Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remiss - Remissa - Remissdebatt - Remittent - Remittera - Remizov, Aleksej Michajlovitj - Remledning el. remtransmission - Remmalag - Remmare - Remmarlöv - Remmene - Remningstorp - Remonetisering - Remonstranter - Remont - Remonterade växter el. remontanter - Remontering - Remontoar - Remouladesås, remuladsås - Remplacera - Remscheid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Remissa—Remscheid
870
de företagas till avgörande i kamrarna; övriga
motioner kunna genast avslås men få ej bifallas
utan sådan r. Varje led. äger i saken avge
yttrande, vilket jämväl överlämnas till utskottet. Den
därav uppkomna förberedande överläggningen i
ämnet kallas remissdebatt, varmed dock i
inskränktare bemärkelse avses den överläggning,
som föregår hänvisning till vederbörande utskott
av den vid riksdagens öppnande på rikssalen
överlämnade k. prop. ang. statsverkets tillstånd och
behov. Utskottsutlåtande kan föranleda kamrarna
till anmärkningar, som påkalla återförvisning till
utskottet, återremiss. Jfr E. Thermænius,
”Remissdebatten”, i ”Studier över den svenska
riksdagens kontrollmakt” (1930).
Remfssa, hand., försändelse av penningar,
växlar o. dyl.
Remissdebatt, statsr., se Remiss 2).
Remitte’nt. 1) (Med.) R. el. remittera
n-d e, tidtals minskande (om feber, febris
remi’t-tens). — 2) (Bankv.) Växeltagare, avsändare av
en remissa.
Remittera, översända penningar, växlar o. dyl.;
rekommendera patient till erhållande av sjukvård.
Remizov [rje’mjizaf], Aleksej
Michaj-lovitj, rysk författare (f. 1877). I sitt
författarskap har R. med förkärlek behandlat groteska,
psykologiskt gåtfulla el. ovanliga motiv. Bland
hans verk böra främst nämnas ”Tornuret” (1904),
”Dammen” (1907), ”Korssystrarna” (1910; fr.
övers. 1929 och 1946) och ”Den femte pesten”
(1912; eng. övers. 1927). Med åren alltmer
fördjupad i studier av fornrysk legendlitteratur och
senare folklig diktning, har R. från dessa
områden utvunnit motiv till en i sitt slag enastående
diktkonst. R. är emigrant sedan 1921.
Remledning el. remtransmission,
anordning, avsedd att överföra kraft från en
drivande till en driven axel medelst sluten (ändlös)
rem, löpande över två hjul, remskivor.
Överföringen möj liggöres genom friktionen mellan rem
och skiva. Axelavståndet bör hållas minst 4 ggr
så stort som den största skivdiam., i annat fall
måste remspännare el. spänn rul 1 ar
användas. Denna snäva begränsning gäller dock ej
vid kilremstransmissioner. Genom olika diam, på
drivande och drivna remskivan kan varvtalet hos
den drivande axeln nedsättas el. ökas hos den
drivna. Utväxlingsförhållandet kan i allm. ej
tilllåtas överstiga 1:5, såframt ej spännrullar el.
kilremmar användas. — Mellan två parallella axlar
sker överföringen med öppna remmar, om
axlarna skola rotera åt samma håll, med
helkor-sade, om de skola rotera åt motsatt håll. Mellan
korsade axlar sker överföringen medelst
halvko r s a d e remmar vid rotation åt samma håll,
eljest med halvkorsade vridna remmar.
Remmalag, fyrhjuligt åkdon, flakvagn, med
långa fotsteg på sidorna och försett med
skaklar och ofta med fjädrar. Brukas ännu på
Vi-singsö.
Remmare. 1) (Sjöv.) Större prick
(utsjö-prickar). — 2) (Konstt.) Vinglas i pokalform
(se bild 14 å pl. vid Glas).
Remmarlöv, sn i Malmöhus län, Har jagers
hd, strax v. om Eslöv; 6,38 km2, 404 inv.
(1953)-590 har åker; skog saknas. Egendom:
Remmarlövs gård. Nuv. kyrkan är från 1895. Ingår i
Eslövs och R:s pastorat i Lunds stift, Har jagers
kontrakt. Tillhör storkommunen Harrie.
Remmene, sn i Älvsborgs län, Kullings hd,
kring V. stambanan, s. v. om Herrljunga; 14,95
km2, 378 inv. (1953). I n. odlad slättbygd, i s.
ljung- och hedmarker, bl. a. Tånga hed, Göta
art.-reg:tes forna skjutfält. 498 har åker.
Kyrkan uppf. 1866. Ingår i Herrljunga, Tarsleds,
R., Fölene och Eggvena pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt. Tillhör storkommunen
Herrljunga.
Remningstorp, egendom i Istrums sn i
Västergötland, vid Flämsjön v. om Billingen; c:a 1,500
har, därav 190 åker. Ägaren, dr S. Wingquist,
som ägnade skogen en mönstergill omvårdnad,
donerade 1946 R. till en stiftelse för
skogsforsk-ningens främjande.
Remonetisèring av en metall innebär, att
metallen återgives egenskapen av lagligt huvudmynt
efter att ha berövats denna egenskap för att tjäna
som skiljemynt.
Remonstra’nter, se Arminianer.
Remont [-må’nt el. -må’i)t], benämning för den
till krigstjänst anskaffade ridhästen, så länge
dess enskilda dressering pågår.
Remontèrande växter el. r e m o n t a’n t e r,
varieteter av trädgårdsväxter, som äga förmåga
att efter blomningstiden alstra nya blommor, i
vissa fall även utbilda frukter. Antingen kan
blomningen omedelbart fortsättas utöver normal
tid, eller också inträffar ny blomning efter ett
uppehåll, dock under samma år.
Remontering [el. -åq-], krigsv., sättet för
anskaffning av arméns stamhästar. R. ombesörj es
av Arméförvaltningens intendenturavd., som
därvid biträdes av Remonteringsnämnden.
Denna består av ordf, och 3 led., av vilka två
skola vara officerare samt den tredje
militärveterinär. Remonteringsnämnden uppköper årl.
under april—maj erforderligt antal remonter.
Någon tid efter inköpet skickas hästarna till r
e-montdepåerna, Herrevadskloster i Skåne,
Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i
Västmanland, där de uppställas för att inköras och
sadel-tämjas. Efter att ha vistats vid remontdepå under
drygt 1 år fördelas de sedan av ordf, i
Remonteringsnämnden på de olika beridna
truppförbanden, där de genomgå fortsatt remontutbildning
under ytterligare 1 år.
Remontoär (fr. remontoir), mekanism i
fickurs bygel för urets uppdragning och ställande.
Remouladesås [ramola’d-], remulädsås,
fr. (av remoudre, ommala), majonnäs med tillsats
av ättiksgurka, kryddgrönsaker och
ansjovisessens; även ett slags skarpsås.
Remplacera [raq-], ersätta, efterträda. —
Subst.: Remplacement [-ma’q].
Remscheid [rä’m/åit], stad i Ruhrområdet i
Nordrhein-Westfalen, 8 km s. om Wuppertal;
105,000 inv. R. fick sin första industriella
betydelse tack vare hugenotter, som invandrade på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
