Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renhållning, renhållningsväsen - Renhållningsverk - Reni, Guido - Reningskista - Renium - Renklo, Rein Claude - Renkonsterstrid - Renkultur - Renlav - Renlosta - Renmossa - Renn, Ludwig (Arnold Vieth von Golssenau) - Rennenkampf, Paul Karlovitj von - Renner, Karl - Renner, Toot - Rennerfelt, Ivar - Rennes - Reno (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Renhållningsverk—Reno
878
bottenvåningen el. källaren, varifrån soporna
hämtas av renhållningsverket el. förbrännas i
fastighetens värmepannor, avsedda för sopeldning. R.
av gator ombesörjes av fastighetsägarna el.
samhället. Snörenhållningen av gångbanor
ombesör-jes i regel av fastighetsägaren men r. av
körbanorna av samhället. Sopor från fastigheter och
gator nyttjas till utfyllnad el. förbrännas.
Renhållningsverk, se Renhållning.
Re’ni, Gu ido, bolognesisk målare (1575—
1642). Utbildad i Caracciernas skola, tar R. under
en vistelse i Rom (1605—u) starka intryck av
Caravaggio, vars svarta skuggor och brutala
uppfattning han förenar med en viss i hans egna
verk alltid återkommande sentimentalitet. I Rom
utförde R. sitt mest bekanta arbete, i Palazzo
Rospigliosi-Pallavicini, den glansfulla ”Solgudens
triumf”, vanl. kallad ”Aurora”. Ett huvudarbete
är också ”Andreas tillbeder korset”, i ett kapell
vid San Gregorio Magno, Rom. Från 1620-talet,
då han i Bologna utförde åtskilliga väggmålningar
och en mängd tavelbilder, blir hans stil mera
klassicerande men stel och torr och färgen kall,
på samma gång som hållningen blir sentimental.
”Ecce homo” och ”Mater dolorosa” bli nu typiska
framställningar.
Reningskista, se Gasverk, sp. 756.
Rènium, metall, se Rhenium.
Renklo, Reine Claude, se Plommon.
Renkonterstrid, [raykå^tor-] (av fr.
ren-contre), se Rencontre.
Renkultur, se Bakterier, sp. 259 f.
Renlav, bot., se Cladonia.
Renlosta, bot., se Losta.
Renmossa, bot., se Cladonia.
Renn, L u d w i g, pseud. för Arnold Vieth
von Golssenau, tysk författare (f. 1889).
R. deltog som officer i i:a världskriget och
ägnade sig därefter åt jur. studier och författarskap.
1928 utgav han den bekanta krigsboken ”Krieg”
(sv. övers. 1929), som 1930 följdes av
”Nach-krieg” (sv. övers. 1931) och ”Russland-Fahrten”
(1932). Sedan 1928 verksam inom det
kommunistiska partiet, häktades R. i samband med
riksdagshusbranden i Berlin 1933 och dömdes till
2 V2 års fängelse för förberedelse till
högförräderi. Han blev prof, i modern europeisk historia
och europeiska språk i Mexico 1940, återvände
1947 till Tyskland och blev s. å. prof, i
antropologi vid tekn. högsk. i Dresden.
Re’nnenkampf, Paul Georg K a r 1 o v i t j
von, rysk general (1854—1918). R. blev general
1900 och utmärkte sig under rysk-j apanska kriget
1904—05. Under 1 :a världskriget var han chef
för 1 :a armén, som inföll i Ostpreussen, men
besegrades i slaget vid Masur iska sjöarna sept.
1914. Han miste armébefälet dec. 1914 men blev
sedermera åter använd dels vid den stridande
hären, dels i hemlandet. Han blev i maj 1918 i
Taganrog skjuten av bolsjevikerna.
Renner, Karl, österrikisk statsman (1870—
1950). R. blev jur. dr, chef för riksrådets
bibliotek, invaldes 1907 i riksrådet och blev där en av
de nymarxistiska socialdemokraternas ledare. Nov.
1918 ställdes R. i spetsen för en provisorisk koali-
tionsregering och hade stor andel i Österrikes nya
författning. Han var förste delegerad vid de
förhandlingar, som ledde till freden i S :t-Germain.
Juli 1919 övertog R. utrikesministerposten och
bibehöll denna, även sedan M. Mayr juni 1920
blivit regeringens chef, men avgick okt. s. å. Nov.
1920 invaldes han i nationalrådet, vars talman han
var 1931—33. Vid
Dollfuss’ statskupp
1934 sattes R. i
fängelse men frigavs redan
s. å. Då ryssarna
ut-drevo de tyska
trupperna från Österrike
1945, anmodade de R.
att återupprätta
civilförvaltningen. R. blev
i april s: å. chef för
en provisorisk
regering och förstod att
skaffa denna
auktoritet. Efter katolska
folkpartiets seger vid
valen i nov. s. å. avgick R. men valdes med 204
av inalles 205 röster i nationalförsamlingen till
den nya republikens förste president. På denna
post blev han en samlande gestalt och bidrog
starkt till de följ, årens konsolidering. — R.
utgav bl. a. under pseud. Rudolf Springer
flera politiska arbeten.
Renner, Otto, tysk botanist och
ärftlighets-forskare (f. 1883), prof, i München. Sin
förnämsta insats har R. gjort genom klarläggandet
av en serie komplikationer vid nedärvningen hos
släktet Oenothera, bl. a. komplexnedärvning,
balanserad letalitet och heterogami. Han har också
undersökt samspelet mellan genom, plasmon och
plastidom samt skrivit arbeten rörande
artbastarder.
Rennerfelt, Ivar, ingenjör, uppfinnare (1874
—1949). Han utexaminerades från Tekniska
högskolan 1896 och blev 1898 fil. kand, i Uppsala,
praktiserade som elektrotekniker i Tyskland och
U.S.A. samt återvände till Sverige 1909. Från
1923 ägnade han sig åt exploatering av egna
uppfinningar på det elektrometallurgiska området,
bland vilka R:s ljusbågugn för metallurgiska
smältningsändamål varit av banbrytande betydelse.
Tills, m. B. Kalling uppfann han RK-processen
för torrfärskning av granulcrat tackjärn.
Rennes [rä’n el. rän], huvudstad i dep.
Ille-et-Vilaine i Bretagne, Frankrike, vid
sammanflodet av floderna Ille och Vilaine; 114,000 inv.
Bretagnes gamla huvudstad. Omfattande skador
vållades här under 2:a världskrigets senare år.
Förnämsta byggnaden är justitiepalatset, uppfört
för Bretagnes parlament 1618—54, med
praktfulla interiörer. Rådhuset av J.-A. Gabriel är i
Ludvig XV :s stil, katedralen Saint-Pierre
byggdes 1787—1844. R. har bl. a. univ., gr. 1735,
konst- och arkeol. museum. I R. avhölls 1899 den
2:a krigsrätten mot A. Dreyfus (se
Dreyfuspro-cessen).
Reno [-å], flod i n. Italien, upprinner i
Etruskiska Apenninerna, n. v. om Pistoia, flyter vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
