Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal - Ekonomisk geografi - Mynt, mått och vikt - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsendet - Tidningar - Rundradion - Försvarsväsen - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Portugal
412
diga kusterna i mell. P. Ekskogen upptar 800,000
har och består av lövfällande arter med
inblandning av stenek. En särskild kulturskog utgör
korkekskogen, främst i s. och mell. P. Under
senare år har produktionen av korkbark uppgått
till c:a 120,000 ton årl. (1947—49). Kork är
P:s viktigaste skogsprodukt. Exporten av harts
och terpentin (från barrskogarna) var 1950 53,000
ton, resp. 11,300. 80,000 har upptages av äkta
kastanj, huvudsaki. i bergstrakterna.
Fisket är sedan gammalt betydande.
Viktigast är sardinfisket, som 1950 gav 82,528 ton.
Exporten av sardinkonserver uppgick 1950 till
17,430 ton. De förnämsta sardinfabrikerna ligga
i Matozinhos, Setübal, Portimäo och Olhäo.
Dessutom fångas tonfisk, bläckfisk, langust och
ostron. Portugiserna voro på sin tid de första
européer, som bedrevo torskfiske vid
Newfoundland, och de delta nu åter efter lång tids uppehåll
i detta. Likaså bedriva de torskfiske utanför
Lofoten i Norge med moderna trålare och
kylfartyg.
Bergsbruket är föga utvecklat. De
viktigaste mineralförekomsterna ligga i s. ö. P.
och utgöra en utlöpare av de spanska
fyndigheterna i Sierra Morena. Här brytes järn-,
koppar- och manganmalm. Bland övriga fyndigheter
märkas tenn och volfram samt kaolin. Vid Kap
Mondengo (utanför Figueira da Foz) finnes
stenkol. Kolproduktionen uppgår till c:a V2 milj, ton
årl. — Industrien har länge varit svagt
utvecklad. Under de senaste decennierna och särsk.
under 2:a världskriget expanderade den
emellertid i icke ringa grad. Viktigast är textilindustrien,
främst fabrikationen av bomullstyger. Den 2:a
i ordningen av P:s industrier är
konservindustrien, särsk. konservering av sardiner. Dess
centrum är Setübal. Samma stad är även huvudorten
för tillverkning av salt, som utvinnes ur
havsvattnet i saliner. Pappersbruken förädla
huvudsaki. den inhemska cellulosan, som beredes dels
av Eucalyptus- och Pwjw-virke, dels av
esparto-gräs. En för P. säregen industri är
tillverkningen av azulejos el. plattor av porslinstegel
(kakel), varmed husväggarna beklädas.
Handelsbalansen. 1952 uppgick
importen till 10,056 mill. escudos och exporten till
6,852 mill. escudos. Förhållandet har de sista
åren fört till stränga importrestriktioner, då
underskotten blott delvis uppvägas av de summor,
som utvandrade portugiser hemsända, el. av
Ma-deiras och Azorernas inkomst av turisttrafiken.
Trots att P. är ett åkerbruksland med föga
utvecklad industri, måste det importera
jordbruksprodukter, ss. vete, socker och majs, till
betydande belopp. P:s skuld till utlandet växer ständigt.
Det land, med vilket P. har de största
kommersiella förbindelserna, är Storbritannien, varifrån
1950 kommo 17,2% av hela importen, under det
att 17,3% av exporten gingo dit. —
Kommunikationer. Handelsflottan bestod 1950 av
363 fartyg om 501,868 ton. 1950 hade
järnvägsnätet en längd av 3,584 km, varav 2,283 km
nor-malspåriga. Bilvägarna äro jämförelsevis goda.
Flyglinjer finnas bl. a. från Lissabon till Tanger
och Casablanca, till Azorerna samt till Luanda
i Angola och Lourenqo Marques i Moqambique.
Dessa linjer ha betytt mycket för att utvidga
P:s affärsförbindelser med de avlägsna
kolonierna.
Mynt, mått och vikt. Sedan 1912 är
myntenheten 1 escudo = 100 cenatvos. 1868
infördes metersystemet.
Kyrkliga förhållanden. Full religionsfrihet är
rådande, sedan stat och kyrka skildes åt 1911.
Majoriteten av befolkningen är rom.-kat., och
den portugisiska kyrkan består av Lissabons,
Bragas och Évoras kyrkoprovinser, var och en under
en ärkebiskop. Ärkebiskopen i Braga (den
äldste) är kyrkans primas, och Lissabons ärkebiskop
kallas patriark.
Undervisningsväsendet står lågt på alla
stadier. Analfabeter utgjorde 52% 1940, men
skol-tvång finnes numera. 1948—49 funnos 10,646
folkskolor med c:a 600,000 elever. Univ. finnas
i Coimbra, Lissabon och Oporto, lantbruks-,
veterinär- och krigshögskolor i Lissabon. Samtl.
univ.-städer ha musik- och konsthögsk.
Tidningar. Den portugisiska pressen är
förhållandevis obetydlig och är i stort sett politiskt
likriktad. Mest betydande äro Diario de noticias
(grundad 1864), O Seculo (1880), Diario de
Lisboa (1921) och A Voz (1926), samtliga i
Lissabon, samt den politiskt oberoende affärstidn.
O comercio do Porto (1853) i Oporto.
Rundradion är ej helt förstatligad, utan vissa
privatägda mindre stationer finnas även, drivna i
kommersiellt syfte. De två största statliga
stationerna äro Lissabon och Parede.
Försvar sväsen. Allmän värnplikt är
stadgad för män i åldern 17—45 år. — Armén.
Landet är territoriellt indelat i 5 militärområden.
I vart och ett äro som regel förlagda bl. a. 3
inf.-reg. och 1 art.-reg. Arméns fast anställda
äro c:a 30,000 man. Vapenhjälp har erhållits
från U.S.A. Armén beräknas vid krig kunna
sätta upp 3 å 4 div. — Armén i besittningarna
utgöres av c:a 10,000 man. —
Polistrupperna bestå av republikanska nationalgardet på
omkr. 7,000 man, tullkåren på omkr. 5,300 man
och statspolisen på omkr. 6,000 man. Därtill
kommer portugisiska legionen på omkr. 50,000
man, som är en patriotisk sammanslutning med
uppgift att bl. a. upprätthålla ordning. —
Marinen omfattar bl. a. 5 jagare, 3 ubåtar samt 8
fregatter och kanonbåtar. Huvudstationen är
förlagd till Lissabon. — Flygvapnet är fast
knutet till armén. Antalet flygplan uppgår till omkr.
300, 2 div. bombplan finnas. En modernisering med
brittiska och amerikanska reaktionsplan planeras.
P. har sin största betydelse ur flygsynpunkt
genom sina flygfält, varav de viktigaste äro Tancos,
Espinho, Ota och Cintra i hemlandet, Lagens på
Azorerna och Ilha do Sal på Kap Verde-öarna.
Författning. Enl. författningen av 19/s 1933
styres P. av en president, utsedd för 7 år
genom direkta folkval. Han utser en
ministerpresident och på dennes förslag också
övriga ministrar. Ministerpresidenten är an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
