Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radioaktiva grundämnen, radioelement - Konstgjort radioaktiva grundämnen - Radioaktiva isotoper, radioisotoper - Radioaktiva mineral - Radioaktiva stridsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Radioaktiva isotoper—Radioaktiva stridsmedel
676
209
ameri‘ plutonium neptunium uran Pr°1ak,<- fOrium aktinium radium francium radon astat polonium vismuf bly tallium
cium mum
95 94 93 92 91 90 89 88 87 86 85 84 83 82 81
Ordningsta!
Fig. 4. Neptuniumserien (4H + i).
Curie och F. Joliot vid bestrålning av aluminium
med a-partiklar, varvid aluminiet blev radioaktivt
och bibehöll radioaktiva egenskaper även sedan
a-strålningskällan avlägsnats. Vid bestrålningen
realiseras kärnprocessen 27Al + 4He —> MP* + 4n,
d. v. s. en fosforisotop med masstalet 30
uppkommer, medan samtidigt en neutron avskiljes (*
utmärker, att fosforisotopen är radioaktiv). Den
sönderfaller under emission av en positron i en
stabil kiselisotop: 30P* —>30Si + e + . Studiet av
den konstgjorda radioaktiviteten har senare visat,
att av alla grundämnen kan på konstgjord väg
framställas minst en radioaktiv isotop. Antalet
konstgjort radioaktiva isotoper befinner sig i
ständigt växande, och 1950 voro över 700 dylika
isotoper kända. De konstgjort radioaktiva
isotoperna sönderfalla enl. samma lagar, som gälla för
den naturliga radioaktiviteten. Liksom vid de
naturligt radioaktiva isotoperna variera även vid
de konstgjort radioaktiva isotoperna
halverings-tiderna inom vida gränser. De flesta konstgjort
radioaktiva isotoperna sönderfalla under emission
av positiva el. negativa elektroner. I ett fåtal
fall sker den radioaktiva omvandlingen genom
Æ-infångning el. genom a-emission.
Radioaktiva isotoper, radioisotoper,
fys., isotoper av ett grundämne med radioaktiva
egenskaper. Ett mindre antal, c:a 40 st., finnas
i naturen och kunna skiljas från andra element
genom rent kemiska processer. Dessa naturligt
förekommande r. äro i allm. isotoper av de tyngsta
elementen. Av övriga element kunna på
konstgjord väg r. framställas genom beskjutning av
atomkärnor med protoner, deuteroner, tritoner,
a-partiklar, neutroner etc. el. genom bestrålning
med ljuskvanta av hög energi (y-strålar). För
framställning av starkare preparat av r.
användas partikelacceleratorer, t. ex. cyklotroner, el.
atomreaktorer, vilka senare numera i alltmera
växande utsträckning ofta byggas för produktion
av r. — R. ha på senare tid fått utomordentligt
stor användning, särsk. inom naturvetenskaperna,
tekniken och medicinen.
Radioaktiva mineral karakteriseras genom sitt
innehåll av en el. flera av de radioaktiva serierna,
vilkas begynnelseled utgöres av uran, protaktinium
el. torium. R. äro allmänt utbredda i
jordskorpan men förekomma städse i mycket små
mängder. När en bergart kristalliserar, separeras de
radioaktiva grundämnena rent kemiskt och gå in
i skilda mineral. Eftersom det radioaktiva
sönderfallet pågår hela tiden, kan man genom analys
av r. bestämma förhållandet mellan t. ex. uran
och dess slutprodukt bly. Då
sönderfallskonstan-terna för uranserien äro kända från annat håll,
kan man således taga reda på den tidpunkt, då
mineralet kristalliserade. Genom sådana analyser
har jordens ålder befunnits vara minst 3,500 mill.
år. Likaså ha de geologiska formationernas ålder
på samma sätt bestämts (jfr Geokronologi). De
viktigaste r. äro pechblände och carnotit, som
innehålla serien uran-radium, samt torit, orangit
och monazit, innehållande toriumserien. Dessutom
förekomma radioaktiva ämnen i ett flertal
peg-matitmineral i mindre mängd, ss. euxenit,
gadoli-nit, ortit, columbit och tantalit. Sedan
atomenergien praktiskt börjat utnyttjas, har ett intensivt
sökande efter r. satts i gång över hela världen.
Radioaktiva stridsmedel, radioaktiva ämnen,
som i form av gaser el. finfördelat stoft, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
