- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
925-926

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuterskiöld, 1. Carl - Reuterskiöld, 2. Edgar - Reuterswärd, ätt - Reuterswärd, 1. Patrik - Reuterswärd, 2. Pontus - Reuterswärd, 3. Gustaf - Reuterswärd, 4. Patrik - Reuterwall, Olle - Reuterwall, Sune - Reutlingen - Reutte - Rev (längdmått) - Rev (fiskeriväsen) - Rev (segel) - Rev (oxe) - Rev (grund) - Reva - Revaccination - Reval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

925

Reuterswärd—Reval

926

Bondeförbundet
upp-. stått, närmade han sig
detta parti. Han
invaldes 1919 i F. K. av
högermännen och
bon-deförbundarna i
Uppsala läns landsting och
gick till en början
som vilde i riksdagen.
1922 anslöt han sig
emellertid även
officiellt till
Bondeförbundet och var inom detta
parti en särdeles
verksam kraft, bl. a. vid

lösandet av skolfrågan 1927. I
Konstitutionsutskottet (led. 1921—28, ordf. 1930—38) nedlade
R. ett högst betydande arbete för upplivande av
utskottets granskande myndighet. R. lämnade
riksdagen 1938.

2) E d g a r Hans Casimir R.,
religionshistoriker och teolog (1872—1932), fil. dr 1908, prof.
1916 i religionshistoria vid Uppsala univ., teol.
dr 1917. R. var lärjunge till Söderblom men
var mera påverkad av nyare engelska etnografer.
Utom genom sitt arbete om ”Zarathustras
reli-gionshistoriska ställning” (1914) gjorde sig R.
främst känd som specialist på de nordiska
lapparnas religion. I ”Kristendomen och
religionerna” (1924) framlade R. Sitt teoretiska
ställningstagande till religionshistorien, vars rätt att
betraktas som en självständig historisk vetenskap
han hävdade. 1928 blev han biskop över Växjö
stift. — Litt.: Minnesteckning av O. ödquist
(i934)-

Reuterswärd [rö’j-], ätt, härstammande från
Västergötland, adlad 1690.

1) Patrik Oscar R., bruksidkare, politiker
(1820—1907). Han blev 1839 underlöjtnant men
lämnade 1855 med kaptens rang den militära
banan för att ägna sig åt skötseln av sina stora
bruksegendomar i Västmanland och Dalarne.
Han var 1878—80 verkst. dir. i Motala mek.
verkstads ab. Fr. o. m. 1844—45 års riksdag
till 1866 deltog han i riddarhusets förhandlingar.
Han var 1867—99 led. av Första kammaren. I
mitten av 1880-talet framträdde han som en av
protektionismens mest energiska förkämpar och
intog en verklig patriarkställning inom
kammarens strängt konservativa majoritet.

2) Carl Pehr Pontus R., den föreg:s
syss-lings son, militär (1871—1949), underlöjtnant vid
1 :a livgrenadjärreg. 1891, överste och chef för
Skaraborgs reg. 1922, kommendant i Boden 1930,
generalmajor 1932, militärbefälhavare för övre
Norrlands trupper 1933—37, generallöjtnant 1939.
R. utgav bl. a. ”Greklands krig 1940—41”
(1943), ”Bör Sverige i framtiden frångå
neutralitetspolitiken?” (1945), ”Generallöjtnanten och
envoyén Edvard Brändström” (1947).

3) Gustaf Fredrik Achates R., den föreg:s
bror, militär, tidningsman (1882—1953), officer
vid Göta art.-reg. 1903, löjtnant vid
Generalstaben 1912, övergick på reservstat 1922, major i
armén 1932. R. var flerårig militär medarbetare

i Stockholms Dagblad och dess huvudred. 1919
—21. Han var verkst. dir. för Tidningarnas
telegrambyrå 1922—46 och för ab. Radiotjänst
1924—35, led. av bolagets styrelse 1926—47 och
v. ordf, där 1938—47, medl. av Kulturrådet 1935
—44, av Statens informationsstyrelse 1940—45
och av Pressnämnden 1941—44.

4) Patrik Knutsson R., sysslings son till
R.i), målare (f. 1886 14/u), studerade vid
Valand 1918—19 och i Paris 1920; 1919—32
bosatt i Paris. Sedan 1935 är R. medl. av Färg
och form. Efter en klassicerande stilfas vid
1920-talets början övergick R. till ett mera
ro-mantiskt-patetiskt målningssätt med livlig
pensel-föring och mättad färgverkan.

Reuterwall [rö’j-], Olof (Olle) Gustaf
Magnus, läkare (f. 1888 13/io), med. lic. 1918, med.
dr 1924, laborator 1923, prosektor 1926—41, prof,
i radiopatologi 1941—54, allt vid Karolinska inst.
R. har utg. arbeten över blodkärlssystemet,
svulstpatologi och hudförändringar vid anafylaxi.

Reuterwall [rö’j-], Sune Elias,
krigsmate-rielchef (f. 1900 2%o), ekonomidir. i The Texas
Co. 1922, byråchef i Flygförvaltningen 1942,
överdir. 1945, generaldir. och chef för
Krigs-materielverket sedan 1949.

Reutlingen [råi’t-], stad i Württemberg,
Tyskland, 20 km s. om Stuttgart, vid foten av
Rauhe Alb; c:a 50,000 inv. Betydande
textilindustri ; garverier, färgerier m. m. Staden, som
delvis har ålderdomligt utseende (Mariakyrkan
färdig 1343), var fri riksstad 1240—1802.

Reutte [råi’ta], kurort och vintersportplats
vid Lech i Tyrolen, nära bayerska gränsen, 850
m ö. h.

Rev, äldre sv. längdmått = 100 fot.

Rev, fiskeriv., snöre el. lina, vid vilken en
fiskkrok är fästad. Alltefter det krokfiske, som
bedrives, användas olika slag av r., från enkelt
snöre av bomull el. lingarn till omsorgsfullt
preparerade silkelinor, linor av nylon, damyl el.
annan konstprodukt (se Metspö, Drag 3) och
Dörj). R. benämnes även hela redskapet,
således r. jämte krokredskapet, ss. långrev, laxrev,
ålrev.

Rev, del av ett segel. Se Reva segel.

Rev, främre ryggpartiet av styckad oxe,
mellan halsen och enkelbiffen.

Rev, på lågt vatten nära stranden belägna
grund, vanl. klippor el. smärre sandbankar, där
bränningar uppstå.

Reva, bot., ovan jord utväxande skott
(utlö-pare), t. ex. hos smultron och jordgubbar.

Revaccinatiön, omvaccinering.

Reval, estn. Tallinn, ry. Revel, Estlands
huvudstad; 145,191 inv. (1938), därav 85,5% ester,
5,7% ryssar, 4,7% tyskar och 0,5% svenskar.

Till sitt läge och traktens natur påminner R.
om Visby. Staden ligger i en inbuktning av den
nordestniska klinten. I själva klintinbuktningen
framträder ett isolerat parti av klintplatån,
Domberget (estn. Toompea), där den övre staden är
belägen. Här ligger slottet, den medeltida,
redan 1227 av Svärdsbrödraorden anlagda borgen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free