Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rienzi el. Rienzo, Niccolo di (Cola di) - Riesener, Jean Henri - Riesenfeld, Harald - Riesengebirge - Riesenschnauzer - Riesz, 1. Frigyes - Riesz, 2. Marcel - Rieti - Rietschel, Ernst - Rietz, Ernst - Rif, er-Rif el. Riff - Rif(f)kabyler - Rift Valley - Rig - Rig (tidskrift) - Riga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Riesener—Riga
38
revolution i Rom, som utbröt under hans ledning
i maj 1347 och inom få dagar krossade de ro-
merska rövarbaronernas herravälde. Hans nya
”tribunat” föll dock snart sönder. R. måste fly
från Rom (jan. 1348) och sökte senare förgä-
ves i Prag intressera kejsar Karl IV för sina
planer, sattes i fängelse och utlämnades omsider
till påven i Avignon. Innocentius VI sände ho-
nom till Rom för att söka bemästra den där
rådande inre anarkien, men R. hade mist sitt
gamla grepp över sina landsmän, vilka, upp-
retade av hans despotiska styrelse, gjorde upp-
ror och mördade honom (8 okt. 1354). — Litt.:
Biogr. av P. Piur (1931).
Riesener [ty. utt. ri’z-; fr. utt. riznä’r],
Jean Henri, fransk möbelkonstnär (1734—
1806), lärde hos J. F. Oeben i Paris, samarbetade
med denne bl. a. på Ludvig XV:s skrivbord och
blev en av tidens yppersta ebenister. Hans möb-
ler beteckna övergången till Ludvig XVI:s stil
och utmärkas av genomförd harmoni, elegant
marketeriarbete och fulländad bronsornamentik.
Riesenfeld [ri’zanfält], Ernst Harald, teo-
log (f. 1913 8/2), teol. dr, och doc. i N. T:s
exegetik 1947, prof. 1953, allt vid Uppsala univ.
Han har skrivit avh. och art. i exegetik och
biblisk filologi.
Riesengebirge [ri’z9ngobirga], se Sudeterna.
Riesenschnauzer [ri’zan/nåutsor], se Hund-
raser, sp. 565 och bild 7 å pl.
Riesz [ris], 1) Frigyes R., ungersk mate-
matiker (f. 1880), fil. dr i Budapest 1902, prof,
i Kolozsvår 1911, därefter i Szeged och slutl.
i Budapest. R. är en av den moderna funktio-
nalanalysens grundare och upphovsman till vik-
tiga satser om funktionsrymder (Riesz-Fischers
sats) och om lineära funktionaler. Han har vi-
dare fördjupat teorien för fullständigt kontinuer-
liga transformationer, som bl. a. öppnar en ny
väg till Fredholms teori. Hans teori för sub-
harmoniska funktioner har viktiga tillämpningar
inom nästan hela analysen. R. har även givit
förenklade bevis för vissa grundläggande satser
i teorien för hilbertska rum och ett mycket en-
kelt bevis för den berömda ergodsatsen av G.
D. Birkhoff.
2) Marcel R., den föreg:s bror, matemati-
ker (f. 1886 16/ii), fil. dr i Budapest 1908, doc.
vid Stockholms högsk. 1911, prof, vid Lunds
univ. 1926—52. I R:s tidigare produktion mär-
kas arbeten över serier, särsk. dirichletska se-
rier, där en viktig summationsmètod bär hans
namn. Av hans bidrag till teorien för de ana-
lytiska funktionerna må särsk. framhållas under-
sökningar rörande konjugerade funktioner samt
funktioners randvärden. Han har givit en be-
römd konvexitetssats med många tillämpningar
inom funktionalanalysen, vidare har han studerat
momentproblemet och vissa kvantmekaniska pro-
blem. Slutl. är han upphovsman till teorien
för generaliserade potentialer, som har viktiga
användningar både inom potentialteorien och teo-
rien för hyperboliska differentialekvationer.
Rie’ti, huvudstad i it. prov. Rieti, ö. Latium;
c:a 15,000 inv. Biskopssäte med medeltida ro-
manska kyrkor, stadsmur m. m. R., antikens
Reate, var sabinernas förnämsta stad.
Rietschel [rftjal], Ernst Friedrich August,
tysk skulptör (1804—61), elev av Rauch, från
vars klassicism han utgår. Bland hans verk mär-
kas det karakteristiska Lessing-monumentet i
Braunschweig (1853), dubbelstatyn av Goethe
och Schiller i Weimar (1857) samt hans sista
arbete, det stora, ofullbordade, sedan delvis efter
hans planer utförda Luther-monumentet i Worms.
Själv hann R. utföra bl. a. Luthers livfulla bild.
Rietz [ritsj, Johan Ernst, språkforskare
(1815—68), fil. dr 1838, docent i filosofi i Lund
1840, kyrkoherde i Tygelsjö 1851 och kontrakts-
prost 1860. R. utgav 1842—51 i 3 dir svenska
medeltidsskrifter, ”Skånska skolväsendets histo-
ria” (1848) m. m. R:s förnämsta verk är det
utomordentligt innehållsrika ”Svenskt dialekt-
lexikon” (1862—67).
Rif, e r-R. el. R i f f, se Atlas.
Rif(f)kabyler, se Kabyler.
Ri’ft Valley [vä’li] (eng. rift, spricka, remna),
engelsk term för dal i Östafrika, vilken upp-
stått genom att terrängen mellan 2 parallella
sprickor sjunkit. R. betyder alltså gravsänka.
Östafrika genomdrages av ett system av r. mel-
lan Njassa i s. och Röda havet i n.
Rig, se Rigsthula.
Rig, tidskrift, utg. sedan 1918 av Föreningen
för svensk kulturhistoria.
Riga, lett. Riga, Lettlands huvudstad och vik-
tigaste hamn, Balticums största stad; 385,864
inv. (1938), därav 63% letter, 11% judar, 10%
tyskar, 8,5 °/o ryssar och 4 % polacker. R. är
beläget 13 km ovanför Dünas mynning i Riga-
bukten. Den äldsta stadsdelen, Pecpilseta, Gamla
staden el. ”inre R.”, ligger på Dünas h. sida och
begränsas åt landsidan av Stadskanalen (Pilsétas
kanals), som förr var en av murar och vallar
omgiven vallgrav. I dess n. v. del ligger vid
flodstranden R:s gamla borg (Rigas pils), en
gång säte för Livlands svenske generalguvernör
och under Lettlands självständighetstid statspre-
sidentens bostad. I sitt ursprungliga skick bygg-
des slottet under ordensmästaren Eberhard von
Monheims tid (1328—40) som konventshus med
fyra hörntorn. Det monheimska slottet blev
svårt skadat under strider mellan Tyska orden
å ena och ärkebiskopen och R. å andra sidan.
Borgen moderniserades under ordensmästarens
Wolter von Plettenbergs tid och stod färdig 1515-
Av den gamla stadsmuren, som fordom omgav
R., finnas blott några fragment kvar i dess n.
del. Det svenska inslaget i R. tog sig mestadels
uttryck i befästningarna. I samband med dessa
arbeten byggdes en rad ståtliga portar. Ingen av
dem har bevarats, men det gatuvalv, som kallas
”Svenskporten” (Zwiédru värti), erinrar, fastän
det tillkom först 1698, om dessa portanläggning-
ar. Det ännu kvarstående partiet av stadsmuren
avslutas i n. ö. med Kruttornet (Pulvertornis).
Det byggdes omkr. 1300 men fick i huvudsak
sin nuv. gestalt på drottning Kristinas tid. Strax
ö. om slottet, nära stadsmuren, ligger parlaments-
huset (Saeima), förut Riddarhuset, en ståtlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
