Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Premiär - Premiäraktör, resp. premiäraktris - Premiärdansör (-dansös) - Premiärlöjtnant - Premiärminister - Premolarer - Premonstratensorden - Přemysl från Stadice - Přemyslider - Prenotioner (teologiska) - Prensa, La - Prenumerera - Prenzlau - Preparat - Preparation - Preparator - Preparera - Preparersalt - Preposition - Prerafaeliter - Prerau - Prerogativ - Přerov - pres. - Presbyopi - Presbyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
stycke). — Premiär-, förste (i
sammansättningar).
Premiäraktör, resp, premiäraktris, titel,
som vid de kungliga teatrarna tidigare tillädes
särskilt framstående konstnärer.
Premiärdansör (-dansös), titel, som sedan
1773 tilldelats de förnämsta artisterna vid
Kungliga teaterns balettkår.
Premiärlöjtnant, officersgrad inom svenska
flottan från omkr. 1820 till 1865, motsv. den
tidigare överlöjtnantsgraden och nuv. löjtnant.
Användes fortfarande i några utländska mariner.
Premiärminister, eg. ”förste minister”, dets.
som ministerpresident, konseljpresident, i
Sverige statsminister, i Storbritannien prime minister
el. premier.
Premolärer, se Tänder.
Premonstrate’nsorden, rom.-kat. orden för
regulära kaniker (korherrar), stiftad 1120 av
Norbert från Xanten, stadfästes 1126 och fick
en vidsträckt utbredning, särskilt i de slaviska
länderna ö. om Elbe, där orden utövade en
betydande missionsverksamhet. Även i Skåne
tillhörde flera kloster p. (Bäckaskog, Lund,
Tom-marp, Vä och öved). Ordensdräkten var vit och
levnadssättet asketiskt. Högsta ledningen
utövades av abboten i klostret Prémontré (nära Laon).
P. äger numera ingen större betydelse. — En
kvinnlig gren av p. grundades även av Norbert.
Pfemysl [prjä’misl] från Stadice,
tjeckisk sagofigur, var enl. sägnen urspr. bonde,
gifte sig med Prags grundläggarinna, furstinnan
Libussa, samt blev tjeckernas furste och
stamfader för pr emy slider nas härskarätt.
Pfemyslider [pr/ämisl-], avkomlingar till
Pfemysl (se d. o. och Böhmen, sp. 282).
Prenotiöner (lat. praènotiönes, förbegrepp,
förkunskaper). Teologiska p. är namnet på
ett av ämnena i de nuv. teol. examina. Det
omfattar sådana studier, som äro förberedelser till
det egentliga teologiska studiet, framför allt
religionshistoria, religionspsykologi och
religionsfilosofi.
Prensa [prä’nsa], La, tidning i Buenos Aires,
gr. 1869. P., som var den mest betydande tidn. i
Latinamerika, har under perönregimen utsatts för
trakasserier. Efter att en tid ha upphört blev
P. 1951 organ för den statsdirigerade
landsorganisationen i Argentina.
Prenumerera, förhandsbetala för regelbundet
erhållande av periodisk publikation. — Subst.:
Prenumeration. Den, som prenumererar,
kallas prenumer a’n t.
Prenzlåu [prä’nts-], stad i Brandenburg,
Tyskland, vid Uckersee, 45 km s. s. v. om
Stet-tin; c:a 20,000 inv. Uckermarks huvudort; har
rester av gamla stadsbefästningar med torn. P.
blev stad 1234.
Preparat, något som är berett, t. ex. ett
anatomiskt, kemiskt, zoologiskt, botaniskt,
mikroskopiskt o. s. v. preparat.
Preparatiön, förberedelse; förberedande
genomgång av skoluppgift.
Preparätor, tjänsteman, som vid
vetenskapliga institut utför prepareringsarbeten.
Premiäraktör—Presbyter
468
Preparera, förbereda; tillreda.
Preparersalt, kem., se Tennföreningar.
Prepositiön (lat. praèposi’tio, framför ställt
ord), ett slags oböjliga hjälpord, vilka ställa ett
ord el. en ordgrupp i förbindelse med ett nomen
(substantiv, adjektiv o. s. v.) el. verb. Det (el.
de) ord, som p. förbinder med ett huvudord,
kallas ofta p:s rektion, p. och dess rektion
tillsammans ett ”prepositionsuttryck”
(prepositions-adverbial, om huvudordet är ett verb,
preposi-tionsattribut, om huvudordet är ett substantiv).
P. stå, som namnet anger, vanl. före rektionen
(konung av Sverige) men även efter (år ut, år
in, oss emellan, vad vi talte om, vad tänker du
påT) el. omkring (Jör ett år sedan). Nomina,
styrda av p., stå i regel i grundform men ibland
i böjd form (ej sällan arkaismer), t. ex. gå till
kungs, ned från fjälls, skutor för ankars, i
julas, i nåder, i andanom; pers, pron., styrda
av p., böjas alltid (t. ex. hos mig). Som
”oursprungliga betecknas stundom vissa p., vilka
sammanfalla med el. innehålla nomina el.
verbformer, t. ex. trots ( = i trots av), rörande (=
om), tack vare (= till följd av). — P:s
rektion kan enl. modern uppfattning även vara en
bisats, t. ex.: ”han lade sig vinn om att han
skulle segra”; sörj ni för att vi få stå”; ”jag
funderar på hur jag skall göra”.
Prerafaeliter, benämning på en
sammanslutning av engelska målare vid 1800-talets mitt,
som sökte följa italienska 1400-talsmålare i
deras strävan efter upphöjd enkelhet i känsla
och framställning. Det prerafaelitiska
brödraskapet stiftades 1848 av Millais,
Hunt, Rossetti m. fl.; till deras strävan, som
litterärt stöddes av Ruskin, slöto sig Burne-Jones,
W. Morris m. fl. — Litt.: W. H. Hunt,
”Prera-phaelitism” (2 bd, 1905).
Prèrau, se Pferov.
Prerogativ, företrädesrätt; rättighet.
Pferov [pr/ä’råf], ty. Prerau, stad i n .ö.
Mähren, Tjeckoslovakien, vid Moravas biflod
Becva; c:a 25,000 inv. Komenskymuseet,
uppkallat efter J. A. Comenius, som verkade i P.
1614—16, har värdefulla saml. till bömiska
brödernas historia.
pres., förk. för presens.
Presbyopi (av grek. pre’sbys, gammal, och
öps, öga), ålderssynthet, oförmåga att se skarpt
på nära håll på grund av ackommodationens (se
d. o.) avtagande med åldern.
Pre’sbyter (grek, presby’teros, äldre),
innehavare av ett församlingsämbete i den äldsta
kristna kyrkan. Urspr. bildade p. jämte biskoparna
ett församlingens förtroenderåd. Sedan det
monarkiska episkopatet utvecklats, blevo p.
biskopens underordnade medhjälpare. Då
stadsför-samlingen utvidgades till kringliggande
landsbygd, kunde de få var sin del därav under sin
vård; likaså kunde stora stadsförsamlingar
uppdelas på flera p. el. p. och diakoner, ss. i Rom,
där dessa med tiden fingo kardinalsvärdighet.
Under den tidigare medeltiden fullbordades (först
i Gallien) biskopsstiftets indelning i församlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
