolo d’Italia - Poppaea Sabina - Poppe, Nils - Poppel - Poppelros - Popplar - Popularisera - Popularitet - Populas - Populus - Populär - Populär astronomisk tidskrift - Populärvetenskapliga föreläsningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Poplar—Populärvetenskapliga föreläsningar
396
L. Odhelius 1797, av J. M. Stjernstolpe 1819)
utkom 1712 och väckte stort uppseende. 1713—
26 arbetade P. huvudsaki. på sin övers, av
Ho-meros. 1717 utgav han sina samlade skrifter,
där två dikter publicerades f. ggn, ”Eloisa to
Abelard” (övers, av G. Rothman 1765, 4:e uppl.
1777, och av J. W. Liliestråle 1782) och ”To
the memory of an unfortunate lady”, båda i
känslosam stil, olik
P:s vanliga. ”The
Dunciad” är en satir
mot tidens
småförfat-tare. 1733—34 utkom
P:s mest berömda
verk, ”Essay on man”,
i fyra epistlar
(”Försök om människan”,
övers. 1765 av J. W.
Liliestråle, av J. L.
Odhelius på prosa
1774 och av J.
Wet-terbergh, ”Menniskan”,
1817), ett försök att
från rationalistisk
ståndpunkt rättfärdiga det ondas tillvaro och
försona människan med världsplanen. Han
byggde här på Bolingbroke och sköt skulden på
denne, då han anklagades för bristande renlärighet.
— Som författare behärskade P. den samtida
litteraturen icke blott i England utan i Europa.
Han påverkade Voltaire, och i Tyskland
imiterades han av en hel generation av skalder. —
Standarduppl. ”The works of P.”, utg. av W.
Elwin och W. J. Courthope (10 bd, 1871—89).
— Litt: Biogr. av bl. a. G. Paston (2 bd, 1909),
E. Sitwell (1930) och N. Ault (1949).
Poplar [på’pla], metropolitan borough i East
End, London.
Poplin (fr. popeline), ripsartat siden, senare
ylletyg.
Popocatépetl [påpåkate’-] (aztekiska,
”rykande berget”), Mexicos högsta verksamma vulkan,
65 km s. ö. om Mexico City; 5,452 m ö. h. Ur
den gigantiska kratern, 300 m djup och 1,6 km
i diameter, utstötas med ung. en timmes
mellanrum väldiga rökmoln. Snögränsen ligger c:a
4,600 m ö. h.
Popolo dTtalia [på’pålå dita’lia], II, tidning
i Milano, fascismens huvudorgan, uppsatt nov.
1914 av B. Mussolini. P. upphörde 1943 men
återuppstod 1951 som veckotidn. i Rom.
Poppäè’a Sabina, se Nero.
Poppe [på’-], Nils, skådespelare (f. 1908
31/s). P. har från 1939 främst varit verksam hos
G. Wally. Hans komik har vunnit framgång i
operett och film.
Poppel, bot., se Popplar.
Poppelros, bot., se Kattostväxter.
Popplar, Pöpulus, släkte av fam. Scdicaceae,
igenkänt på de i slaka hängen sittande blommorna.
Vild i Sverige är blott P. tremula, asp (se d. o.).
Flera arter odlas, alla blommande på bar kvist.
Äldst i odling i Sverige är balsampoppeln,
P. balsamifera (från Nordamerika), som har
klibbiga, starkt luktande knoppar och äggrunt
Popplar.
lansettlika blad. Vanliga äro även s i 1 v e r p o
p-p e 1 n, P. alba (från Sydeuropa), med ludna
knoppar och hjärtlika, tandade, på undersidan,
vitludna blad, och svartpoppeln, P. nigra
(från Medelhavsländerna), med glatta knoppar
och äggrunt trekantiga, glatta blad. En varietet
av den senare är pyramidpoppeln (var.
italica el. pyramidaHs), med upprätta grenar och
nästan rutformiga blad.
Popularisera, framställa i lättillgänglig form.
Popularitet, folkgunst; omtyckthet av
allmänheten.
Populäs, mobb, pöbel, pack.
Pöpulus, bot., se Asp och Popplar.
Populär, allmänt omtyckt, folklig;
allmänfatt-lig.
Populär astronomisk tidskrift, organ för
Svenska astronomiska sällskapet, utkommer
sedan 1920.
Populärvetenskapliga föreläsningar ha i
Sverige sedan ett 70-tal år med understöd av
allmänna medel anordnats. Verksamheten bedrives
dels genom föreläsningsanstalter och
föreläsnings-förbund, dels inom försvarsväsendet, dels även
genom riksförbund för studiecirkelverksamhet.
Förmedling av föreläsningar till dessa
organisationer sker genom särskilda av Skolöverstyrelsen
antagna centralbyråer, vilka åtnjuta statsbidrag
för sina organisations- och
administrationskostnader. Centralbyråer äro
Folkbildningsförbundets centralbyrå i Stockholm,
Västra Sveriges folkbildningsförbund
i Göteborg och Centralbyrån i Lund för
p. Den sistn. är äldst och började sin
verksamhet ht. 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
