- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
761-762

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ras - Ras (furste) - Rasbiologi - Rasbiologiska institutet - Rasbo - Rasbo härad - Rasbokil - Rasch, Ellen - Raschelmaskin - Ras Daschan - Raseborg - Ras Hafun - Rashid Ali el-Kailani - Rashin - Rashygien, eugenik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

Ras—Rashygien

762

fylla vissa vederbörligen fastställda fordringar
med avseende på såväl yttre form som egenskaper
och härstamning.

3) (Geol.) Se Talusbildningar.

Räs, arab., ”huvud”, i Etiopien dets. som furste.
Förekommer i geogr. namn i betydelsen berg el.
udde.

Rasbiologi, den vetenskap, som behandlar de
olika människorasernas förhållanden till varandra
ur ärftlighetssynpunkt. R. söker bl. a. utröna,
vilka raskaraktärer som bero på arvsanlag. Endast
sådana ha näml, biologisk betydelse, då det gäller
att särskilja olika raser. En del s. k.
rasegenskaper, särsk. på det psykiska området, vilka ofta
omnämnas som karakteristiska, bero till största
delen på miljöfaktorer, ss. tradition och
kulturutveckling. —• Samtliga nu levande människoraser
ge vid korsning fullt fruktsamma bastarder.
Rasblandning är därför möjlig i obegränsad
utsträckning. Inom områden, där en utbredd sådan
förekommer, är det som regel omöjligt att praktiskt
avgränsa olika raser. Möjligheten att tala om
olika raser ligger däri, att vissa arvsbetingade
egenskaper förete olika frekvens inom olika
folkgrupper. Väl skilda i detta hänseende äro endast
de fyra stora raskretsarna: europider, mongolider,
negrider och austromelanesier. Inom
raskretsarna är det emellertid ofta svårt att i det enskilda
fallet avgöra, till vilken ras en individ skall
räknas. Så t. ex. karakteriseras den nordiska rasen
bl. a. av blå ögon och ljust hår, vilket endast
betyder, att individer med dessa egenskaper äro
betydligt vanligare inom denna ras än exempelvis
inom den mediterrana. Skillnaden mellan sådana
raser är endast relativ. När det gäller
folkgrupper på likartad kulturnivå, mellan vilka under
århundradens lopp ett ständigt utbyte av
individer ägt rum, t. ex. de europida folken, är det
en fiktion att tala om distinkta raser el.
rasrenhet. — R. har även till uppgift att undersöka
beskaffenheten av korsningsprodukterna mellan
olika människoraser, i den mån dessa senare
vetenskapligt kunna särskiljas. Härigenom bildar r.
en grundval för rashygienen. — Enl. en äldre
nomenklatur menades med r. vetenskapen om
ärftlighetsförhållandena hos människan över
huvud. Då rasfrågor endast i speciella fall äro av
intresse, bör nämnda vetenskap i stället kallas
människans ärftlighetslära.

Rasbiologiska institutet, se Statens institut för
rasbiologi.

Rasbo, sn i Uppsala län, Rasbo hd; ii8,46 km2,
1,358 inv. (1953). Slättbygd, omgiven av skog
och i s. genom dalsänkor förbunden med
Funbo-och Långsjöarna. 3,657 har åker. Egendomar:
Frötuna (se d. o.), Älvgärde m. fl. Medeltida
kyrka (långhus från omkr. 1200). Ingår i R. och
Rasbokils pastorat i Ärkestiftet, Vaksala kontrakt.
Utgör tills, m. Rasbokil storkommunen Rasbo;
194,03 km2, 1,917 inv. (1953); i Tiunda tingslag.

Rasbo härad i Uppsala län, n. ö. om Uppsala,
omfattar socknarna Funbo, Rasbo och Rasbokil.
R. tillhör Tiunda tingslag i Uppsala läns s.
domsaga, Tiunda fögderi samt Domprosteriet och
Vaksala kontrakt i Uppsala ärkestift.

Rasbokil, sn i Uppsala län, Rasbo hd; 75,57
km2, 559 inv. (1953). Jämn skogstrakt med bygd
kring kyrkan. 1,268 har åker. Kyrkan av gråsten
är från omkr. 1400. Ingår i Rasbo och R:s
pastorat i Ärkestiftet, Vaksala kontrakt. Tillhör
storkommunen Rasbo.

Rasch, Ellen Geneviève, dansös (f. 1920
20/9). Efter utbildning vid Kungl. teaterns
balettskola engagerades R. som figurantska 1939. R.
uppmärksammades i baletten ”Törnrosa” (1942),
där hon utförde sin roll med förtrollande grace.
1943 blev R. sekonddansös, är sedan 1946
premiärdansös vid Kungl. teatern och räknas nu
som en av Sveriges allra förnämsta dansöser.
Hon har även medverkat i film, — G. 2) 1950
m. teaterchefen L. Marmstedt.

Ra’schelmaskin, maskintyp för tillverkning av
ett slags mönsterstickad varptrikå.

Ras Daschan, berg i Etiopien (se d. 0., sp.
911).

Raseborg, slott, numera ruin i Nyland,
Finland, vid kusten ö. om Ekenäs. Det omtalas f. ggn
1378 och var under unionstiden och Gustav Vasa
säte för kungliga länsfogdar. Slottet spelade en
stor roll blott för den lokala administrationen.
Bland slottsherrarna under unionsstriden märkas
Karl Tordsson Bonde, Karl Knutsson efter
dennes andra avsättning, Ivar Axelsson och Tönnes
Eriksson Tott. Helsingfors’ uppblomstrande på
1550-talet medförde R:s övergivande. R. gav
efter 1569 namn åt grevarna Leij onhufvuds
grevskap.

Ras Hafun, Afrikas östligaste udde, se
Guar-dafui.

Rashid Ali e 1-K a i 1 a n i, irakisk politiker (f.
1892), urspr. advokat. R. var premiärminister
1933 och 1940—4L R- gjorde i april sistn. år
en statskupp, fördrev den minderårige kungens
förmyndare och upprättade en engelskfientlig
regering. I maj s. å. ledde han med tyskt bistånd
ett uppror mot den brittiska militären i Irak.
Sedan detta misslyckats, flydde han ur landet. R.
deltog under de följ, krigsåren i axelmakternas
propaganda bland araberna.

Rashin, stad på n. Koreas ö. kust vid gränsen
till Manchuriet och Sovjetunionen; c:a 30,000
inv. R. har en av de bästa hamnarna på
östkusten och är ändpunkt för en järnväg till
Manchuriet.

Rashygien, e u g e n i k, den gren av
människans ärftlighetslära, som söker omsätta
rasbiologiens forskningsresultat i praktiskt handlande.
R. strävar att motverka ogynnsamma
rasblandningar. Härvid utgår man från att korsningar
emellan avsevärt skilda människoraser äro
mindre önskvärda. Till grund för bedömandet
ligga respektive rasers kulturståndpunkt samt
framför allt deras genomsnittliga frekvens av
socialt värdefulla arvsanlag. Så äro t. ex.
korsningar emellan negroida och europida raser ur
den senare rasens synpunkt icke önskvärda. Det
torde f. n. vara omöjligt att avgiva några
vetenskapligt grundade värdeomdömen om de europida
raserna till förmån för den ena el. den andra.
Benämningen r. bör begränsas till ovannämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free