Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pornografi - Porog - Pororoca - Poros (konung) - Poros, Porus (stad) - Porositet - Porpora, Niccolò Antonio - Porrassalmi (Porosalmi) - Pors - Porsangerfjord - Porse - Porsen(n)a, Lar(s) - Porsgrunn - Porsiforsen - Porslin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Pornografi—Porslin
400
Pornografi [pårnå-], osedlig litteratur. —
Adj.: Pornografisk.
Porog [parå’k] (ry., tröskel, plur. porogi),
benämning på terrassformade, fallbildande trösklar
i ryska floder.
Pororoca [pårårå’ka], se Amasonfloden.
Pöros, fornindisk konung, 326 f. Kr. besegrad
av Alexander den store.
Po’ros, P o r u s, stad i Grekland, se Kalaureia.
Porositèt, egenskapen att vara porös.
Porpora [på’rpåra], NiccolöA n t o n i o,
italiensk tonsättare (1686—1766). Hans i
Neapel-stil skrivna operor vunno mycken popularitet på
grund av stor melodirikedom och ädel, måttfull
stil. Värde äga även bl. a. hans solokantater.
Porrassalmi [på’-] (Porosalmi), smalt
sund mellan Saimen och Surnujärvi i Savolax;
en finsk styrka under K. v. Stedingk
tillbaka-slog här 13/e och 18/e 1798 de överlägsna ryska
truppernas anfall men nödgades sedan retirera.
Pors [-å-], Myrica, släkte, som ensamt bildar
fam. Myricaceae bland dikotyledonerna.
Dithöran-de arter (inemot 50) ha i hänge sittande, nakna,
enkönade blommor
på skilda stånd
och enfröig
stenfrukt. De äro
mestadels buskar. I
Sverige finns en
art, M. gale, vilken
växer i kärr m. m.
upp till s. Lappland,
en ända till
meterhög, rikt
förgrenad, starkt
luktande buske med
mörkgröna, på
undersidan finludna
blad; den blommar på bar kvist. Honhängena
bilda vid fruktmognaden små, upprätta kottar. —
Förr nyttjades p. i st. f. humle vid ölbrygd. Hos
M. cerifera (i Nordamerika) och några
sydafrikanska arter är vaxöverdraget så rikligt, att det
fått teknisk användning.
Porsangerfjord [pårsa’qarfjör], fjord i
Ishavet, Finnmark fylke, Norge, ö. om Nordkap,
mellan Porsanger- och Sværholthalvöarna; 116
km lång. Är i det inre grund och örik.
Porse [på’-], se Knut Porse.
Porse’n(n)a, Lar(s), konung i Clusium i
Etrurien, berättas 508 f. Kr. ha anfallit romarna
för att återinsätta den av dem fördrivne
Tar-quinius men avstått därifrån av beundran för
deras hj ältemod.
Porsgrunn [på’-], stad i Telemark fylke, ö.
Norge, vid mynningen av Skienselva; c:a 10,000
inv. Huvuddelen av P. ligger n. ö. om älven och
är en betydande industristad med bl. a.
porslinsfabrik (gr. 1887) och elektriskt smältverk
(kisel-järn). Strax s. om staden ligger Heröya med
Norsk hydros salpeterfabriker, n. om den
Bor-gestad gård och fabriker samt Menstad,
utskepp-ningshamn för Norsk hydros fabriker vid Rjukan.
Porsiforsen [på’-], se Lule älv.
Porslin (av it. porcella’na, porslinssnäcka), ler-
gods av hårdbränd, halvgenomskinlig massa (ang.
olika grupper av lergodstillverkning se Keramik;
ang. porslinstillverkning se d. o.).
Konsten att tillverka p. var känd i Kina, långt
innan den upptäcktes i Europa. Först under 1500-,
1600-och 1700-talen nådde emellertid
tillverkningen av p. sin egentliga utveckling i Kina, utträngde
de övriga keramiska materialen och åstadkom
storartade konstnärliga resultat (se bilder å pl.
vid Kinesisk konst). Större delen dekorerades
i blå kobolt. Med ostindiskt p.
brukar man mena det mer el. mindre med tanke
på europeisk smak, ibland efter europeiska
ritningar tillverkade p., som i väldiga massor
exporterades till Europa av de ostindiska
kompanierna. — Kinesiskt p. ("China”) övade på
1600-talet ett avgörande inflytande på den europeiska
fajansens utveckling, men först i början av
1700-talet lyckades man i Europa finna en lera, som
möjliggjorde tillverkning av p. Äran härav
tillkommer J. F. B ö 11 g e r, under vars ledning
den sedermera så berömda fabriken i Meissen
anlades 1710. Här som vid de snart därefter
anlagda fabrikerna i Wien och på olika håll i
Tyskland strävade man i början blott efter att komma
det kinesiska p. så nära som möjligt. Snart
började man dock vid dessa fabriker mer och mer
lägga an på små sirliga figurgrupper i rokoko
o. a. lyxbetonade prydnadspjäser. Särskilt högt
nådde man i detta avseende i Berlin,
Nymphen-burg, Ludwigsburg o. a. till tyska furstehov
knutna fabriker. Stor betydelse fick Den kongelige
porcelains fabrik i Köpenhamn, grundad 1772. —
I Frankrike hade man redan långt före
kaolin-lerans upptäckt genom Böttger i ringa
utsträckning tillverkat s. k. mjukt p., en tillverkning,
som under 1700-talet bragtes till hög konstnärlig
fulländning genom fabriken i Sèvres, som
dessutom gärna tillverkade statyetter i biskvi efter
modeller av Falconet o. a. samt efter 1768 även
äkta p. — I England blev vid 1700-talets slut
wedgewoodvaran ett karakteristiskt uttryck för
tidens antiksträvan. — I Sverige tillverkades
p. först vid
Marieberg
under 1760-talet,
men denna
tillverkning bedrevs icke i
någon större
omfattning och
upptogs först
senare vid
Rörstrand och
Gus-tavsberg, som
länge varit de
enda betydande
svenska
p.-fab-rikerna. Senare ha
tillkommit fabrikerna
i Gävle och
Karlskrona. —
Litt.: E.
Hannover, ”Kera-
Porslinsblomma.
Pors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
