Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhen—Rhône-kanalen - Rhenska skifferbergen - Rhensk-Westfaliska industriområdet - Rhenviner - Rheum - Rheydt - Rhijn, Pieter Johannes van - Rhin - Rhin (departement) - Rhinanthus, höskallra, penninggräs - Rhinoceros - Rhinologi - Rhinoskop - Rhizobium leguminosarum - Rhizoctonia - Rhizoider - Rhizom - Rhizophoraceae - Rhizopoda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Rhenska skifferbergen—Rhizopoda
948
200 ton. Den byggdes 1784—1833 och har nu
ganska ringa betydelse.
Rhenska skifferbergen, ty. Rheinisches
Schie-fergebirge, bergland i v. delen av mellersta
Tyskland, på båda sidor om Rhen, n. v. om dess
bifloder Main och Nahe. R. äro en av resterna av
Europas variskiska bergssystem. I peneplanet ha
floderna, Rhen, Mosel, Lahn o. a., nedskurit
djupa erosionsdalar, som uppdela den gamla
platån i skilda partier: Hunsrück (816 m ö. h.)
mellan Nahe och Mosel, Eifel (746 m) n. v. om
denna, Taunus (880 m) mellan Main, Rhen och
Lahn, Westerwald (657 m) mellan sistn. och Sieg
samt Sauerland med Rothaargebirge (843 m)
mellan Sieg och Ruhr. Platåns vågformiga,
merendels skogklädda yta ligger 300—500 m ö. h.
över densamma resa sig isolerade toppar antingen
som erosionsrester el. som på Eifel unga
vulkankäglor.
Rhensk-Westfaliska industriområdet, se
Ruhrområdet.
Rhenviner härstamma huvudsaki. från följ,
distrikt: Rheinhessen, Rheingau, Rheinpfalz och
Nahe. Rheingauvinerna äga en fyllig sötma och
framträdande bouquet, t. ex. Hochheimer,
Rüdes-heimer och Assmanshäuser (rött). Pfalzvinerna
från bergsryggen Haardt ha en vacker gul färg
och en utmärkt bouquet: Durkheimer, Ungsteiner,
Deidesheimer. De bästa Nahe-vinerna framställas
i trakten av Kreuznach. I fråga om r. betyder
Auslese, att vinet framställes av med särskild
omsorg utvalda druvor; Spätlese betecknar, att
druvan jiått en viss övermognad.
Rhéum, bot., se Rabarber.
Rheydt [rait], stad i Nordrhein-Westfalen i
Tyskland, 20 km v. om Düsseldorf och närmast
s. om München-Gladbach, varmed R. 1929—33 var
förenat till Gladbach-Rheydt; c:a 80,000 inv.
Staden bombades häftigt under 2:a världskriget.
Textilindustri samt tillv. av kablar, maskiner
och elmotorer.
Rhijn [réin], Pieter Johannes van,
holländsk astronom (f. 1886), sedan 1921 prof,
vid univ. i Groningen och direktor för Kapteyns
astronomiska laboratorium där. R. har gjort
omfattande undersökningar
över fixstjärnornas
fördelning, avstånd, storlek och
egenrörelser. Han har även
studerat natthimlens Ij
us-styrka.
Rhin [ra], franskt namn
på Rhen.
Rhin [ra], departement
i Frankrike, se Bas-Rhin
och Haut-Rhin.
Rhina’nthus,
höskallra, penninggräs,
släkte av fam.
Scrophularia-ceae, igenkänt på hoptryckt,
gul blomkrona och uppblåst
foder. I Sverige finnas tre
arter, upprätta, ettåriga
halvparasiter, som med
sugvårtor fästa sig vid andra
Rhinanthus minor
(t. v.) och R. major.
växters rötter. R. minor och R. major äro
allmänna upp till Västerbotten. Släktet kallas
numera även Alectorolophus.
Rhino’ceros, zool., se Noshörningar.
Rhinologi (av grek, rhis, näsa, och lo’gos,
lära), läran om näsan och dess sjukdomar.
Rhinoskop [-skå’p], med. tekn., instrument för
undersökning av näskaviteterna (r h i n o s k o p i).
Rhizo’bium leguminosärum, dets. som
Bac-terium radicicola, se Baljväxtbakterier.
Rhizoctönia, bot., se Rotfiltsvamp.
Rhizoider, se Bladmossor, sp. 193.
Rhizom [ritsä’m], bot., se Rotstock.
Rhizophoräceae [-f-], artfattig familj,
företrädesvis i Gamla världens tropiska delar. R. äro
buskar el. oftast små träd med vanl. motsatta
och läderartade, enkla blad. Mest bekanta äro
de, som ingå i bildningen av mangroveskogarna.
De äro i regel vivipara; fröna gro inuti de
ännu kvarsittande frukterna och skicka ut en
ända till meter lång hypokotyl (se Groning), som,
när växtämnet lossnar och faller ned,
tränger ned i slammet. Hos Rhizophora-zrtem, som
bilda huvudmassan av den västafrikanska och
amerikanska mangroven, finnas bågformiga
stylt-rötter, som fästa träden vid bottnen och hindra
dem från att spolas bort av vågsvallet.
Rhizo’poda, grek., ”rotfotingar”, en klass av
protozoer, utmärkas av pseudopodier, tillfälliga
plasmautskott för rörelse och näringsupptagande.
Hos amöborna äro de vanl. breda, hos thekamöbor
oftast helt smala, hos foraminiferer och
radio-larier trådfina, förgrenade, ofta flätverksbildande,
visande livlig kornströmning, hos heliozoer åter
mera beständiga, stödda av en axelstav. I allm.
äro R. mikroskopiskt små, men vissa arter uppnå
en storlek av flera cm. R. livnära sig av smärre
organismer el. organisk substans. Förökning sker
genom tu- och flerdelning men även genom
utbildning av gisselbeväpnade gameter, som
sammansmälta (kopulation). R., som äga en el. flera
cellkärnor, i regel av blåsformig natur, låta sig i
systematiskt hänseende fördela på följ, fem ordn.
1) De lägst stående, Amoebozoa, omfatta dels
nakna former, Amoebina (se Amöbor jämte bild),
som på sin höjd avsöndra ett slemhölje el. bilda
cystor, dels skalbärande, Testacea (thekamöbor),
som äga enkamriga hus, bestående av
membranet geléartat hölje el. hopfogade av agglutinerade
främmande partiklar, ss. hos den urnelika
Diff-lugia el. kalottliknande Arcella, båda vanliga i
sötvatten.
2) De uteslutande marina
foraminiferer-n a (se bild vid
d. o.) ha i regel
flerkamriga, oftast
av kalk uppbyggda
skal, som kunna
vara
genomborrade av fina hål,
medan Astrorhiza o. a.
rhabdamminider
sammanfoga sand
och slam till
skyddande fasta höljen.
Ett soldjur, Actinosphaerium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
