Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reichsbank (Deutsche) - Reichsgericht - Reichskulturkammer - Reichsmark - Reichssportfeld (Sportforum) - Reichstadt - Reichstein, Tadeus - Reichswehr - Reichswerke Hermann Göring A.G. (Göringverken) - Reicke, Bo - Reid, Sir George - Reid, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’839
Reichsgericht—Reid
840
som var landets enda sedelutgivande bank, hade
sitt huvudkontor i Berlin. 1945 upphörde R:s
verksamhet som centralbank, men 1948 tillkom
i Västtyskland en motsvarighet, Bank deutscher
Länder, Frankfurt am Main, och i Östtyskland
Deutsche Notenbank, ö. Berlin.
Reichsgericht [rai’^sgari^t], Tyska rikets
högsta domstol, 1879—1945 med säte i Leipzig.
Den arbetade på 12 avd., och dess främsta
uppgift var att tillgodose en enhetlig
rättstillämpning. Genom R:s försorg utgavs sedan 1880 dess
domar och utslag, ”Entscheidungen des
Reichs-gerichts”, i 2 serier, en för civil- och en för
brottmål. En ståtlig domstolsbyggnad uppfördes
1888—-95. R. upphörde 1945 vid ryssarnas
inmarsch. Sedan 1950 äger Västtyskland en egen
högsta domstol, Bundesgerichtshof, med säte i
Karlsruhe.
Reichskulturkammer [rai’bskoltö’r-], tysk
nationalsocialistisk centralorganisation för de
kulturella yrkena, upprättad i sept. 1933 med
uppgift att ”främja den tyska kulturen”, att
reglera de kulturella yrkesutövarnas ekonomiska och
sociala angelägenheter o. s. v. President för R.
var riksministern för folkupplysning och
propaganda Goebbels.
Reichsmark [rai^s-], 1924—48 i Tyskland
enhet i en valuta, urspr. grundad på guld, =
100 Reichspfennige. 1948 ersattes R. med
Deutsche Mark (DM), varav 1 DM = 10 R.
Reichssportfeld [rai^s/pårtfält], förr
benämnt Sportforum, vidsträckt
idrottscent-rum i v. utkanten av Berlin (se bild å sp.
784 vid d. o.). På R. ligger bl. a. det till
1936 års Olympiska spel uppförda stadion för
fri idrott. I nära anslutning till detta funnos
här 1936—45 simstadion m. m., Haus des
deut-schen Sports samt Reichsakademie für
Leibesü-bungen och dess anläggningar för gymnastik m. m.
Före 1936 fanns på R:s nuv. område
Grune-walds kapplöpningsbana samt det gamla stadion,
som uppfördes för den planerade 1916 års
olympiad. R. erhöll endast obetydliga bombskador
under 2:a världskriget. Det har fr. o. m. 1952
i stor utsträckning åter tagits i bruk för
idrottsliga ändamål.
Reichstadt [rai’k/tat] (tjeck. Zdkupy), liten
stad i Böhmen, 65 km n. om Prag. Stort, f. d.
kejserligt slott. Napoleon I:s son förlänades av
kejsar Frans I titeln hertig av R.
Reichstein [-[räi’k-Jtain],-] {+[räi’k-
Jtain],+} T a d e u s,
polsk-schweizisk
kemist (f. 1897),
utbildad vid tekniska
högsk. i Zürich,
föreståndare för
farma-ceutiska anstalten vid
univ. i Basel 1938,
prof, i organisk kemi
där sedan 1946. R.
framställde 1933
as-korbinsyra (C-vitamin)
syntetiskt. Sedan 1934
har han ägnat
binjure
barkens hormoner sina forskningar, vilka bl. a.
lett till syntetiseringen av desoxycorticosteron
(Doca) ur kolesterin 1937. Hans viktiga
upptäckter i fråga om binjurebarkhormonernas
renframställning, kemiska struktur och syntetiska
framställning belönades med 1950 års nobelpris
i fysiologi och medicin, delat med amerikanarna
Philip S. Hench och Edward C. Kendall.
Reichswehr [räi^svér], se Riksvärnet.
Reichswerke He’rmann Göring A.G.
[räi^s-värka... a’ktsiangazä’1/aft]
(”Göringver-k e n”), Berlin, stiftades 1939 som holdingbolag
för följ, dotterbolag jämte underlydande företag
till dessa: 1) Reichswerke A.G. für Berg- und
Hüttenbetriebe Hermann Göring, 2) Reichswerke
A.G. für Waffen- und Maschinenfabrikation
Hermann Göring och 3) Reichswerke A.G. für
Bin-nenschiffahrt Hermann Göring. Huvudsyftet
med koncernbildningen var att stärka den tyska
krigspotentialen, bl. a. genom utvidgning av
järn-och stålproduktionen i Tyskland och Österrike.
Hur snabbt koncernen ökade i omfång,
illustreras av att antalet arbetare 1943 uppgick till
600,000 man. Av dotterbolagen var det förstn.
det största, med ett grundkapital av 400 mill.
Rmk. Med dess 1936—42 i en tidigare glest
bebodd del av Salzgitter uppförda anläggningar
(gruvor, 12 masugnar för sammanlagt 1,2 mill.
ton tackjärn per år, koks- och gasverk,
kraftverket Hallendo rf, valsverk m. m.) avsågs att
nyttiggöra vissa lågvärdiga men omfattande
brunmalmsförekomster. Efter den tyska
kapitulationen förändrades koncernens namn till
enbart ”R eichswerk e”. Av masugnarna i
Watenstedt-Salzgitter demonterades 10, varvid
några återbördades till Polen. Likaså
demonterades valsverksanläggningarna (1947).
Anläggningarnas återstående kapacitet uppgår till c:a
250,000 ton tackjärn per år. Själva koncernen
har numera uppbrutits, resp, omorganiserats.
Reicke, Bo Ivar, teolog (f. 1914 W7), teol.
dr och doc. i N. T:s exegetik vid Uppsala univ.
1946, t. f. prof, i Wien 1948, kallad till prof, i
nytestamentlig teologi vid Basels univ. 1953.
Han har i ett flertal arbeten behandlat
nytesta-mentliga frågor.
Reid [rid], Sir George Houston,
australisk statsman (1845—1918), advokat i Sydney. I
Nya Syd-Wales’ regering var R., ledare av
frihandelspartiet, 1894—99 premiärminister. Han
tog verksam del i Australiska statsförbundets
bildande och var 1904—05 dettas premiärminister.
1910—15 var R. australisk High Commissioner i
London.
Reid [rid], Thomas, skotsk filosof (1710—
96), prof, i Aberdeen och Glasgow, stiftare av
den ”skotska skolan” el. ”common
sense-filosofi-en”. R. antar, att ”sunda förnuftet” är i
besittning av vissa omedelbart evidenta satser, vilka
varken kunna bevisas el. betvivlas. Dit höra
t. ex. logikens och matematikens axiomer,
kau-salitetsprincipen, satsen om min egen existens, om
att varseblivningens föremål existera o. s. v. —
R. skrev ”Inquiry into the human mind” (1764),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
