Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Régence, La - Régencestilen - Regenerat - Regeneration - Regenerativ bromsning - Regenerator - Regenerera - Regenerering - Regensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819 Régencestilen—Regensburg 820
ning på den tid, då Filip av Orleans styrde
Frankrike, se Orléans 4).
Régencestilen [re?ä’s-], en av italiensk
senbarock påverkad stilbildning, företrädesvis i
rumsinredningskonsten, som under Ludvig XV :s
förmyndares regeringstid (se Régence) uppkom
i Frankrike.
Regenerät, nybildad produkt, nybildat parti (se
Regeneration).
Regeneration (av regenerera), återbildning.
1) (Fysiol.) Med r. förstås den företeelsen,
att delar av en organism, vilka gått förlorade,
åter ersättas. Det nybildade partiet kallas r
e-generat. Förmågan av r. är en allmän
egenskap hos djuren, vilken avtager, ju högre djuret
står i systemet; dock kan den även hos högt
stående former, ss. vissa groddjur, vara rätt
betydlig. Vissa djur kunna av varje del av sin
kropp regenerera ett nytt individ; de benämnas
totipotenta. Man urskiljer följ, slag av r.:
1) fysiologisk r., som regelbundet äger
rum hos vissa djur, t. ex. hos ryggradsdjuren
ersättandet av överhuden genom förhorning av
cellerna samt utväxandet av horn hos hjortdjur,
sedan de gamla fällts; 2) tillfällig,
acci-d e n t e 11 r., som uppkommer efter en skada.
Efter bildnings sättet urskiljer man
morfo-1 a x i s och e p i m o r f o s el. äkta r., ofta
dock samtidigt uppträdande. I förra fallet bildar
det avskurna stycket genom omformningen av
cellmaterialet en ny organism, i senare sker en
nybildning av celler före r. I många fall är
regeneratet av annat utseende än det förlorade
stycket; man talar då om heteromorfos.
Den patologiska r. utgöres av
tillväxtprocesser i och för ersättning av genom trauma
el. sjukdom uppkomna defekter. En fullständig
ersättning av den undergångna vävnaden sker
endast när kärlen och bindväven ej skadats vid
den sjukliga processen. Eljest avviker
regeneratet starkt från den ursprungliga vävnaden,
s. k. atypisk r. Ju högre det specifika
paren-kymet (täck- och körtelepitelier, muskel- och
nervtrådar) är differentierat, desto sämre är dess
r.-förmåga (t. ex. nervvävnad). I många fall
utfylles defekten efter trauma el. inflammation
helt el. nästan uteslutande av stödjevävnad, och
ärrvävnad uppstår. Hos lägre djur är
r.-förmå-gan så stark, att t. o. m. från små delpartier
en hel organism kan regenereras. Något högre
djur kunna endast regenerera organ och de högst
stående blott vävnader.
I växtriket förekommer r. särskilt
påtaglig som accidentell r. Den väsentliga
olikheten mellan djurens och växternas r. betingas
av att växterna, även sedan befruktningsdugliga
könsorgan utvecklats, ha embryonal vävnad i en
på skilda delar av växtkroppen uppträdande
ve-getationspunkt. Regenerät uppkomma endast i
embryonal vävnad. När växtdelar med fullt
utbildade somatiska celler avskiljas el. skadas,
återgå en del sådana celler till embryonalt tillstånd
och få därigenom förmåga till r. Efter
regene-ratets plats har man urskilt tre typer av
accidentell r.: 1) återbildning, när regenerät
bildas på exakt samma plats, 2) nybildning,
när det bildas i närheten av såret el. i sårets
kallusvävnad, 3) nyutveckling, när det
bildas av såret mest närstående organanlag.
2) (Geol.), återbildning el. förnyelse hos
kristaller, bergarter etc.
Regenerativ bromsning, tekn., metod att vid
inbromsning av elektriska tåg, spårvagnar o. s. v.
nyttiggöra en del av rörelseenergien genom att
denna återarbetas på kraftledningsnätet. R.
till-lämpas särsk. vid spårvagnsdrift, där antalet
inbromsningar är högt. Härvid polvändes
stator-strömkretsen, så att motorerna fungera som
seriegeneratorer, varvid bromsverkan regleras
medelst ett seriemotstånd.
Regenerätor, tekn., en anordning, som
företrädesvis användes i samband med ugnar och
eldstäder för återvinning av annars till
skorstenen med rökgaserna bortgående värme. R. är
ett runt el. fyrkantigt rum, som fylles med ett
gallerartat inlagt murverk av eldfast tegel el.
annat eldhärdigt material, varigenom de
bortgående varma gaserna ledas och på så sätt
uppvärma tegelstaplarna. Då avloppsgaserna passerat
genom r. en lämpligt avpassad tidrymd, göres
omkastning av ventilerna, varefter man låter luft
el. generatorgas passera i motsatt riktning.
Denna luft upptager på sin väg genom r. det i
teglet magasinerade värmet. Om vid en
ugnsanlägg-ning både generatorgas och luft skola
förvärmas, erfordras sålunda 4 från varandra skilda
r.-kamrar, vilka parvis stå i förbindelse med
varandra genom ventiler. Genom ständiga
omkastningar, t. ex. 3 ggr i tim., av ventilerna i
gas-och luftledningarna kan man få gas, resp, luft
högt förvärmda, varigenom det annars
bortgående värmet tillvaratages och åter tillföres
ugns-processen. På så sätt kan lättare alstras den
höga temp., som erfordras vid ugnar för
smältning av stål (vid martinprocessen), för
torr-destillering av kol (vid gasverk) o. s. v. Ett
dyl. eldningssätt kallas regenerativt.
Regenerera (lat. regeneräre), återföda,
ersätta, särskilt förlorade kroppsdelar. Om
regene-r e r a t gummi se Gummiindustri, sp. 487. —
Subst.: Regeneration — Adj.:
Regenerativ.
Regenerering, uppmjukning el. omsmältning
av fernissan på en oljemålning medelst
alkoholångor, som avlägsna ytsprickorna.
Regensburg [-bork], huvudstad i
regerings-området Oberpfalz i Bayern, c:a 340 m ö. h. vid
Regens inflöde i Donau, som här når sin
nordligaste punkt; 120,000 inv. R., urspr. ett
keltiskt samhälle, blev under romartiden befäst som
Regina castra 179 e. Kr. Under den äldre
medeltiden var R. (mlat. Ratisbona, fr. Ratisbonne)
residens för de agilolfingiska hertigarna av
Bayern och efter det karolingiska rikets delning
tidvis för de östfrankiska kungarna. Staden, som
739 blev biskopssäte, var under denna epok över
huvud en av Tysklands viktigaste städer. 1245 blev
R. riksstad. 1663—1806 var R. säte för den
permanenta tyska riksdagen och kom 1810 till Bayern.
Av öarna Oberer och Unterer Wöhrd m. fl. delas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
