Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quensel, Isa - Quercia, Jacopo della - Quercitron - Quercus - Quercy, Haut och Bas - Querétaro - Quervain, Alfred de - Quesnay, François - Quesnel, Paschasius (Pasquier) - Quételet, Adolphe - Quetta - Quetzal - Quetzalcoatl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Quercia—Quetzalcoatl
638
Jacopo della Quercia: Syndafallet. Marmorrelief på
huvudportalen till San Petronio i Bologna.
dilynne kom utmärkt till sin rätt i komedier och
lustspel. — G. i) 1930—33 m. red. Torsten
Quen-sel, 2) 1940 m. teaterchefen Lars Egge.
Quercia [ko)ä’rt/a], Jacopo della,
italiensk skulptör (1378—1438), en av grundläggarna
av den monumentala stil, som under 1400-talets
första årtionden bryter igenom i Toscana. Q:s
båda huvudarbeten äro den 1409—19 utförda
brunnen på stora piazzan i Siena och
portalskulpturerna på San Petronio i Bologna (1425), vars
reliefer ur skapelsehistorien med sin enkla,
mäktiga form och sin dramatiska uttryckskraft
räknas till renässansens märkligaste verk. — Monogr.
av J. B. Supino (1926).
Quercitron [kv-å’n], barken av färgeken
Quercus tinctoria, en i N. Amerika och i s.
Tyskland och Frankrike växande ekart, varav ett gult
flavon färgämne erhålles.
Que’rcus [kv-], bot., se Ek.
Quercy [kärsi’], Haut Q. och Bas Q.,
landskap i Guyenne, s. Frankrike, motsv. nuv.
dep. Lot och en del av Tarn-et-Garonne.
Huvudstad Cahors.
Querétaro [kärä’tarå], huvudstad i mexik.
centralstaten Q. (244,000 inv.), vid järnvägen
México City—Guadalajara, 1,800 m ö. h.; c:a
35,000 inv. Opalgruvor. Febr. 1867 inneslöts
kej-sar Maximilian i Q. och sköts 19 juni s. å. norr
om staden.
Quervain [kärva’], Alfred de, schweizisk
meteorolog och polar forskare (1879—1927). Han
företog 1909 och 1912 resor till Grönland,
varunder han 1912 färdades över inlandsisen i s.
Grönland.
Quesnay [känä’], F r a n c o i s, fransk
natio
nalekonom (1694—1774). Han var urspr. läkare,
gjorde sig känd som skicklig kirurg, blev 1731
lärare vid Académie de chirurgie i Paris och
med. dr 1744. Han blev madame de Pompadours
husläkare och senare förste livmedikus hos
Lud-vid XV. — Hans världshistoriska betydelse
faller inom nationalekonomien och sociologien. Q.
hade 1750 sammanträffat med Gournay, av
vilken han mottog bestående intryck. Han
började nu samla kring sig en rad
samhällsforska-re, vilka samtliga besjälades av en starkt kritisk
inställning gentemot merkantil i smen och vilka i
mots. till merkantilisterna tillskrevo jordbruket
en fullst. avgörande betydelse för ett lands
näringsliv. Bland dessa märkas särsk. Mirabeau
d. ä. och Dupont de Nemours. Dessa ekonomer,
vilkas obestridde ledare Q. var, kallades efter en
1767 utg. skrift fysiokrater. — Q:s mest
betydande medicinska arbete är ”Essai phisique sur
1’oeconomie animale” (1736, 2:a uppl. 1747). Den
starka tilltro till naturens förmåga av
självläkedom, som präglar detta arbete, utmärker även
Q:s ekonomiska författarskap; så stor frihet för
de ekonomiska krafterna som möjligt och ett
starkt befordrande av den enda verkligt
produktiva näringen, lantbruket, var Q:s program, som
han framlade i ett antal skrifter, de flesta utg.
anonymt el. tills, m. någon av de övriga
fysio-kraterna. Bland dessa arbeten märkas: ”Tableau
économique” (1758), ”Théorie de l’impöt” (1760;
tills, m. V. R. Mirabeau), ”Philosophie rurale”
(1763; tills m. V. R. Mirabeau). Sin
statsrätts-liga uppfattning, att samhällets väl bäst främjas
under en upplyst despots ledning, framlade Q. i
”Le droit naturel” (1765). — Q:s samlade arbeten
utgåvos 1888 av A. Oncken. — Litt.: W. Hasbach,
”Die allgemeinen philosophischen Grundlagen der
von F. Q. und Adam Smith begründeten
politi-schen ökonomie" (1890).
Quesnel [känä’l], Paschasius (P a
s-quier), fransk katolsk teolog (1634—1719), en
av jansenismens (se d. o.) ledare.
Quételet [ketlä’], A d o 1 p h e, belgisk
matematiker och statistiker (1796—1874). På
matematikens och astronomiens område gjorde Q.
värdefulla insatser och ägnade sig sedan åt
meteorologien, där han igångsatte internationella
observationer rörande ett flertal fenomen. Främst var
Q. dock statistiker och en av ledarna för
internationell samverkan på statistikens område. Hans
förnämsta verk, ”Sur 1’homme et le
développe-ment de ses facultés” (2 bd, 1835; 2:a uppl. 1869),
innehåller en sammanfattning av hans statistiska
undersökningar om människans kroppsliga och
andliga egenskaper samt hans betraktelser om
1’homme-moyen (medeltals- el. typmänniskan).
Quetta [eng. utt. kæe’ta], huvudstad i prov.
Beluchistan, Pakistan, c:a 1,650 m ö. h. vid
järnvägen från Sind; c:a 82,000 inv. Q. är en
strategiskt viktig punkt och starkt befäst. Staden har
livlig handel med Persien och Centralasien. Q.
förstördes vid en jordbävning 1935.
Quetzal [kätsa’l], myntenhet i Guatemala.
Quetzalcoatl [kätsalkåa’tl], en av aztekernas
förnämsta gudomligheter. Han avbildades som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
