Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformerta kyrkor - Reformism - Reformögon - Refrakt dos - Refraktion - Refraktionsanomalier - Refraktometer - Refraktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Reformism—Refraktor
814
som böra räknas med till ”den reformerta
kyrkan”. Stundom räknas dit också de många på
engelsk och amerikansk botten uppvuxna
”frikyrkliga” kyrkosamfunden, någon gång också den
anglikanska kyrkan, vilken senare eljest, såväl
vad kult som författning beträffar, intar en helt
annan hållning än den nyss som karakteristisk
för de reformerta angivna. Till ”de
reformerta kyrkornas” område höra de protestantiska
delarna av tyska och franska Schweiz, den
franska och holländska protestantismen, delar av
särskilt v. Tyskland samt, om ”reformert” tages i
sin vidsträcktaste bemärkelse, huvuddelen av all
protestantism på det engelska språkområdet.
Därtill komma de delar av den tyska unionskyrkan,
som urspr. voro reformerta.
Den reformerta protestantismens inre
utveckling är naturligt nog till sina allmänna huvuddrag
besläktad med den luterska protestantismens —
så har den liksom denna sin ortodoxi, sin
pie-tism och sin rationalism. Ett av den reformerta
pietismens främsta namn är Labadie, som genom
föreningar och sträng kyrkotukt i Calvins anda
sökte reformera det reformerta kyrkoväsendet.
Väckelserörelserna under 1800-talets förra del ha
bland de reformerta många stora namn, bland
vilka märkas A. Vinet, D. Krummacher och J.
G. Krafft. Bland mera betydande teologer under
1800-talet må slutligen nämnas schweizarna A.
Biedermann, A. Schweitzer, F. Godet, A.
Schlat-ter och P. Wernle, holländarna van Costerzee
och A. Kuyper, tyskarna H. Heppe och Karl
Müller, fransmännen A. Monod, de Pressensé
och Doumergue (Calvinforskare), engelsmännen
Kingsley, F. W. Robertson och W. Robertson
Smith. I senare tid har reformert teologi gjort
en betydande insats, framförallt genom Karl
Barth och Emil Brunner.
Reformfsm. i) R. kallas i Sverige den
riktning inom fackföreningsrörelsen, som lägger
huvudvikten vid förbättrandet av arbetarnas
levnadsvillkor även inom det nu bestående
samhällets ram. — 2) Stundom användes beteckningen
r. om riktningar inom socialdemokratien, som
eftersträva en reformpolitik under lagbunden
demokratisk ordning och under positiv medverkan
från arbetarklassens sida.
Reformögon, se Protes 3).
Refra’kt dos, se Dos.
Refraktiön (av lat. refri’ngere, bryta). 1)
(As t ron.) Ljusets brytning i atmosfären. Då
atmosfärens täthet är störst vid jordytan och
avtar med höjden däröver, måste en ljusstråle,
som intränger i atmosfären, passera luftlager
med ständigt växande täthet. Ljusstrålen, vars
brytning mot normalen undergår en ständig
ökning ifrån inträdet i atmosfären och ned till
jordytan, kommer därför att beskriva en kurva,
som endast om ljusstrålen går vinkelrätt ned
mot jordytan övergår till en rät linje (r. är
då noll). R. uppgår genomsnittligt till 1
bågminut på 45° zenitdistans och till 35’ vid
horisonten under förutsättning av normala
luftförhållanden. En följd av r. är, att himlakropparna
synas någon tid, innan de i verkligheten uppgå
över observationsortens horisont, och någon tid
efter den faktiska nedgången. Dag och natt äro
således icke i verkligheten lika långa vid
dag-j ämningarna.
2) (Fys.) Dets. som ljusbrytning (se d. o.).
3) (Oftalm.) ögats optiska inställning. Denna
beror på förhållandet mellan den optiska
apparatens b rytkraft och ögats längd. Äro dessa så
avvägda mot varandra, att brännpunkten faller
på näthinnan, föreligger emmetropi. Är
ögat åter för kort el. för långt i förhållande
till den optiska apparatens styrka, är det behäftat
med hypermetropi, resp, m y o p i (se
Närsynthet), vilka sammanfattas i ametropi. Med
r. menas i vanlig bemärkelse den statiska
r. el. den optiska inställningen vid
ackommoda-tionsvila. Förändringar i r. genom
ackommoda-tionen benämnas dynamisk r. R. mätes i
dioptrier. Till refraktionstillstånden räknas vanl.
även astigmatismen, ehuru den ej eg. utgör ett
fel i den optiska inställningen utan i den
optiska apparatens byggnad.
Refraktionsanomalier, of talm., avvikelser från
emmetropi, alltså hypermetropi, myopi och
astigmatism. Jfr Refraktiön 3).
Refraktométer, fys., apparat för bestämning
av kroppars brytningsexponenter. Man kan
särskilja två typer av r. Vid den ena typen
utnyttjas ljusets totalreflexion. Så är fallet i de
r., som konstruerats av Abbe och Pulfrich. I
A b b e s r., som är avsedd att bestämma
bryt-ningsexponenten för vätskor, anbringas en
droppe av vätskan mellan två glasprismor. Denna r.
har erhållit omfattande praktisk användning.
Pulfrichs r. kan brukas för såväl vätskor
som fasta kroppar. För att bestämma små
brytningsexponenter, t. ex. för gaser, el. ändringar
av brytningsexponenter, t. ex. med våglängden
för det använda ljuset el. med temp., användas
interferentialrefraktometrar
(in-terferensrefraktometrar). Sådana ha angivits
bl. a. av Jamin och av Mach och Zehnder. En
för laboratoriebruk avsedd
interferentialrefrakto-meter har konstruerats av Löwe.
Refra’ktor, namn på den vanliga
astronomiska (Keplerska) kikaren, där ett positivt
linssystem, objektivet, samlar strålarna från föremålet
till en bild i fokalplanet. Om r. är avsedd för
direkta observationer (optisk el. visuell
r.), betraktas den av objektivet alstrade bilden
genom en mindre lins el. linssystem, o k u 1
a-r e t, som spelar rollen av förstoringsglas; är r.
avsedd för fotografiska observationer
(fotografisk r.), placeras den fotografiska plåten
i objektivets fokalplan. Då det ännu ej lyckats
att helt upphäva färgspridningen, måste en visuell
r:s objektiv akromatiseras för de färger, för
vilka ögat är känsligt, en fotografisk r:s för
de fotografiskt verksamma färgerna. Ofta äro
en visuell och en fotografisk r. monterade på
samma axelsystem (dubbelrefraktor).
Samtliga större r. äro parallaktiskt (ekvatorialt)
uppställda. Numera har man konstruerat större
astrof otograf iska objektiv med relativt kort
brännvidd, sammansatta av 3 el. 4 linser, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
