Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rigveda - Riihimäki - Riisager, Knudåge - Riiser-Larsen, Hjalmar - er-Rijad, Riyadh, Riad - Rijksmuseum, Het - Rijswijk - Rikard I Lejonhjärta (konung av England) - Rikard II (konung av England) - Rikard III (konung av England)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Riihimäki—Rikard
46
ningar av H. Grassmann (metrisk, 2 bd, 1876
—77), A. Ludwig (6 bd, 1876—88) och K. Geld-
ner, 1 (1923). — Filologiska kommen-
tarer: H. Oldenberg, ”Die Hymnen des R.”, 1
(1888), ”R. Textkritische und exegetische Noten”
(1909—12); R. Pischel och K. F. Geldner, ”Ve-
dische Studien” (3 bd, 1888—1901). — Metrik:
E. V. Arnold, ”Vedic metre” (1905). — Gram-
matik: A. A. Macdonell, ”A Vedic grammar”
(1910). — Mytologi: A. Bergaigne, ”La re-
ligion védique” (4 bd, 1878—97); A. Hillebrandt,
”Vedische Mythologie” (2:a uppl., 2 bd, 1927
—-29); H. Oldenberg, ”Die religion des Veda”
(3/4:0 uppl. 1923). — Allmänna problem:
H. Oldenberg, ”Vedaforschung” (1905).
Riihimäki [ri’h-], köping i Tavastehus län,
Finland; vid förgreningen av n. och ö. stam-
banorna, c:a 17,000 inv., finsktalande. Glasbruk,
träindustri m. m.
Riisager [rfsagar], K n u d å g e, dansk ton-
sättare och ämbetsman (f. 1897), cand. polit. 1921,
1926 sekr. i finansministeriet, byråchef där 1937
—50. R. har skapat en lång rad av arbeten, som
bära tydliga spår av inflytande från fransk im-
pressionism och kännetecknas av stor gedigenhet.
Hans produktion omfattar bl. a. 4 symfonier,
flera konsertuvertyrer, kammarmusik och piano-
kompositioner. Sedan 1937 är R. ordf, i danska
komponistföreningen.
Riiser-Larsen [ri’s-], Hjalmar, norsk fly-
gare och polarforskare (f. 1890). R. flög 1925
med R. Amundsen till 88° n. br., var bitr, chef
under Amundsens transpolära färd 1926, ledare
av Boyd-exp. för sökande efter Amundsen 1928,
ledare av ”Norvegia”-exp. till Antarktis 1929
—30, deltagare 193c—31 och åter ledare 1933.
R:s insats som flygare var avgörande för de
båda Amundsen-exp:s räddning. Under ”Norve-
gia”-exp. annekterades Peter I:s ö och Bouvet-
ön, valfångstfälten undersöktes, betydelsefulla
oceanografiska mätningar gjordes, och stora
landsträckor i området bl. a. kring Enderby Land
kartlades under flera djärva flygningar. Vid tys-
karnas ockupation av Norge under 2:a världs-
kriget flydde R. till England. Han var tidigare
kapten vid marinen och utsågt av norska rege-
ringen i England till chef för det utanför Norge
uoprättade norska militära sjöflyget samt ut-
nämndes 1941 till konteramiral. Senare förord-
nades han till chef för hela norska flygvapnet
och utnämndes i samband därmed till general.
Efter kriget avgick han 1946 från sistn. post
och blev 1948 verkst. dir. i Det Norske luftfart-
selskap a/s. När detta företag 1950 ingick som
partner i Scandinavian Airlines System, blev R.
sistn. konsortiums regionalchef i Norge. — R.
har skrivit bl. a. ”Mot ukjent land” (1930).
er-Rija’d, R i y a d h, R i a d (arab., trädgår-
darna), stad i Nedjd och huvudstad (jämte Mek-
ka) i Saud-Arabien. Uppgifterna ang. inv.-antalet
växla mellan 15,000 och 60,000. R. ligger i en
vattenrik oas i ö. Centralarabien, 5,550 m ö. h.,
på en kalkstenskulle, vars krön intages av kungl.
slottet i storslaget enkel stil. En järnväg från
R. till Damman (se d. o.) vid Persiska viken
invigdes 1951. Wahhabiterna grundade staden
1824 och ha sedan dess där haft sitt centrum.
Rijksmuseum [réTksmyzèom], H e t, i Am-
sterdam, uppfört 1877—85 efter ritningar av P.
J. H. Cuypers i holländsk renässansstil, innehåller
bl. a. rumsinredningar och, framför allt, en oöver-
träffad samling nederländsk konst. Därjämte har
museet ett kopparstickskabinett och en stor sam-
ling gipsavgjutningar.
Rijswijk [réi’svéik], stad i Nederländerna,
s. ö. förort till Haag; c:a 23,000 inv. — R. är
bekant genom freden där 1697, som avslutade det
s. k. pfalziska arvföljdskriget mellan Frankrike
å ena sidan samt Nederländerna, England, Tyska
riket, kejsaren och Spanien å den andra. Under
Sveriges bemedling öppnades underhandlingarna i
R. 9 maj 1697, och 20 sept. undertecknade Neder-
länderna, England och Spanien ett separat freds-
slut med Frankrike. Kejsaren och Tyska riket
undertecknade 30 okt. s. å.
Rikard, furstar.
England. 1) Rikard I Lejonhjärta
(eng. Richard the Lion heart, fr. Cæur de Hon),
konung, son till Henrik II och Eleonora av Ak-
vitanien (1157—99). R. deltog som ung i brö-
dernas uppror mot fadern. Han efterträdde den-
ne som konung 1189. Han deltog i tredje kors-
tåget och övervintrade under färden på Sicilien,
där han understödde Tankred mot kejsar Hen-
rik VI. Om R. i Palestina se Korståg, sp. 726.
På återvägen hem föll R. i händerna på sin
fiende Leopold av Österrike, som sålde fången
1193 till kejsar Henrik VI. Av denne fick R.
lösa sig till frihet mot en stor penningsumma
och länsed. R. återkom till England 1194 men
stannade blott ett par veckor och vistades sedan
ständigt i Frankrike, upptagen av strid mot bl. a.
sin ovän från korstågstiden Filip II August.
Under kamp mot en vasall sårades R. och dog.
R. var personligen tapper, sysslade själv med
poesi och har besjungits i riddardikten. I verk-
ligheten motsvarade han föga riddaridealet. —
Biogr. av K. Norgate (1924).
2) Rikard II, konung (1367—1400), son till
prins Edvard av Wales (”Svarte prinsen”), ef-
terträdde 1377 sin farfader, Edvard III, på tro-
nen. Vid Wat Tylers uppror 1381 bidrog R.
genom ett modigt och kallblodigt uppträdande till
resningens misslyckande. Från denna tid sökte
R. hävda konungamakten gentemot storvasallerna.
Oppositionen tvang emellertid R. 1386 till efter-
gifter och konstitutionella regeringsmetoder, men
1397 genomförde R. en statskupp, fängslade och
lät röja ur vägen sina främsta motståndare och
införde autokrati. Redan 1398 bröt han med sina
främsta medhjälpare, av vilka en, R:s kusin
Henrik av Hereford, 1399 gjorde uppror, fängs-
lade R. och efterträdde honom på tronen. R. dog
i fängelse. Bland hans styrelseåtgärder märkas
dels organisationen av det engelska väldet på
Irland, dels freden med Frankrike 1396.
3) Rikard III, konung (1452—85), yngste
son till R.5). R. fick 1461 titeln hertig av Glou-
cester och var en av sin broders, Edvard IV:s,
dugligaste medhjälpare. I slagen vid Barnet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
