Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ris (växt) - Ris (papper) - Ris à la Malta - Risalit - Risberg, Bernhard - Risbygd - Risbäck - Riseberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Ris —Riseberga
108
Dalripa, tupp i höstdräkt, (t. v.) och fjällripa, tupp i vinterdräkt.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
av jordens befolkning. Det härstammar från s.
ö. Asien och odlades hos kineserna redan omkr.
3000 f. Kr. Till Europa infördes det av araberna
och odlas här i mindre skala i Spanien, Italien,
Ungern och på Balkanhalvön. Till Amerika för-
des det på 1600-talet. — R. är ett vanl. 1—2 m
högt, ettårigt sumpgräs, och risåkrarna måste
under vegetationsperioden (3—4 mån.) sättas un-
der vatten. Först kort före skörden avtappas
vattnet. Bergriset, nöjer sig dock med periodvis
återkommande bevattning.
I handeln kommer r. dels oskalat (paddy),
dels skalat, d. v. s. befriat från agnarna. Skal-
ningen sker i riskvarnar, och därvid fås som bi-
produkter skalen (agnarna), vilka nyttjas som
förpackningsmaterial, och vid polering av r.
riskli (skalrester och fröets glutenlager), vanl.
Ris. Se även bild 2 å pl. vid Filippinerna, bild 14—15
vid Japan, bild 6 vid Kina och bild 3 vid Korea.
kallat risfodermjöl. Grynen
(de rengjorda, polerade frö-
na) äro vita och innehålla
omkr. 80 °/o stärkelse samt
omkr. 8 % proteinämnen. De
användas till olika maträtter.
Till brödbakning kan dock r.
icke brukas. Stärkelsen spelar
roll som toalettmedel, poudre
de ris. Genom j äsning beredas
av r. arrak och risvin (japa-
nernas sake).
Av det närstående släk-
tet Leersia, v i 1 d r i s, finns
i Sverige L. orysoides, som
är ymnigt här och där i åar
i de s. landskapen.
Ris, ett antal av 20 böcker
papper.
Ris å la Malta, efterrätt
av kokt ris, blandat med
vispgrädde. Serveras kall med sylt, fruktkom-
pott el. dyl.
Risalit (it. risa’lto, utsprång), utskjutande mitt-
el. sidoparti på en byggnad.
Risberg, Johan Bernhard, litteraturhistori-
ker, skolman (1862—1947), fil. dr i Uppsala
1892, lektor i Linköping 1894—1928; prof:s titel
1938. R., som var en mångsidigt lärd forskare,
gjorde sin viktigaste insats som metriker (”Den
svenska versens teori, prosodiska och metriska un-
dersökningar”, 2 bd, 1905—07, ny uppl., 2 bd,
1932—36). R. publice-
rade vidare en rad lit-
teraturhistoriska och
textkritiska studier
över Bellman (”Text-
kritiska studier till
Fredmans epistlar”,
1938, ”Fredmans epist-
lar. Text och tydning”,
1941), Atterbom, Teg-
nér, Stagnelius m. fl.
svenska förf.; som
textkritiker var R.
uppslagsrik men stun-
dom godtycklig. Han
gjorde sig själv känd
som en formsäker poet med ”Syn och sång”
(1920), ”Gnejs och gnistor” (1927) m. fl. saml.
R. utförde flera utmärkta övers., ss. ”Gamla
testamentet. De apokryfiska böckerna” (1915;
tills, m. J. Lindblom), Horatius’ satirer och epist-
lar i urval (1922), Goethes ”Herman och Doro-
thea” (i ”Världslitteraturen”, 26, 1926) och Ho-
meros’ ”Iliaden” (därst., 3, 1928). R. redigerade
antologien ”Svenska mästare” (15 bd, 1934—36)
och utgav ”Bockar i kanten” (1942), språkkåserier,
och ”Ansikten och verk” (1947).
Risbygd, en i kamerala o. a. handlingar från
1600- och 1700-talen allm. förekommande beteck-
ning för de skånska skogsbygdernas randområ-
den el. övergångsområden till slättbygderna.
Risbäck, församl. i Dorotea i Lappland.
Riseberga. i) Socken i Kristianstads län, N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
