Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radford, Arthur - Radhus - Radial - Radialhastighet - Radialmorän - Radialsida - Radian - Radiant - Radiator - Radić, Stjepan - Radie - Radiera - Radiguet, Raymond - Radikal - Radikalaxel, kordal - Radikalism - Radio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Radhus—Radio-
662
försvarade öarna Iwoshima och Okinawa samt
deltog i slutstriderna mot japan. Hösten 1945 blev
R. v. chef för marinen och chef för marinflyget
samt 1949 chef för Stillahavsflottan. 1953
utnämndes han till U.S.A-:s överbefälhavare efter
Bradley.
Radhus, se Bostad, sp. 595.
Radiäl (av lat. ra’dins, hjuleker), strålig,
beträffande radien.
Radialhastighet, astr., en himlakropps
hastig-hetskomposant längs synlinjen (i riktning rakt
emot el. från oss). R. bestämmes genom mätning
av dopplereffekten i himlakroppens spektrum; r.
angives vanl. i km/sek. och räknas positiv, om
himlakroppen avlägsnar sig från oss, negativ
i motsatt fall. Stjärnornas r. äro i medeltal c:a
15 km/sek.; i åtskilliga undantagsfall äro
emellertid r. betydligt större, upp till c:a 400 km/sek.
Radialmorän, geol., se Morän.
Radialsida, anat., tumsidan av underarmen och
handen (av strålbenet, r adins), Motsatta sidan
(lillfingersidan) kallas ulnarsidan (av
under-armsbenet, ulna).
Radiän, mat., enhet för vinkel i s. k. a b s
o-1 ut m å 11 el. bågmått. Se vidare Pi.
Radia’nt, radiationspunkt, se Meteorer.
Radiätor, vanlig benämning dels på
värmeledningselement, dels på kylaren (k y 1 r a d i
a-t o r n) till motorfordon,
luftkonditioneringsan-läggningar o. s. v.
Radie [ra’ditj], Stjepan, kroatisk
partiledare (1871—1928). Han var i Zagreb verksam
som publicist och grundade 1904 det kroatiska
bondepartiet, som efter några år blev Kroatiens
största. För sin kamp mot det ungerska förtrycket
dömdes R. till upprepade fängelsestraff men höll
under 1 :a världskriget på Österrike-Ungern. Efter
dubbelmonarkiens upplösning röstade han mot
föreningen med Serbien och gjorde sitt parti
republikanskt. Han krävde autonomi för Kroatien
och ådrog sig nya fängelsestraff; 1921—25
bojkottade hans parti Jugoslaviens riksdag. I mars
1925 lyckades hans brorson Pavle Radie
(1880—1928) åstadkomma tillfällig försoning med
regeringen. R. blev nov. 1925
undervisningsminister. Hans obalanserade frispråkighet vållade
emellertid regeringen mycket obehag, och R. avgick
april 1926. Han ledde sedan en allt våldsammare
opposition. 20 juni 1928 sköt en medlem av
regeringspartiet R. i riksdagen, och han avled 8
aug. s. å., medan brorsonen och en annan
deputerad vid försöket att skydda partichefen
omedelbart dödades. Mordet ledde till en svår kris i
Jugoslavien.
Rädie, mat., se Cirkel.
Radièra, utstråla; sprida genom radio.
Radiguet [radigä’], Raymond, fransk
författare (1903—23). R., ett litterärt underbarn,
gav i ”Le diable au corps” (1922; sv. övers.
1950) ett öppenhjärtigt vittnesbörd om det
förvildade känslolivet hos 1 :a världskrigets
intellektuellt brådmognade ungdom. Hans andra och sista
roman, ”Le bal du comte d’Orgel” (postumt utg.
1,924; sv. övers. 1927), behandlar en klassisk
kärlekskonflikt i modern parisisk societetsmiljö.
Radikal. 1) (Kem.) Särskilt i organiska kemin
benämningen på atomgrupper, vilka på grund av
överskjutande, ”fri” valens kunna förena sig med
atomer eller andra r. eller ersätta atomer i
kemiska föreningar. Viktiga ex. äro
kolväteradikaler (t. ex. metyl, CH3—, etyl, C2H5—, och
butyl, C4H9—), syraradikaler (t. ex. acetyl,
CH3CO—) o. a.
2) (Mat.) Stundom använt namn på rot.
3) (Polit.) Person, som eftersträvar en
genomgripande, ”från roten gående” omgestaltning
av bestående förhållanden. Termen användes
numera ofta (som motsats till ordet moderat)
om den, som representerar en
ytterlighetsstånd-punkt. I Sverige är Radikala landsföreningen,
som bestod åren 1944—45 av mot
samlingsregeringen P. A. Hansson oppositionella och starkt
antinazistiska element samt vid riksdagsvalen 1944
samlade 6,618 röster, en av de få svenska
organisationer, som själv betecknat sig som radikal;
termen appliceras på vänster i motsättning till
höger samt på vänsterpartiernas ytterligtgående
flyglar i motsättning till deras mer moderata
element. Å andra sidan ha vissa högerkretsar och
från högern emanerande grupper kallats
högerradikala. Denna term avser icke vilka
extrema högerelement som helst utan endast dem,
som förena en högeruppfattning med krav på
vittgående reformering av bestående tillstånd. —
I flera länder har termen r. fästs vid politiska
partier, främst i Frankrike, där termen
uppkommit. Där skilde sig under 1880-talet en radikal
grupp under Clemenceau från opportunisterna
under Gambetta. 1893 skedde inom det radikala
lägret en ny brytning, då radikalsocialisterna
bildade en egen grupp, som 1901 dock återförenades
med r. under namnet Radikala och
radikalsocialistiska partiet. Det behärskade i stort sett den
franska politiken fram till 1 :a världskriget. Under
mellankrigstiden var radikala partiet regelmässigt
ett av de största partierna, och det spelar även
efter 2:a världskriget en betydande om än minskad
roll (se Frankrike, sp. 61 ff.). Utanför
Frankrike var partibeteckningen r. i bruk i Spanien
från 1880-talet fram till Francos diktatur. I
Danmark består ännu Radikale Venstre (se
Danmark, sp. 402 ff.) och i Norge det
obetydliga Radikale folkeparti. I båda dessa länder
motsvarar partibeteckningen termen r:s gamla
betydelse.
Radikalaxel, k o r d a 1, en rät linje, från vars
utanför två cirklar liggande punkter man kan
draga lika långa tangenter till cirklarna. För
punkter inuti cirklarna blir produkten av en
godtycklig kördas delar densamma för båda
cirklarna. Om cirklarna skära varandra, blir r. den
gemensamma kordan. De 3 r. till 3 cirklar gå
genom en punkt.
Radikalfsm, radikal åskådning el. radikalt
tänkesätt, framför allt i politiska och religiösa
frågor; böjelse för till grunden gående reformer
(i samhällsskick o. s. v.).
Rädio-, i sammansättningar l) vanl. ”som
avser radio”; 2) ”som avser strålning” (t. ex.
röntgen- och radiumstrålning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
