Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Porslin - Porslinsblomma, vaxblomma - Porslinsfilter - Porslinslera - Porslinsmålning - Porslinssnäckor - Porslinstillverkning - Porson, Richard - Porsvampar - Port - Porta, Giacomo della - Portal - Portamento - Port Arthur (Ontario) - Port Arthur (Texas) - Port Arthur (Manchuriet) - Portativ - Portato - Port-au-Prince
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Porslinsblomma—Port-au-Prince
402
misk haandbog”, 2 (1924); H. Seitz, ”Gammal
keramik, fajans, p. m. m. genom tiderna” (1939).
Porslinsblomma, vaxblomma, Hoy’a
car-nösa, en i Ostindien vildväxande, i Sverige i
boningsrum och växthus odlad, buskartad
askle-piadacé med slingrande el. klättrande stam och
äggrunda, läderartade, glänsande mörkgröna blad.
Blommorna sitta i flocklik ställning och ha vanl.
rödlätt, porslinsglänsande blomkrona och ljusröd
bikrona. Mera sällan odlas H. Bella, som har
silvervit blomkrona och blå bikrona.
Porslinsfilter, finporigt filter för filtrering av
bakteriehaltiga vätskor, varvid bakterierna stanna
i filtrets porer och den erhållna vätskan sålunda
blir bakteriefri.
Porslinslera, se Kaolin.
Porslinsmålning, målning på porslin och
fajans, som utföres med metalloxidfärger.
Porslinssnäckor, Cypraè’idae, en familj bland
gastropoderna. Skalet är
ovalt, inrullat och
överdraget med ett lager av
glänsande emalj. Familjen,
som är marin, är känd
från juratiden till nutiden.
De nutida arterna
förekomma mest i varmare hav.
Både själva djuren och
skalen utmärka sig ofta
genom sin praktfulla
färgteckning. Vid Sveriges
västkust lever nu en art
(Trivia arctica), vilken även
är funnen i v. Sveriges
kvartär. Från Sveriges
da-nien omtalas 6 arter. Mest
känd är kaurisnäckan, Mo-
netaria (Cypraea) moneta, som fått användning
som mynt.
Porslinstillverkning. Porslinets huvudsakliga
beståndsdelar utgöras av kaolin (porslinslera)
och fältspat. Det egentliga fältspatäkta porslinet,
som var rent vitt och ej kunde rispas med stål el.
angripas av syra, kallades i gamla tider hårt
porslin (fr. påte dure), medan det mindre vita
och ej så motståndskraftiga porslinet, där
fältspa-ten ersatts av lättsmälta silikat, kallades mjukt
porslin (fr. påte tendre). Det senare och det
bl. a. för Sèvresfabriken karakteristiska porslinet,
som saknar kaolin och kemiskt sett har en mera
glasliknande sammansättning, kallas gemensamt
frittporslin. Biskvi är benämning på ett
oglaserat, vid hög temp. bränt porslin. P a r i a n
är ett särskilt lättsmält fältspatäkta porslin.
Numera brukar man skilja på fältspatäkta
(hårt), benäkta (mjukt) och oäkta porslin.
Det senare bör eg. hänföras till fajansen;
föremål av oäkta porslin tillverkas liksom all annan
fajans på liknande sätt som porslinsgods, ehuru
massorna äro olika sammansatta. Sedan de olika
beståndsdelarna slammats och filtrerats samt ältats
till en plastisk massa, formas denna till föremål,
antingen för hand på drejarskiva el. genom
pressning el. gjutning i formar; i Kina omedelbart, i
Europa först efter en förberedande ”rågods-
bränning” tillsättes glasyr, som vanl. har ung.
samma kemiska beståndsdelar som porslinsmassan.
Därefter sker förnyad bränning vid mycket hög
temp., ”glattbränning”. Dekorering med färger
sker med hjälp av metalloxider.
Porson [påsn], Richard, engelsk filolog
(1759—1808), prof, i Cambridge 1792. Näst efter
Bentley är P. Englands förnämste textkritiker.
Han ägnade sig åt de grekiska författarna,
särskilt tragikerna. Bland hans skrifter må nämnas
hans uppl. av Euripides’ ”Hecuba” med
kommentar och en epokgörande avh. om den grekiska
trimetern.
Porsvampar, bot., se Rör svampar.
Port [påt], eng., fr. port [pår], it. porto
[på’rtå], av lat. po’rtus, hamn.
Porta [på’rta], Giacomo della, italiensk
konstnär (omkr. 1540—1602), lärjunge till
Vig-nola, vars verk han i flera fall slutfört. P.
fullbordade även flera andra av den romerska
högrenässansens stora byggnadsföretag.
Peterskyr-kans kupol har sålunda från tamburinens övre
gräns byggts av P., som därvid dock i allt
väsentligt följde Michelangelos plan. Den av
Vig-nola grundlagda Gesükyrkan avslutades av P.
(se bild 1 å pl. vid Barock). Högrenässansens
förnämsta profanbyggnad, Palazzo Farnese,
slutfördes under P:s ledning. Andra viktiga verk av
P. äro univ. (Sapienzia) i Rom och Villa
Aldo-brandini.
Portäl, arkitektoniskt, ibland även medelst
skulpturutsmyckning särskilt utmärkt
dörröppning, t. ex. ingångarna till en kyrka.
Portamento [pårtamä’ntå], it., mus., ett
föredrag, där den ena tonen glider över i den andra.
Port Arthur [på’t ä’ba], stad och viktig
järnvägsknut i Ontario, Canada, vid Lake Superior;
c:a 25,000 inv. Stor spannmålshamn.
Port Arthur [på’t ä’ba], hamnstad i s. ö.
Texas, U.S.A., vid Sabine Lake, en strandsjö
innanför Mexikanska bukten; 58,000 inv. Stora
oljeraffinaderier, stor export av petroleum och
petroleumprodukter.
Port Arthur [på’t ä’ba], kin. Lüshunkow,
hamnstad i Manchuriet, på Liaotung-halvöns
sydspets; 142,000 inv. P. är ändpunkt för den
syd-manchuiska järnvägen från Mukden via Dairen.
Staden har en god hamn, vilken genom en smal
förbindelseled är uppdelad i två hamnar, en inre,
den ursprungliga örlogshamnen, vid vilken den
gamla staden ligger, och en yttre, handelshamnen,
med den nya staden, som uppförts av japanerna.
1880—92 upprättade kineserna en flottbas i P.
1898 arrenderades staden av ryssarna, vilka
utbyggde och befäste den kraftigt. Under
rysk-japanska kriget erövrades P. av Japan, varefter det
vid fredsslutet införlivades med det japanska
arrendeområdet Kuan-tung. Efter Japans nederlag
1945 arrenderades P. av Sovjetunionen och blev
rysk-kinesisk flottbas.
Portativ [el. på’-], bärbar, flyttbar.
Portato [pårta’tå], it., mus., buret, brett
föredrag.
Port-au-Prince [pårt-å-pra’s], huvudstad i
republ. Haiti, hette urspr. L’H ö p i t a 1, tidtals
Porslinssnäckan
Cypraea lurida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
