Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert I (konung av Skottland) - Robert II (konung av Skottland) - Robert III (konung av Skottland) - Robert (Henri-Robert), Henri - Robert, Hubert - Robert, Léopold - Robert-Fleury, 1. Joseph Nicolas - Robert-Fleury, 2. Tony - Robert Guiscard - Roberts, Elizabeth Madox - Roberts, Frederick - Roberts, Kenneth - Robertsfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Robert—Robertsfors
126
lands medeltidshistoria, med stor diplomatisk och
militär begåvning.
2) Robert II, den föreg:s dotterson, ko-
nung (1316—90). R. bar från fäderneätten till-
namnet (urspr. titeln) Stewart (Stuart), vil-
ket sedan blev beteckningen för den nya ätt, som
med honom besteg Skottlands tron. R. blev
konung 1371 efter sin morbror David, vars för-
myndarregering han en gång tillhört. Han lyc-
kades, i förbund med Frankrike, bevara den
skotska självständigheten under sin regering.
3) Robert III, den föreg:s son, konung (d.
1406), efterträdde fadern 1390. R. var en täml.
obetydlig regent, dessutom kroppsligen svag och
sjuklig; styrelsen sköttes företrädesvis av R:s
bror, hertigen av Albany. Då R:s äldre son Da-
vid avlidit, sände han 1405 sin yngre son Jakob
till Frankrike för att uppfostras där; denne blev
emellertid tillfångatagen av engelsmännen och
förd till det engelska hovet, där han kvarhölls
som gisslan. Härigenom betydde R:s regering ett
avsevärt försvagande av den skotska självstän-
digheten gentemot England.
Robert [råbä’r] (H e n r i-R o b e r t), Henri,
fransk jurist och författare (1863—1936), en av
Frankrikes mest framstående advokater, känd
för sin effektfulla vältalighet. R. har utg. bl. a.
den intressanta serien ”Les grands procès de
1’histoire” (10 bd, 1923—35; sv. övers. ”Rykt-
bara historiska rättegångar”, 1924, ”Ryktbara
historiska gestalter”, 1925, o. s. v.). R. blev 1923
medl. av Franska akad.
Robert [råbä’r], Hubert, fransk målare
(i733—1808). R. specialiserade sig på att måla
antika ruiner och sydfranska pittoreska motiv.
Hans Parisbilder (flera i Carnavaletmuseet) ha
stort kulturhistoriskt värde. Louvren har ett 20-
tal av hans arbeten. R. var även verksam som
trädgårdskonstnär, bl. a. i Versailles. Under revo-
lutionen tillbringade han nio månader i S:t-
Lazarefängelset; enl. traditionen skall han då ha
utfört det självporträtt Nationalmuseum i Stock-
holm äger. — Monogr. av T. Leclère (1913), P.
Sentenac (1929), P. de Nolhac och G. K. Lou-
komski (1930).
Robert [råbä’r], Louis L é o p o 1 d, schweizisk
målare (1794—1835). Han kom till Paris 1810
och blev elev till David. R. for 1818 till Rom,
där han avbildade pittoreska scener och genre-
motiv, ss. ”Skördefolkets ankomst till Pontinska
träsken” och ”Pilgrimernas återkomst från ma-
donna dell’Arco”.
Robert-Fleury [råbä’r-flöri’]. 1) Joseph
N i c o 1 a s R., fransk målare (1797—1890), lär-
junge till Girodet, Vernet och Gros. R. utställde
på salongen historiska genrebilder, vanl. med
hemska motiv, t. ex. ”En scen från Bartolomei-
natten” (1833) och ”Plundringen av ett judiskt
hus i Venedig” (1855). Han var även mycket an-
litad som porträttmålare.
2) Tony R., den föreg:s son, målare (1837
—1911), elev av Delaroche och fadern, debutera-
de 1866 med ”Blodbadet i Warszawa 1861”.
Också i andra bilder med historiskt motiv väljer
han ofta starkt affektbetonade ämnen.
Robert Guiscard [råbä’r giskä’r], hertig av
Apulien och Kalabrien, se Robert.
Roberts [rå’bats], Elizabeth Madox,
amerikansk författarinna (1886—1941). R. utgav
1922 diktsaml. ”Under the tree” (ny, utvidgad
uppl. 1930) och slog 1926 igenom som prosaist
med debutromanen ”The time of man” (sv.
övers. ”Prövotider”, 1929), en intensiv skildring
av en fattig kentuckyfamilj. I ”My heart and
my flesh” (1927) avslöjas en aristokratisk syd-
statsfamiljs förfall. ”The great meadow” (1930;
sv. övers. ”De vida fälten”, 1931), R:s förnämsta
verk, är en historisk roman om en flock ny-
byggares färd från Virginia till Kentucky mot
slutet av 1700-talet. Av hennes andra arbeten
kan nämnas ”Not by stränge gods” (1941).
Roberts [rå’bats], Frederick Sleigh, Earl
of Kandahar, Pretoria and Waterford, engelsk
fältmarskalk (1832—1914). Han blev artilleri-
officer 1851, deltog i bekämpandet av det indiska
upproret 1857—58 och i strider vid Indiens n. v.
gräns 1863. R. blev generalmajor 1878 och del-
tog s. å. i det afghanska kriget, under vilket han
ledde det dristiga företag, som medförde Kanda-
har s befriande. Han blev guvernör i Natal och
överbefälhavare för trupperna i Sydafrika 1881,
generallöjtnant 1883 och överbefälhavare över
armén i Indien 1885, general 1890. Han avgick
på egen begäran från sin plats i Indien 1893,
blev fältmarskalk och utnämndes till högste be-
fälhavare på Irland 1895. Han blev 1899 över-
befälhavare i Sydafrika (om hans verksamhet
där se Boerkriget, sp. 344 ff) men avgick från
detta befäl dec. 1900 för att övertaga platsen som
högste befälhavare i England. Som belöning för
sina förtjänster i Sydafrika fick han av parla-
mentet en gåva på 100,000 pd st, varjämte han
upphöjdes till earl. Han var 1901—04 överbefäl-
havare över engelska armén och visade även
sedermera stort intresse för landets försvar, sär-
skilt som förkämpe för införandet av allmän
värnplikt. Han skrev bl. a. ”Forty-one years in
India” (1897).
Roberts [rå’bats], Kenneth Lewis, ameri-
kansk författare (f. 1885). R. blev en typisk
företrädare för den nationalromantiska riktning,
som yttrar sig i historiska och hembygdsbundna
skildringar. Han har gjort ingående historiska
studier, som han redovisat i bl. a. ”Trending into
Maine” (1938) och ”March to Quebec” (s. å.).
R. har främst hämtat stoff från staten Maine,
där hans släkt bott sedan 1639. Han har bl. a.
utg. ”Arundel” (1930; sv. övers. 1939), ”Rabble
in arms” (1933; sv. övers. 1944) och ”Captain
Caution” (1934; sv. övers. 1948), en trilogi med
motiv från nordamerikanska frihetskriget, ”The
lively lady” (1931; sv. övers. 1946), vars hand-
ling utspelas under kriget 1812, ”Oliver Wiswell”
(1940; sv. övers. 1941), som också har ämne från
frihetskriget, och ”Lydia Bailey” (1947; sv. övers,
s. å.), som ger bilder från början av 1800-talet
i och utanför U.S.A.
Robertsfors. 1) Församling i Bygdeå (se d. o.).
2) Municipalsamhälle (sedan 1927) i R. 1), vid
Rickleån 7 km från Sikeå vid kusten, dit elektrisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
