Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasputin, Grigorij Jefimovitj - Ras Schamra - Rassel - Rastaborg - Rastatt - Raster - Rasterton - Rastral - Rastritesskifter - Rastsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Ras Schamra—Rastsläktet
768
att få förlåtelse, och fick rykte som en helig
man och undergörare. Genom förmedling av
ar-kimandriten Feofan, kejsarinnan Alexandras
biktfader, fick R. 1907 tillträde till hovet. Genom
böner och suggestion syntes han kunna stilla ett
svårt anfall av tronföljarens blödarsjuka och fick
därigenom stort inflytande hos kejsarinnan. R.
hade med sina fascinerande blickar stor framgång
hos det täcka könet och vann även Nikolaus II :s
förtroende. Vid kejsarparets isolering från folket
användes R. i stor
utsträckning som
medlare. Han avgjorde
ofta tillsättandet av
andliga och världsliga
ämbeten, och hans
vandel och inflytande
väckte våldsam kritik.
Under 1 :a världskriget
vidtogos ibland på
hans förslag
sällsamma dispositioner; hans
påstådda sympati för
en separatfred
skapade en sammansvär j
-ning av krigsivrare,
och dec. 1916 mördades han av furst F.
Jusupov och dumamedlemmen V. M.
Purisjk-jevitj. — Litt.: R. Fülöp-Miller, ”R. och
kvinnorna” (1929); Maria Rasputin, ”My father” (1934).
Ras Schamra (”fänkålskullen”), bekant
utgräv-ningsplats i Nordsyrien, nära Alexandrette vid
Medelhavets innersta vik, omfattande två
ruingrupper, det egentliga R. och hamnområdet Minet
el-Beida 800 m därifrån. Franska utgrävningar,
som under ledning av C. Schaeffer pågått här
sedan 1929, ha visat, att R. är platsen för den forna
nordfeniciska staden U g a r i t. Bebyggelsen
började i yngre stenåldern, kulminerade under 2:a
årtusendet f. Kr. och upphörde omkr. 1200 f. Kr.,
då Ugarit sannolikt förstördes av de s. k.
sjöfolken. R. har visat sig vara en av Orientens
betydelsefullaste utgrävningsplatser, vars rika
fynd ställt Syriens och Feniciens kulturhistoria i
ett helt nytt ljus. Under senare hälften av 2:a
årtusendet f. Kr. var R. ett viktigt handelscentrum.
Man har funnit ett flertal gravar, intressanta
både för sin konstruktionstyp och sitt gravgods,
vidare ruinerna av ett stort tempel med rika
vo-tivgåvor, däribland flera gudabilder, samt
framför allt ett rikhaltigt bibi., innehållande
huvudsaki. religiösa texter, delvis av för den
semitiska mytologien epokgörande innehåll. Icke
mindre än 6 språk äro representerade i R., däribland
egyptiska och babyloniska. Viktigast är
emellertid det inhemska språket, som är västsemitiskt
och skrives med en förut obekant skrift, en
alfabetisk kilskrift med 29 konsonanttecken. Äran
av att ha tytt denna egenartade skrift
tillkommer framför allt prof. H. Bauer i Halle. —
Litt.: A. W. Persson, ”Med hacka och med
spade” (1934); R. Dussaud, ”Les découvertes de R.
et 1’Ancien testament” (1937; sv. övers.
”Utgrävningarna i R. och G. T.”, s. å.).
Rassel, med., den svenska termen på det bi-
ljud man vid auskultation hör vid närvaron av
slem i luftrören el. i den finare lungvävnaden,
alveolerna.
Rastaborg, gods i Uppland, på v. delen av
Ekerö i Mälaren, 25 km v. om Stockholms
centrum; 578 har, därav 162 åker.
Huvudbyggnaden av reveterat trä i två våningar ombyggdes
1910. R. uppkom, då Skytteholm delades på
1700-talet.
Rastatt [ra’/tat], stad i Baden, på Rhenslätten
20 km s. v. om Karlsruhe, vid Rhens biflod
Murg; 13,550 inv. (1949). Staden har slott från
omkr. 1700 och åtskillig industri. R. var 1705
—71 residens för markgrevarna av Baden. —
I R. slöts 7 mars 1714 freden mellan Frankrike
och Österrike i spanska tronföljdskriget, och 9
dec. 1797—23 april 1799 hölls där en kongress
för ordnandet av Tyska rikets angelägenheter i
samband med Frankrikes förvärv av v.
Rhen-stranden. Vid avresan från R. mördades två av
de franska sändebuden.
Raster, tekn., en av två glasskivor hopsatt
platta, som vid reproduktionsfotografering sättes
framför den fotografiska plåten för ernående av
dess sönderdelning i ett för reproduktion
nödvändigt punkt-, linje- el. rutsystem. På de båda
glasskivorna ingraveras parallella, lika breda
linjer, som fyllas med svart färg, varefter
skivorna läggas med de graverade sidorna mot
varandra men med linjerna i rät vinkel, varigenom
ett klart rutsystem uppstår. — Se bilder vid
Kliché, sp. 391—92.
Rasterton, en i en fototypi åstadkommen
halvton, bestående av ett med tillhjälp av ett
fotografiskt raster åstadkommet punktsystem av
samma slag som vid autotypi. Genom r. förvandlas
en eljest svart yta till en grå. — Tonplatta
kallas en kliché, som ger en r. över hela tryckytan.
Rasträl, apparat, varmed parallella linjer, t. ex.
notsystemets 5 linjer, på en gång kunna
uppdragas.
Rastritesskiffer, geol., serie i
graptolitskiffer-facies inom undre delen av silursystemet,
mellan dalmanitesserien och cyrtograptusskiffern.
Utom i seriens topp utgöres
r. i regel av hårda, svarta,
ofta tunnkluvna skiffrar,
här och var med linser
(särsk. i Dalarne) el. tunna
band (Skåne) av tät
kalksten.
Rastsläktet, Anchüsa,
hör till växtfam.
Borragi-naceae. Hithörande arter
kännetecknas genom
trattlik blomkrona, i mynningen
försedd med fem vita fjäll
el. knölar. I Sverige finnas
två arter, båda strävhåriga,
upprätta, 3—6 dm höga
örter med lansettlika blad.
Den ettåriga A. (Lycopsis)
arvensis, åkerras t, har
ljusblå blommor med krökt
kronpip. Den fleråriga A.
Äkerrast (t. v.) och
oxtunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
