Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pumpernickel - Pumps - Pumpspel - Puna (högslätter) - Puna (stad) - Puna de Atacama - Punch (Punchinello) - Punch, Punching ball - Pund - Pund sterling - Puner - Pung - Pungbjörn - Pungdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Pumpernickel—Pungdjur
580
Pumpa (t. v.) och prydnadspumpor.
Pumpernickel [po’-], grovt, klihaltigt
westfaliskt rågbröd.
Pumps [eng. utt. pamps], eng., låga,
ner-ringade skor utan slejf, snörning el. knäppning.
Pumpspel, se Bråspel.
Puna [po’-], plur. punas, sp., stäppartade
högslätter i Sydamerika, belägna omkr. 3,500
—4,600 m ö. h. med lokala variationer.
Puna [eng. utt. pö’na], stad i Indien, se
Poona.
Puna de Ataca’ma [po’na Öä], se Anderna,
sp. 488.
Punch [pantj], eng., förkortad form av
Pun-chine’llo (av it. pulcine’llä), den populäraste
figuren i marionettspelet ”Punch and Judy”. Om
denna figurs litterära anor se Polichinell. —
Englands förnämsta skämttidning uppsattes 1841 med
titeln Punch or the London Charivari
av E. Landells och H. Mayhew.
Punch [pantf], Punching ball [pa’ntfm bå’l],
se Boxning, sp. 668. — Punch drunk [pa’ntj
drabjk], omtöcknad, vacklande efter hårt slag
mot huvudet, särsk. i boxning.
Pund. 1) Förr viktenhet i flera länder. I
Sverige var p. den vanliga beteckningen för den nu
föråldrade vikten 1 i s p u n d. Däremot brukades
beteckningen skålpund för en vikt, som
närmast motsvarade det tyska Pfund och de i
Danmark och Norge fordom brukliga pundvikterna
(V100 centner = 500 g). Om den engelska vikten
p. se Pound. — 2) Myntenhet i England (se Pund
sterling) samt i bl. a. Egypten och Turkiet.
Pund ste’rling, eng. pound sterling [pau’nd
stä’lijj], förk. £ (livré) el. p. st., myntenhet i
England och dess kolonier samt i Sydafrika,
Australien, Nya Zeeland och på Irland = 20
shillings å 12 pence. Sedan guldmyntfotens införande
1816 (och under dess bestånd) har p. utmyntats
i form av sovereign = 7,3224 g guld.
Püner (lat. Poè’ni, Püni), romarnas namn på
fenicierna och de från dem härstammande
kartagerna.
Pung, anat., se Könsorgan, sp. 204.
Pungbjörn, zool., se Koala.
Pungdjur, Marsupiälia el. Metathéria, en avd.
av klassen däggdjur, vars arter framför allt
utmärkas av att moderkaka antingen helt saknas
eller är ofullständigt utvecklad. Dräktighetstiden
är därför mycket kort, och ungen födes som ett
naket, ofullgånget foster, som hos flertalet p.
under en längre tid vistas i ett hudveck, pungen,
där spenarna äro belägna. Ungen suger sig fast
vid en av dessa, vars spets sväller upp och utfyller
munnen, kanterna av denna växa samman, och
mjölk pumpas i ungen genom en särskild
muskulatur. Pungungen kan betraktas som en larv med
fungerande embryonala organ. Den har väl
utvecklade korpben och svagt utvecklade
sinnesorgan; de bakre extremiteterna äro små o. s. v. P.
utmärkas i övrigt av lägre organisation än de
högre däggdjuren: framtändernas antal är hos
vissa former (pungråttorna) mycket stort
(10 i över-, 8 i underkäken), endast en kindtand i
varje käkhalva växlas, ej blott livmodern utan
även slidan är parig. Andra utmärkande drag äro
förekomsten av ett par vid bäckenet fästa s. k.
pungben. Medan p. i våra dagar finnas huvudsaki.
i Australien, där de förr saknade konkurrens från
högre däggdjur, och i Sydamerika, levde de ännu
under tertiärtiden i Europa. I och med införandet
av högre däggdjur i Australien hotas många artei
p. med undergång. — P. indelas i följ, fam.:
Pungråttor, Didelphyidae, rovpungdjur,
Dasyuridae, omfattande bl. a. pungmårdar och
pungdjävulen samt pungvargen, Thylacinus
cyno-cephalus, ett på Tasmanien levande, hundliknande
p., som når en längd av över 1 m, vartill kommer
den V2 m långa svansen. Fällen är gråbrun med
svarta tvärstrimmor. Den lever som ett typiskt
rovdjur. Om familjerna pungmullvadar
och punggrävlingar se dessa ord. Till
familjen Epanorthidae höra några sällsynta
sydamerikanska, först 1895 upptäckta former, ss. det
om pungråttorna erinrande släktet Caenolestes.
Familj en klätterpungdjur, Phalangeridae,
kännetecknas liksom följ. fam. av gnagarliknande
tandsystem med två framtänder i varje käke
(Diprotodontia). Hit höra pungaporna,
un-derfam. Phalangerinae, med klättersvans
utrustade, i träd levande former, av vilka de minsta
(släktet Acrobates) från nos till svansspets mäta
endast 14,5 cm, varav hälften kommer på
svansen, och de större nå storleken av en mård. Hos
vissa finnes mellan främre och bakre
extremiteterna utspänd flyghud, flygpungdjur. Hit hör
även rävkusun el. pungräven, Trichosurus
vulpecula, ett av Australiens allmännaste p.
Pungvarg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
