- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
503-504

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Professionell - Professor - Professur - Profet - Profetera - Profetia - Pro fide et christianismo (Societas Svecana) - Profil - Profilera - Profiljärn - Profilprojektor - Profilstål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

503

Professor—Profilstål

504

ningen äro mera hårda. P. kan på vissa
betingelser återfå sitt amatörskap, dock vanl. blott vid
nationella tävlingar, och blir han ånyo p.,
förverkas ovillkorligen hans amatörskap. Jfr
Amatör.

Profe’ssor, lat., eg. ”yrkesidkare”, överlärare
inom något fack vid en högskola (t. ex. vid
univ., vissa institut och akademier); hederstitel,
som utan åtföljande ämbete kan förlänas personer,
som utmärkt sig i vetenskap el. konst. I flera
europeiska länder samt i Amerika är ordet
därjämte liktydigt med lärare i allm. och i
Tyskland titeln på vissa lärare vid gymnasier. Under
medeltiden hade var och en, som förvärvat högsta
lärdomsgraden inom någon fakultet, venia docendi
(rätt att undervisa vid univ.), varför begreppet
p. då sammanföll med magister och doctor. Vid
univ. och därmed jämförliga lärosäten i Sverige
tillsättas professorsbefattningar antingen genom
ansökningsförfarande el. genom kallelse.
Kallelse får äga rum blott då den till ämbetet
före-slagne anses förtjänt till detta framför varje
annan svensk man, som sökt befattningen el.
föreslagits till kallelse. Av riksdagen (även av
enskilda fonder) ha stundom beviljats anslag till
personliga professurer för särskilt
förtjänta vetenskapsmän, åt vilka för tillfället
ord. professurer icke finnas tillgängliga.

Professür, professorsämbete.

Profet (grek, profètes, talare, förkunnare),
för-utsägare, förkunnare. Även det hebreiska ordet
för p. betyder sannolikt förkunnare, näml, av
Guds vilja. Den äldsta profetismen i Israel möter
oss första gången i Sam. 10. P. uppträdde i
samlad skara (p.-skolor el. snarare p.-gillen) vid
offerhöj derna — senare också i Jerusalems
tempel —, där de med musik och dans uppeggade
varandra till våldsam extas. Extasen synes ha
varit självändamål, och högre religiösa el. etiska
tankar saknas helt. Redan tidigt ökades
emellertid dessa p:s betydelse genom att de började göra
tjänst som orakelgivare. En ny typ företräddes
av Elia, en värdig föregångare till den nya epok
i profetismens historia, som inträder med de s. k.
skrift-p. (från mitten av 700-talet f. Kr.), vilkas
förkunnelse finnes bevarad i G. T. Vad Elia
förberett utvecklades vidare av Amos. Amos
levde under Israels rikes storhetstid, men han
förutsade dock rikets undergång. Även Hosea
förkunnade Israels rikes undergång. Men sedan
skulle Herren förbarma sig över sitt folk och
låta det återvända till sitt land. Juda rike fick
sin förste store profet i Jesaja, som ansåg det
vara sina landsmäns grundsynd, att de i farliga
politiska förhållanden förtröstade på något annat
än Herren allena. Under de nämnda
skriftprofeternas tid hade Assur varit stormakten. När
Babel trätt i dess ställe, besvarade Jeremia,
Hese-kiel och den andre Jesaja frågan om
förhållandet mellan denna stormakt och Juda. De båda
förstnämnda förutsade Jerusalems fall, men i
kommande dagar skulle Herren enl. Jeremia sluta
ett nytt förbund med sitt folk, och även
He-sekiel utlovade, att folket skulle få återvända från
Babel till Kanaan. Samma löfte ges i hänförda

ordalag av den andre Jesaja. Alla profetior om
Israels återupprättelse kunna i viss mån
medräknas till de messianska profetiorna, men
i egentlig mening messianska äro de, som utlova
en Messias. Denne framställes stundom såsom
en rättfärdig furste i ett världsligt rike, men
den andre Jesaja skildrar honom såsom Herrens
lidande tjänare. N. T. känner en stor p.,
Johannes Döparen, och därjämte nämnas där någon
gång ”apostlar, profeter och lärare”.

Profetera, förutsäga kommande ting, förutspå,
uppträda som siare, med hänförelse förkunna. —
P r o f e t i’s m, profetreligion. — P r o f e t i’s s a,
sierska; spåkvinna.

Profetia [-etsi’a], gudomlig uppenbarelse,
förutsägelse. Jfr Profet.

Prö fi’de et christiani’smo [k-] (fullständigt
Societas Sve c an a pro fide et
chris-t i a n i s m o, lat., Svenska samfundet för tro och
kristendom), religiöst sällskap, stiftat 1771 av
hovpredikanten C. M. Wrangel för att främja
kristendomen och kristligt liv i Sverige. P. har
bl. a. verkat genom upprättande av skolor,
anställande av konfirmandlärare i Stockholm och
utgivande av skrifter.

Profil (it. prof i’lo, av lat. prö, fram, och
filum, tråd, kontur), kontur, ”utlinje” av en
kropp; ”sidobild”, utseendet från sidan av ett
huvud el. en kropp; lodrät (tvär-)
genomskärningslinje. I byggnadskonsten är p. av en kropp
vertikalplanets skärningslinje med kroppens sidor.

Profilera, ge profil åt; teckna från sidan. —
Profilering, angivande av konturen av ett
föremål; en konturlinjes fördelning i
framspringande och indragna partier, t. ex. vid
genomskärningen av en gesims.

Profiljärn, fason j ärn (numera
profilstål, fasonstål), innefattar I-, T-, U- och
Z-stål, likflänsiga och olikflänsiga L-stål,
kva-drantstål, bult-stål, belägg-ningsstål, spantstål, nässtål
m. m., således
valsat stål i
stänger med
annan form på
tvärsnittet än
runt, fyrkantigt
el. platt. De
vanligare
profilernas form är

standardiserad, och en viss profil anges i regel
med ett nummer (profilnummer). Den
standardiserade profilen kallas ofta
normalprofilen, förk. NP. P. användas främst som
konstruktionsstål för maskiner, broar, fartyg,
byggnadsverk o. dyl.

Profilprojektor, instrument, baserat på
principen för ett diaskop el. episkop och använt för
teknisk kontroll av t. ex. profilen av en gänga,
spetsformen hos nålar och sektionen hos
termometerrör.

Profilstål, se Profiljärn.

Profilstål.

1 likflänsigt och 2 olikflänsigt
L-stål, 3 I-stål, 4 U-stål, 5 T-stål,
6 Z-stål, 7 beläggningsstål,

8 kvadrantstål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free