Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Praktbaggar - Praktejder - Praktfinkar el. tangaror - Praktik - Praktisera - Praktisk - Praktiska ungdomsskolor - Praktisk filosofi - Praktisk mellanskola - Praktisk realskola, praktisk kommunal realskola (praktisk mellanskola) - Praktisk teologi - Praliner - Prandtl, Ludwig - Prasad, Rajendra - Prasem - Praseodym - Pratern - Prato - Pratt & Whitney Aircraft - Pravda - Praxis - Praxiteles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praktejder—Praxiteles
455
Larverna ha en bred, platt mellankropp och leva
under el. i barken av trädstammar. De vanligaste
arterna i Sverige äro den fyrprickade
p r a k t b a g g e n, Anthaxia guadripunctata, samt
gröna praktbaggen, Agrilus viridis, som
angriper sälg, poppel, björk m. fl. lövträd.
Praktejder, Erione’tta spectäbilis, tillhör
un-derfam. dykänder av ordn. gåsfåglar. Hannen
har vid näbbroten en hög orangeröd knöl (därav
namnet kamguding). Även till färgen
avviker p. något från vanlig ej der. Den är arktiskt
cirkumpolär men anträffas vintertiden ofta vid
östersjökusten.
Praktfinkar el. tangäror, Tana’gridae, fam.
av fågelordn. tättingar, omfattande flera hundra
amerikanska fågelarter av sparvstorlek el.
däröver. Hos alla är fjäderdräkten brokig i blått,
grönt, rött, svart och vitt. Allmännast är s c h a
r-1 ak an s t ang a r an el. linfågeln, Piranga
rubra, 17 cm lång. Fjäderdräkten är hos hannen
röd i olika nyanser, hos honan uppblandad med
gult, grönt och brunt. Som burfåglar hållas
bl. a. sydamerikanska
sammetstangaror-na, Ramphocoelus.
Praktik, utövning av läkar- el. advokatyrket;
erfarenhet, tillämpning i livet. — P r a k t i k a’n t,
person, som genom p. lär ett yrke. — Pr
a’k-tikus (-i k er), yrkesutövare med väsentligen
praktisk underbyggnad.
Praktisera, tillämpa, omsätta i handling; öva
sig i t. ex. ett yrke; driva läkar- el.
advokatpraktik.
Pra’ktisk, ändamålsenlig, lämplig; erfaren.
Praktiska ungdomsskolor inrättades enl.
beslut av 1918 års riksdag. De äro avsedda att
utanför folkskolans ram förbereda ungdomen för
skilda yrkesuppgifter inom det praktiska
arbetslivet. Till p. räknas fortsättningsskolor, högre
folkskolor, praktiska kommunala realskolor,
praktiska realskollinj er och skolor för
yrkesundervisning.
Praktisk filosofi, se Filosofiens historia.
Praktisk mellanskola, se Praktisk realskola.
Praktisk realskola, praktisk kommunal
realskola (före V7 1952 praktisk
mellanskola), en med kommunal mellanskola
och samrealskola likaberättigad läroanstalt, som
avser att leda till realskolekompetens med
särskild betoning av de praktiska ämnena i st. f.
de teoretiska. P., som i regel bygger på 6-årig
folkskola och har minst 4-årig lärogång,
inrättades på försök av 1933 års riksdag. P. kan
vara delad på 4 olika linjer: handels-,
kemiskteknisk, teknisk och huslig linje. För praktisk
realexamen, som väsentligen är jämställd
med vanlig realexamen, fordras såväl skriftliga
som muntliga prov samt praktiska
examensarbeten. Examen på teknisk linje berättigar till
inträde vid tekniskt gymnasium, på handelslinje till
inträde vid handel sgymnasium och på huslig linje
till inträde vid skolköks- och
handarbetsseminari-um. 1951 funnos 8,955 elever vid 19 p.
Praktisk teologi, den gren av den teologiska
vetenskapen, som behandlar kyrkans verksamhet.
Som en självständig teologisk vetenskap
fram
456
ställdes den först av Schleiermacher. Till p., som
numera närmast ser sin uppgift i deskriptiv
kyr-kokunskap, räknas kyrkorätt, liturgik (läran om
den kyrkliga undervisningen), homiletik (läran
om predikan), själavårdslära (pastoral teologi)
och missionskunskap. — Litt.: L. Fendt,
”Grund-riss der praktischen Theologie” (3 bd, 1938—39).
Praliner (fr. pralines, brända mandlar),
halvkulor av choklad med fyllning.
Prandtl, L u d w i g, tysk fysiker (1875—
1953). Han var 1907—47 ord. prof, i tillämpad
mekanik vid univ. i Göttingen. P. utförde
betydelsefulla arbeten inom aero- och
hydrodyna-miken. Han har grundat modellförsöksanstalten
för aerodynamik i Göttingen, vid vilken bl. a. en
rad för flygteknikens utveckling viktiga försök
utförts
Prasäd, R a j e n d r a, indisk statsman (f.
1884). P. var urspr. advokat men uppgav sin
profession 1919, då han anslöt sig till Gandhi.
Han blev ständig led. av Kongresspartiets
arbetsutskott och var partiets president 1932, 1934 och
1939. Han var jordbruks- och
folkförsörjnings-minister 1946—48 och blev ordf, i konstituerande
församlingen i dec. 1946. P. var 1947—49 åter
Kongresspartiets president och blev i jan. 1950
den indiska republikens förste president, omvald
Prasèm, miner., se Kvarts.
Praseodym, kem., se Sällsynta
jordartsme-taller.
Pratern, ty. Prater, park i Wien, vid Donau.
1952.
Pra’to [-tå], stad i Toscana, Italien, 15 km n.
v. om Florens; c:a 30,000 inv. Bland kyrkorna
märkes den vackra domkyrkan (tillbyggd av G.
Pisano) med reliefer av Donatello och fresker
av F. Lippi (jfr d. o.).
Pratt & Whitney Aircraft [prä’t an <oi’tni
äGkräft], flygmotorindustri i East Hartford,
Conn., U.S.A., grundat som självständigt
företag 1925, bildar sedan 1936 tills, m. Hamilton
Standard Propellers, Sikorsky Aircraft och
Chance Vought Aircraft holdingföretaget U n
i-ted Aircraft Corp. P. tillhör världens mest
kända flygmotortillverkare och försåg under 2:a
världskriget U.S.A:s flygvapen med 47,5% av
den totala flygmotoreffekten.
Pra’vda (Sanningen), ledande sovjetrysk
tidning, grundad 1912 i Petersburg, ofta indragen,
utg. sedan 1918 i Moskva, officiellt organ för det
kommunistiska partiets centralkommitté.
Pra’xis (grek, praxis), vedertaget bruk,
rätts-sedvänja; praktik.
Praxi’teles (grek. Praxite’les), atensk
bildhuggare (omkr. 400—330 f. Kr.), förmodligen son
till bildhuggaren Kefisodotos. P. var en av den
antika konstens mest berömda mästare och en av
alla tiders största marmorkonstnärer. Mest känd
är han som skapare av gudabilder i marmor, och
av dessa är en bevarad i original, den ryktbara
statyn av Hermes med Dionysosbarnet, som stod
uppställd i Heras tempel i Olympia och
påträffades där 1877 (se bild 20 å pl. vid Grekisk konst
och bild 6 å pl. vid Olympia). Andra återfunna
original från P:s verkstad äro tre reliefplattor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
