Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribot, Alexandre - Ribot, Théodule (målare) - Ribot, Théódule (psykolog) - Ribs - Ricard, Gustave - Ricard, Olfert - Ricardo, David - Ricci, Matteo - Riccio, D. - Rice, Elmer (Reizenstein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Ribot—Rice
8
såsom medlem av ministären Painlevé. Mot de
vid denna tid förekommande fredstrevarna visade
han sig mycket kylig. R. var från 1906 medlem
av Franska akad.
Ribot [ribå’], Augustin The o du le, fransk
målare (1823—91). Han behandlade vardags- och
hemlivsscener. R:s senare alster stödja sig på
stränga galleristudier, inflytande av Caravaggio
och Ribera. I Nationalmuseum i Stockholm finns
”Sovande gumma”.
Ribot [ribå’], Théodule Armand, fransk
psykolog (1839—1916), prof, i Paris 1888, ut-
givare av Revue Philosophique sedan 1896. R.
brukar betraktas som den nutida psykologiens
grundläggare i Frankrike. I sina skrifter söker
han särskilt belysa det normala själslivet genom
jämförelser, hämtade från psykiatriens område.
Ribs, bot., se Ribes.
Ricard [rikä’r], Louis Gustave, fransk må-
lare (1823—73). Han var en utmärkt porträtt-
målare med kraftig kolorit och livlig ljusbehand-
ling. Han är bäst representerad i Paris (självpor-
trätt i Louvren) och i Marseille. R. har också
utfört några större dekorativa målningar.
Ricard [ rikä’r], O 1 f e r t Herman, dansk präst
(1872—1929). Han blev teol. kand. 1895, var
sekr. vid K. F. U. M. i Köpenhamn 1896—1908,
kaplan vid S:t Johannes kirke där 1908—17 och
kyrkoherde vid Garnisonskyrkan från 1917. R.
var tillika lärare i praktisk teologi vid univ:s
prästseminarium från 1915. Han var en begåvad
predikant av engelsk skola och fick särskilt be-
tydelse för ungdomen. R. utgav en lång rad upp-
byggelseskrifter, som blevo mycket spridda.
Ricardo [rikä’dåti], David, engelsk national-
ekonom av judisk börd (1772—1823), var son
till en börsmäklare och blev tidigt biträde i fa-
derns affär. Efter brytning med fadern började
han egen rörelse som börsmäklare och var före
uppnådda 26 år ekonomiskt oberoende. Han in-
riktade sig även först på matematik, kemi och
geologi, men övergick, sedan han 1799 gjort
bekantskap med Adam Smiths ”Wealth of na-
tions”, helt till natio-
nalekonomien; med sin
affärsverksamhet upp-
hörde han 1814. I be-
handlingen av national-
ekonomiens problem
tillämpade R. den dit-
tills övervägande hävd-
vunna, på isolerande
abstraktion grundade
metoden och ådagalade
i denna metods hand-
havande ett mäster-
skap, som ingen an-
nan vare sig före
el. efter honom upp-
nått. R:s första nationalekonomiska skrifter be-
handlade stegringen av guldets pris i banksedlar,
vilken väckt allmän oro. Publicerade 1809 i Mor-
ning Chronicle, omarbetades de till den mer om-
fattande avh. ”The high price of bullion a proof
of the depreciation of bank notes”. R:s uppfatt-
ning var, att guldprisets stegring berodde på att
mängden banksedlar ej vederbörligt begränsats.
R:s intresse fångades sedan av frågan om de
ofta återkommande ekonomiska depressionerna,
särskilt inom jordbruket, och dessa depressioners
sammanhang med de stora inskränkningarna i
spannmålshandelns frihet. Det betydelsefullaste
skedet var emellertid det, i vilket ”Principles of
political economy” kom till (1817). R. framlägger
här ett försök till en sluten värdelära och en
fördelningsteori. Han drager härvid upp alltjämt
bestående riktlinjer för handelsteorierna (de kom-
parativa kostnadernas lag), och ännu mera bety-
delsefull för den ekonomiska forskningen är hans
analys av jordräntan (se d. o.). I sin vär-
delära skiljer R. på bruksvärde och bytesvärde.
Bytesvärdet fastställes efter helt olika grunder
för varor, som äro sällsynta (t. ex. en mästares
målningar), och varor, som kunna reproduceras.
För de senare bestämmes det relativa bytesvärdet
av det arbete, som nedlagts å varan. Emellertid
har R. även haft förståelse för att produktions-
processens långvarighet inverkar på varans värde.
Marknadsvärdet sammanfaller icke med det verk-
liga bytesvärdet men tenderar alltid mot detta. —
R:s samlade arbeten utgåvos 1846 av J. R.
McCulloch.
Ricci [ri’t/i], M a 11 e o, italiensk sinolog, grun-
dare av den kristna missionen i Kina (1552—
1610). Han ingick i jesuitorden och sändes efter
studier i Rom 1577 som missionär till Indien.
1582 lyckades R. intränga i det förut för mis-
sionen stängda Kina. Från södra Kina banade
han sig småningom väg till Peking, dit han kom
1601. Han stannade där till sin död. R. var den
förste europé, som trängde in i Kinas klassiska
skrifter. Han skrev också på kinesiska en mängd
verk, dels av religiöst innehåll, dels i matematik,
astronomi och geografi. Hans missionsmetod, som
fortsattes av hans orden men senare väckte myc-
ken strid, innefattade bl. a. införande av de
europeiska exakta vetenskaperna och en vittgå-
ende ackommodation i förhållande till konfucia-
nism och förfäderskult.
Riccio [ri’t/å], D., gunstling hos drottning
Maria Stuart, se Rizzio.
Rice [råis], Elmer, judisk-amerikansk dra-
matiker (f. 1892), hette eg. Reizenstein, ut-
bildade sig till advokat, debuterade med ”On
trial” (1914), som gjorde lycka. R. hade stor
internationell framgång med ”The adding ma-
chine” (1923), ett expressionistiskt sorgespel om
en stackars bokhållare, vann Pulitzerpriset med
”Street scene” (1929; ”Vid 37 :e gatan”, uppf.
i Sthlm 1930), en skildring från en hyreskasern.
R. har vidare författat bl. a. ”We, the people”
(1933), en skarp anklagelse mot det nuvarande
samhället, ”Judgment day” (1934) och ”Between
two worlds” (s. å.). R. har utg. tre satiriskt-rea-
listiska romaner, ”A voyage to Purilia” (1930;
sv. övers. 1931), som riktar sig mot amerikansk
film, ”The imperial city” (1937; sv. övers.
”Världsstad”, 1938), som handlar om New York,
och ”Show must go on” (1949), som har motiv
från amerikanska teaterkretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
