Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Przybyszewski, Stanisław - Pråm - Prägling - Prärie - Präriehund - Präriehöna - Prärieindianer - Prärievarg el. koyot - Präst - Prästbetyg - Prästboställe (prästbol el. kyrkobol) - Prästed - Prästerskapets änke- och pupillkassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Przybyszewski—Prästerskapets änke- och pupillkassa
542
Przybyszewski [p/yby/ä’skji], Stanislaw,
polsk författare (1868—1927). Han var
huvudrepresentanten för den polska modernismen,
ledare för Det unga Polen, en krets av
nyromantiker kring P. som red. av tidskr. Zycie, 1898
—1900; samtidigt var han en typisk representant
för den tyska dekadanslitteraturen. Hans
betydelse ligger främst däri, att han åt polska
litteraturen återskänkt det metafysiska draget i
motsats till positivism och realism. P. spelade
under 1890-talet en viktig roll bland
Berlinbohe-men och trädde i nära förbindelse med R.
Deh-mel, Strindberg och Ola Hansson. P. skrev
på polska och tyska lyriska rapsodier på en
musikalisk, schwungfull, poetisk prosa, estetiska
studier i liknande stil (”Zur Psychologie des
In-dividuums”, I, ”Chopin und Nietzsche”, 1887, II,
”Ola Hansson”, 1892, och ”Na drogach duszy”,
1900), dramer, som erinra om Ibsen, Strindberg
och Maeterlinck, samt svaga romaner. Intressanta
äro P:s memoarer, ”Moi wspolczesni” (Mina
samtida; 2 bd, 1926—30). — Litt.: A. Nyman,
”Psykiatri som konst” (i ”Kämpande intelligens”,
1911).
Pråm, fartyg, som icke är försett med eget
framdrivningsmedel och som därför endast kan
förflyttas genom bogsering av annat fartyg,
medelst draglina från land el. på annat motsv.
sätt. P., som endast användes inom för sjö
skyddade hamnområden och inre farvatten, kan
vara odäckad. Sjögående p. och p., som nyttjas
i farvatten, där överbrytande sjö kan förekomma,
göres däckad. P. benämnes även läktare.
Prägling, metallbearbetningsmetod, som består
i att ett plåtämne utsättes för så kraftig
pressning mellan över- och underverktyg (stampar,
stämplar), att materialet tydligt ”flyter”, d. v. s.
formförändras plastiskt. Mönstren hos fram- och
baksida av det präglade ämnet bli härigenom
oberoende av varandra, alldeles som vid de
varm-bearbetningsmetoder, som kallas sänksmidning
och varmpressning. — Ordet p. användes även
för att beteckna andra pressningsförfaranden,
vid vilka materialflytningen är påtaglig, t. ex.
pressning av konturskarpa reliefmönster i plåt.
Prärie, eng. prairie (av fr. prairie, äng), den
allmänt använda, av de franska kolonisterna
införda benämningen på grässtäpperna i
Nordamerika, i inskränkt bemärkelse om dessas ö.,
relativt nederbördsrika och med högre gräsarter
bevuxna delar (prairie plains) i mots. till de v.,
torra great plains med kortvuxna mattliknande gräs.
Präriehund, Cy’nomys, nordamerikanskt
gna-garsläkte av fam. ekorrdjur. Hithörande arter
ha kort kropp, stort huvud och kort, yvig svans.
Längden uppgår till 40 cm, varav 7 komma på
svansen. Lätet är ett fint skällande. P. lever
vanl. i stora samhällen på gräsbevuxen mark.
Präriehöna, Tympanüchus americänus,
nordamerikansk orrfågel med två på halsens sidor
nedhängande fjäderbuskar, som täcka nakna
hudpartier. P. är 45 cm lång, ovan spräcklig i
svart, blekrött och vitt, under ljusbrun med vita
tvärband. P. förekommer i mell. Nordamerika
och lever på torr, gräsbevuxen slättmark. P. jagas
Präriehund.
ivrigt och har
numera utrotats
i de ö. staterna.
[-Prärieindia-ner,-]
{+Prärieindia-
ner,+} gemensam
beteckning för
indianstammar
mellan
Mississippi, Klippiga
bergen,
Saskatchewan och Rio
Grande.
Bison-j akten var
huvudnäring och
gav även
material till redskap,
dräkter och
bostäder. De ö.
stammarna voro
samtidigt
jordbrukare och
jagade endast
un
der vissa årstider. Ur etnografisk synpunkt
kom-mo de att bilda en enhet, ehuru de tillhörde ett
flertal språkfamiljer. Sioux, med
undergrupperna dakota, omaha, kansas och mandaner,
utgjorde huvuddelen. P. äro nu undanträngda.
Prärievarg el. k o y ö t, Ca’nis lätrans,
nordamerikansk vargart, utmärkt av smalt, mot nosen
tillspetsat huvud. Med en skulderhöjd av 55 cm
är p. något mindre än europeisk varg, vilken
den liknar till levnadssättet. Färgen är
övervägande gulgrå, på ryggsidan övergående i svart.
Den lever parvis på prärien. Den långhåriga
och täta pälsen är handelsartikel.
Präst (av grek. presby’teros, den äldre), en
man, vilken har som sitt ämbete att förrätta de
religiösa kulthandlingarna samt inom vissa högre
religioner att handha den religiösa förkunnelsen.
P. inom de historiska religionerna har sitt
närmaste ursprung i offerförrättaren. I Israel uppstod
småningom ett ärftligt prästestånd inom Levi
stam. I spetsen för prästerskapet stod
översteprästen. Inom urkristendomen kunna de
krist-trogna över huvud betecknas såsom ”ett
konungsligt prästerskap” (1 Petr. 2: 9). Men detta
hävdande av ett ”allmänt prästadöme” stod icke
i motsatsförhållande till organisatoriska åtgärder.
Begynnelsen till ett kristet prästerskap finnes
redan inom urkristendomen.
Prästbetyg, se Betyg.
Prästboställe (prästbol el. kyrkobol),
gammal benämning för det boställe (prästgård),
som beboddes av sockenprästen.
Prästed, se Prästlöfte.
Prästerskapets änke- och pupillkassa
grundades 1874 och fick sitt senast gällande regi.
1926. Kassan, i vilken alla präster i svenska
kyrkan voro delägare, tillerkändes 1874 ett års
behållen inkomst av varje prästerlig befattning i
riket och all behållen inkomst vid prästsyssla,
som stått ledig utöver den lagliga tillträdestiden,
samt 1926 ytterligare ett års inkomst av varje
prästerlig befattning, som fanns Vs 1927 (dock
icke där nådårsrätt fanns), och, i vissa fall, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
