Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Radar
658
Fig. i. Bestämning av flyghöjd
medelst interferensmetoden.
Utgående våg är betecknad med
heldragen linje, reflekterad med
prickad linje.
uppmätas. 1931—36 uppbyggdes främst i England
men även i Tyskland och LT.S.A. r.-tekniken steg
för steg; instrumentmässigt sett skedde härefter
en anpassning i praktiskt syfte, så att man erhöll
”kommersiella” el. rättare militärtekniska
apparaturer, som kunde skötas även av icke fackmän.
England kom att erhålla ett betydande försprång
gentemot axelmakterna, väsentligen tack vare
vissa upptäckter i fråga om användningen av
magnetronen som alstrare av korta vågor
med hög effekt. Bland de militära anläggningar,
vid vilka r. först kom till användning i stor skala,
märkas de s. k. CH- (chain home) stationerna
(tagna i bruk 1938) längs de engelska syd- och
kanalkusterna.
Varje r.-anläggning innehåller en sändare, en
mottagare samt en anordning att mäta gångtiden
för den från målet reflekterade radiovågen. I
regel är antennen gemensam för sändare och
mottagare. Det är av största betydelse, att vågen
är skarpt riktad, dels för att målangivningen skall
bli riktig på någon grad när, dels emedan
strål-ningsenergien måste hållas koncentrerad i syfte
att en mätbar del av densamma skall återkomma
till mottagaren efter reflexion mot den
understundom mycket obetydliga målytan. De
våglängder, som kunna komma i fråga, måste för den
skull vara korta, enär antennsystemets dimensioner
direkt bero av våglängden vid viss medgiven
spridningsvinkel. Omkr. 1940 begagnades i
England c:a 3 m våglängd, som efter hand kunde
sänkas till 3 å
10 cm, d. v. s.
det nuv.
standar dom rådet.
Med hänsyn till
den ringa
våglängden användas i regel
klystroner
el. r u m b
a-troner i
mottagarens oscillatorkrets. Eftersom en
radiovåg, i likhet
med ljuset,
fortplantas med en
hastighet av
300,000 km/sek.,
d. v. s. 300 ro
på en mikrosek.,
ställas höga
krav på
tidmät-ningsanordning-en; önskar man
bestämma
mål-avståndet på
150 m när, får
tidsfelet
sålunda ej överstiga
1 mikrosek.
Vanl. användas
som
mätinstrument en katod-
Fig. 2. Signalföljd enl. impulsmetoden. Impulstiden
betecknad med , impulsintervallet med T-.
stråleoscillograf, som ger fördelen av
visuell målgivning. I övrigt skiljer man mellan
två sändningsprinciper,
interferensmetoden och impulsmetoden. Vid
interferensmetoden är sändareffekten konstant,
varemot frekvensen får variera rätlinigt mellan
ett högsta och ett lägsta värde
(frekvensmo-dulering enl. fig. 1). Interferensmetoden är
särskilt lämplig vid mätning av korta
avstånd (från några få meter och upp till ett par
km) och till mål med stor reflekterande yta,
d. v. s. i sådana fall, där sändareffekten kan
hållas låg. Vid impulsmetoden, som i fråga
om lokalisering av t. ex. flygplan lämpar sig för
målsökning på 200 km avstånd el. mera, utskickar
sändaren vågföljder av mycket kort varaktighet
Fig. 3. Katoskopbilder vid olika tidaxelsystem: a med
rak avståndsskala, b med spiralformig skala, c med
radieil och roterande avståndsskala. M betecknar i
a och b reflex från målet.
(c:a i mikrosek.) och med i relation härtill långa
intervall (av storleksordningen 1,000 mikrosek.;
jfr fig. 2). Härigenom kan den momentana
sändareffekten väljas utomordentligt hög. Vid
impulssändning utgöres mätinstrumentet, indikatorn,
alltid av ett katoskop. På skärmen (bildskivan)
erhåller man alltefter valet av avlänkningssystem
en rak el. spiralformigt krökt tidsaxel, på vilken
ekot framträder som en ”tagg”, vars avstånd
från den av sändarimpulsen alstrade
begynnelsetaggen kan direkt avläsas (jfr fig. 3 a och b).
Det förutsättes härvid, att antennsystemet är
stillastående el. hålles inriktat mot det ev.
rörliga målet. Vid målsökning måste
antennsystemet rotera el. sökarstrålen på annat sätt
bringas att svepa över horisonten el. någon
parallellcirkel till denna. Återgivningen på
katosko-pets bildskiva sker då medelst en tidsaxel, som
börjar i centrum och som med antennens
rotationshastighet rör sig likt en urvisare, varvid
elektronstrålen intensitetsmoduleras. Så
länge sikten är fri åt alla håll, förblir bildskivan
mörk (utom vid centrum), varemot ett mål i sö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
