Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddarhus - Riddarhusdirektionen - Riddarhusordning - Riddarhussekreterare - Riddarhyttan - Riddarhytte ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Riddarhusdirektionen—Riddarhytte ab.
26
verkade till sin död 1652; un-
der hans tid uppfördes stom-
men till det nuv. huset. Näste
arkitekt, holländaren Justus
Vingboons, gav fasaderna de-
ras slutgiltiga karaktär. Un-
der hans ledning (1653—56)
erhöllo dessa den strama in-
delningen av korintiska pi-
lastrar, utsmyckningen av
girlander etc., vilka element
indraga byggnaden i den hol-
ländska klassicismens sfär.
Vingboons efterträddes av
Jean De la Vallée. Denne
har hedern av utformningen
av taket, som med sina sta-
typrydda f rontoner och sina
piedestaler på originellt och
elegant sätt samlar byggnads-
kroppen. Under J. De la Val-
lées tid fullbordades även det
i kraftiga mått tilltagna
trapphuset, och stora mötessalen fick 1674 en
rik plafond av Ehrenstrahl, som framställde
”Sveriges förhärligande”. Rummet, i vilket
adelns vapensköldar upphängts, stod dock i
övrigt odekorerat till omkr. 1720, då det ut-
smyckades efter ritningar av G. J. Adelcrantz.
1870 uppfördes under A. W. Edelsvärds ledning
två smärre flyglar på norra sidan vid vattnet
i anslutning till J. De la Vallées ritningar. Själva
huvudbyggnaden har grundligt och pietetsfullt
restaurerats 1899—1904 och 1945—46. I den
nedre våningens praktrum hänga porträtt, särsk.
av lantmarskalkarna. I R. finnas ett betydande
genealogiskt arkiv jämte saml. av adelsbrev och
vapenstampar (sigill).
Om svenska r. som institution se Adel, Intro-
duktion, Riddarhusdirektionen samt Ridderskapet
och adeln. — Litt.: G. M. Silfverstolpe, ”Riddar-
huspalatset” (i ”Sveriges r.”, 1926).
Riddarhusdirektionen, en styrelse för vår-
dande av ridderskapet och adelns angelägenheter
och ombesörjande av riddarhusets förvaltning.
Denna direktion, som förskriver sig från 1638, ut-
gjordes länge av fyra av ridderskapet och adeln
v^lda direktörer och består numera av ordf, och
sex led., som jämte suppleanter utses vid lagtima
adelsmöte. R. har till åliggande att i allm. be-
vaka ridderskapet och adelns rätt och fördelar
samt att verkställa dess beslut. Den ombesörjer
förvaltningen av riddarhusets o. a. under direk-
tionens vård stående kassor och fonder. Över för-
valtningen avger direktionen berättelse till varje
lagtima adelsmöte. Direktionen biträdes av tjänste-
män: riddarhussekreteraren, som är kanslichef,
riddarhuskanslisten, riddarhusbokhållaren, riddar-
husgenealogen och domänförvaltaren.
Riddarhusordning, den svenska adelns stånds-
författning. Den första r. tillkom 6 juni 1626.
Denna innehöll bestämmelser rörande adeln som
riksstånd samt rörande representationen på riks-
dagarna, där adeln indelades i tre klasser: herre-
klassen, bestående av grevar och friherrar, riddar-
Riddarhuset, sett från Riddarholmsbron. Se även bild vid L’Archevèque.
klassen, sammansatt av riksrådsavkomlingar, samt
den talrika tredje el. svenneklassen. Därjämte stad-
gades om val inom ätterna av en huvudman
att representera ätten på riddarhuset. Högsta
antalet adliga riksdagsmän blev lika med ätter-
nas antal. Huvudmännen röstade var och en inom
sin klass, och klassernas därigenom åstadkomna
vota bestämde ståndets beslut. Till förhandlingar-
nas ledande ägde konungen att tillsätta en lant-
marskalk. Redan på 1600-talet synes den senare
rådande ordningen ha stadgat sig, att ätterna utan
val representerades av sin huvudman. I frihets-
tidens r. av 1762 stadfästes slutligen bruket, att
huvudmannen, när ingen av ätten infann sig, ägde
befullmäktiga annan adelsman att representera
densamma. Då 1772 års R. F. upphävde alla från
1680 stiftade grundlagar, återupplivades vid 1778
års riksdag 1626 års r. Klassindelningen, som av-
skaffats under frihetstiden men nu återinfördes
av Gustav III, försvann definitivt genom 1809
års statsvälvning, i det att r. 31 mars 1810 införde
per capitaomröstningen på riddarhuset. — Under
den utveckling, som slutligen ledde till 1866 års
representationsreform, framkommo yrkanden på
sådana förändringar i r., att adeln på riks-
dagarna skulle representeras genom valda om-
bud och plats på riddarhuset även beredas valda
ofrälse ståndspersoner, men de ledde ej till någon
påföljd. Adeln är numera en privaträttslig korpo-
ration, vars rättigheter utövas på adelsmötet.
Dettas sammansättning och verksamhetsformer
äro fastställda i den av konungen och ridderskapet
och adeln 22 juni 1866 antagna, fortfarande gäl-
lande r.
Riddarhussekreterare, se Riddarhusdirek-
tionen.
Riddarhyttan, brukssamhälle i Skinnskatte-
bergs sn i Västmanland, ändpunkt för Köping
—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg; c:a 1,500
inv. R. är centrum i en gammal bergsbygd. Om
gruvor och industrier se Riddarhytte ab.
Riddarhytte ab., gr. 1877, äger anriknings-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
