Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reinhardt (Goldmann), Max - Reinhold, Karl Leonhard - Reinius, 1. Leif - Reinius, 2. Erling - Reinkarnation - Reinvestering - Reis - Reis, Philipp - Reisen, Abraham - Reisner, George - Reiss-Andersen, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Reinhold—Reiss-Andersen
846
danslokal (Bali Emberg) öppnade han 1906
Kam-merspiele. På dessa båda scener grundläde R. i
en utvald klassisk och modern repertoar, tolkad
av en förnämlig ensemble, sitt världsrykte som
regissör. Han ledde samtidigt 1915—18 också
Volksbühne och 1918—19 Kleines Schauspielhaus
(i Charlottenburg). 1919—24 ledde han Grosses
Schauspielhaus (f. d.
Circus Schumann),
medan han 1920—24
överlämnade ledningen
av Deutsches Theater
och Kammerspiele åt
förf. Felix Holländer.
Från 1924 utvecklade
R. en febril
verksamhet. Jämte sina båda
äldre scener öppnade
han då i Berlin också
den nya Komödie,
övertog samtidigt den
nyrestaurerade
Theater in der Josef-
stadt i Wien och inträdde som organisatör
av de årliga festspelen i Salzburg. Tyngdpunkten
av hans verksamhet kom småningom att ligga i
Wien. I Berlin ledde han 1928—29 också
Ber-liner Theater och 1931—32 den nya Theater am
Kurfürstendamm men avvecklade 1932 hela sin
verksamhet i Tyskland. R. har som regissör
gästat såväl det övriga Europa som Amerika. Med
Deutsches Theaters ensemble sträckte han sina
gästspel lika vida, bl. a. till Stockholm 1911,
1915 och 1920. R. hade, utan att binda sig till
någon viss stil el. avsiktligt framträda som scenisk
revolutionär, med stor respekt för diktverket och
med ej sällan genialt utnyttjande av tillgängliga
konstnärliga och snabbt växande tekniska
möjligheter, i en förnyad och förenklad form byggt
vidare på Meiningarnas principer i fråga om
helhetsverkan och på naturalismens fördjupade
män-niskoframställning. Efter hand blev den inre regin
hans största intresse. Sina sista år tillbragte R. i
landsflykt. Han fann en fristad i Amerika, där
han bl. a. gjorde en filmversion av Shakespeares
”En midsommarnattsdröm” och där han tills, m.
sin hustru, Helene Thimig, ledde en stor
teaterskola i Hollywood. R. innehade prof:s titel och
var såväl tysk som engelsk heders-dr. — Litt.:
F. Horch, ”Die Spielpläne M. R:s” (1930); B.
Fleischmann, ”M. R.” (1948).
Reinhold [råi’nhålt], Karl Leonhard,
tysk filosof (1758—1823), prof, i Jena och i
Kiel. Han bidrog starkt genom ”Briefe über die
Kantische Philosophie” (i Der Teutsche Merkur
1786—87; ny uppl. 1790—92) till kantianismens
utbredning. I ”Versuche einer neuen Theorie des
menschlichen Vorstellungsvermögens” (1789) ville
R. förbättra Kants filosofi genom att uppställa
en enda högsta grundsats för systemet.
ReTnius. 1) Leif Axel R., arkitekt (f. 1907
24/s), examinerad från Tekn. högsk. 1929, bildade
1936 en arkitektfirma tills, m. Sven M. Backström.
Backström och R. ha huvudsaki. ägnat sig åt
bostadsarkitektur och ha på detta område gjort
en uppmärksammad insats, bl. a. genom att 1944
lansera en för Sverige ny hustyp, det s. k.
stjärn-huset. Bland deras mycket talrika verk märkas
kollektivhuset ”Kvinnornas hus” på Kungsklippan
i Stockholm (1938) och Systrarna Elfvings
stiftelse i Alvik utanför Stockholm (1940),
punkthusbebyggelsen på Danviksklippan i Stockholm
(1946), stjärnhusområdena Gröndal utanför
Stockholm (s. å.) och Rosta utanför Örebro
(1949—51) samt hovrättsbyggnaden i Sundsvall
(1948).
2) Erling Jakob Kristoffer R., den föreg:s
syssling, vattenbyggnadsingenjör (f. 1908 17/a),
examinerad från Tekn. högsk. i Stockholm 1932,
tekn. dr 1948; 1934 knuten till ab.
Vattenbygg-nadsbyrån i Stockholm, sedan 1947 enbart som
konsulterande; fr. o. m. 1948 prof, i
vattenbyggnadsteknik vid Chalmers tekn. högsk.
Reinkarnatiön, återfödelse till jordelivet; jfr
Själavandring.
Reinvestéring, ersättandet av förslitna,
utrangerade el. avyttrade delar av ett företag i syfte
att bibehålla detta realkapital oförminskat. I
första hand användes härför avskrivningsmedel
och genom lagerminskningar frigjort kapital.
Reis [råij], plur. av real, portugisiskt
räk-nemynt (= 0,001 escudo). I Brasilien är 1 r. =
0,001 cruzeiro.
Reis [räis], P h i 1 i p p, tysk fysiker (1834—
74), från 1858 lärare vid Garnierska institutet i
Friedrichsdorf vid Homburg. R. konstruerade
1860 den första telefonen.
Reisen [råi’-], Abraham, rysk-amerikansk
författare av judisk börd (f. 1876). R. har som
föredragshållare, publicist, översättare och förf,
på ett avgörande sätt bidragit till att förvandla
jiddisch till ett litteraturspråk. Han har skrivit
lyriska dikter i folklig ton, realistiskt-sociala
berättelser, främst med motiv ur judiskt liv,
enaktare och en självbiografi av stort
kulturhistoriskt intresse.
Reisner [réi’sna], George Andrew,
amerikansk egyptolog (1867—1942), prof, i egyptologi
vid Harvard Univ. 1914 samt dir. för egyptiska
avd. vid Museum of Fine Arts i Boston. R., som
var en av sin tids främsta egyptiska arkeologer,
ledde från 1899 ett flertal utgrävningar i
Egypten, Palestina, Nubien och Sudan. Särsk.
betydelsefulla äro hans undersökningar vid el-Giza
samt i Nubien, vars arkeologiske upptäckare han
var.
Réiss-Andersen, Gunnar, norsk författare
(f. 1896), urspr. målare, senare teaterkritiker. R.
är den mest betydande lyrikern i Norge efter
generationen O. Bull, A. överland och H.
Wil-denvey. Han utgick närmast från den förstn.
och har lärt av den sistn:s vemodigt-ironiska
diktning. R. var i sina första diktsaml. i främsta
rummet centrallyriker. ”Lykkens pröve” (1931,
ny uppl. 1950) är ett urval av R:s lyrik. R:s
opposition mot tidens politiska och sociala
våldstendenser och hans medkänsla med offren för
dessa strömningar avspeglades i ”Horisont”
(1934), ”Vidnesbyrd” (1936) och
”Sensommer-dagene” (1940). Under 2:a världskriget framstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
