Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rockor - Rockwellprov - Rocky Mountains - Rocky Point - Rococo - Rocque, F. de la - Rocroi - Rod, Édouard - Rodaminer - Rodanföreningar, tiocyanföreningar - Roda-Roda, Alexander (Sándor Rosenfeld) - Rodbertus, Karl - Rodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141 Rockwellprov—Rodd 142
Raja. Knaggrockan, R. clavata, är ovan
taggig och når en längd av 1,2 m, varav hälften
kommer på stjärten. Den är ovan brun med ljusa
och några svarta fläckar, under vit. K 1 0 r o c-
kan, R. radiata, är hälften så stor som föreg.
och utmärkes av trubbvinklig nos. Färgen är
vanl. gulgrå med mörkare fläckar. Den vita un-
dersidan bär stundom mörka fläckar. Den går
även in i s. v. Östersjön. Slätrockan, R.
batis, med spetsvinklig nos, kan nå en längd av
över 2 m. Översidan är slät. Färgen är ovan
gråbrun, hos yngre med gula fläckar, under grå-
vit. Födan utgöres till stor del av fisk. Andra i
Nordsjön el. i Atlanten utanför Skandinaviens
kuster levande r. äro sandrockan, R. cir-
cularis, gök- el. n ä b b r o c k a n, R. fullonica,
och plogjärnsrockan, R. oxyrhynchus. Till
fam. örnrockor, Myliobatidae, hör örn-
rockan, Myliobatis aquila, med bröstfenor, som
ej nå fram till nosspetsen, och piskliknande stjärt,
försedd med en tagg. Den har sydligare utbred-
ning och fångas även i Medelhavet för att salu-
föras. Närstående är fam. djävulsrockor.
De i varma hav förekommande s t in g r 0 c ko r-
n a, fam. Trygonidae, utmärkas av att stjärten
bär en lång, sågtandad torn, med vilken även
för människan dödande styng kunna utdelas. En
art, Dasyatis pastinaca, kan nå en längd av 140
cm. Om fam. darrockor se d. o.
Rockwellprov [rå’kcoel-], se Hårdhet.
Rocky Mountains [rå’ki måu’ntinz], se
Klippiga bergen.
Rocky Point [rå’ki påi’nt], ort på Long Is-
land, nära New York, med ett 40-tal sändarsta-
tioner för kommersiell radio, bl. a. för trafiken
med Europa. Motsv. stationer för mottagning äro
belägna vid Riverhead, c:a 25 km därifrån. An-
läggningarna tillhöra Radio Corp. of America.
Rococo [råkåkå’], fr., se Rokoko.
Rocque [rå’k], F. d e 1 a, se La Rocque, F. de.
Rocroi [råkræa’], stad och fästning i fr. dep.
Ardennes, nära belgiska gränsen; 2,000 inv. Vid
R. besegrade Condé 1643 den spanska belägrings-
hären.
Rod [rå’d], É d o u a r d, schweizisk-fransk för-
fattare (1857—1910). R. kom vid unga år till
Paris, där han utom 1887—92, då han beklädde
en professur i litteraturhistoria i Genève, var bo-
satt till sin död. Han debuterade som svuren
naturalist men fördes under inflytande av nya
tidsströmningar in på en psykologiskt fördjupad
romandiktning med starkt religiös och etisk be-
toning. ”La course å la mort” (1885) betecknade
genombrottet av denna moderna ”intuitivism”.
Flera av R:s romaner äro övers, till sv. —
Monogr. av F. Roz (1906), Ch. Beuchet (1930;
med bibliogr.).
Rodaminer, kem., se Xantenfärgämnen.
Rodänföreningar, tiocyanföreningar,
innehålla den envärda radikalen SCN. R o d a n-
v ä t e s y r a, HSCN, tiocyansyra, är en
färglös, oljig, skarpt luktande och mycket flyk-
tig vätska. Smp. 50. Av salterna, r o dan ider-
n a, äro ammoniumrodanid och kaliumrodanid de
viktigaste. Ammoniumrodanid (rodanammonium),
H4NSCN, framställes huvudsaki. genom att låta
ammoniak under tryck inverka på kolsvavla vid
iio°. Kaliumrodanid (rödankalium), KSCN,
framställes genom att smälta cyankalium med
svavel. Rodaniderna ge med ferrisalter en inten-
sivt blodröd färg, beroende på uppkomsten av
odissocierad ferrirodanid, Fe(SCN)s- Härav här-
rör namnet rodan (grek. rho’deos, röd). Fri
rod an, (SCN)2, bildar obeständiga, ljusgula
kristaller, vilka smälta vid —2°. Rodan liknar i
kemiskt hänseende jod. Den med rodanvätesyran
isomera isotiocyansyran SCNH och dess
salter äro icke kända. Däremot förekommer en
allylester av densamma i senapsolja.
Roda-Roda [rä’da-rä’da], Alexander, eg.
S ä n d 0 r Foigyes Låszlö Rosenfel d, öster-
rikisk författare av slovensk-judisk börd (1872—
1945). Efter några år som officer i Agram äg-
nade sig R. uteslutande åt satiriskt och humoris-
tiskt skriftställeri med stark dragning åt det gro-
teska. Ur hans vidlyftiga produktion må nämnas
”Der Pascha lacht” (1909; sv. övers. 1916), ”Die
Streiche des Junkers Marius” (1910; sv. övers.
1914), självbiografien ”Roda Rodas Roman”
(1924) och ”Die Panduren. Roman einer Land-
schaft” (1935). R. dog som politisk flykting i
U.S.A.
Rodbertus [råtbä’rtos], Johann Karl, tysk
nationalekonom (1805—75). Efter att ha studerat
juridik var R. i preussisk tjänst 1827—32. 1847
—49 var han medlem av de preussiska lantda-
garna, ledare av vänstra centern och sommaren
1848 ett par veckor kultusminister. Bland R:s
skrifter märkas ”Soziale Briefe an v. Kirch-
mann” (3 bd, 1850—51) och de av R. Meyer utg.
”Briefe und sozialpolitische Aufsätze von R.” (2
bd, 1880). — R. kritiserar det nuv. ekonomiska
samhällstillståndet särskilt från den synpunkten,
att produktionen ej rättar sig efter samhällets
behov utan efter den förefintliga effektiva —■
med köpkraft utrustade — efterfrågan. Det för-
siggår en utsugning av arbetarna; denna blir allt
större, i den mån arbetets produktivitet ökas ge-
nom utvecklingen. Det ideala botemedlet mot
massfattigdom och handelskriser samt därmed
följande sociala missförhållanden erbjudes i ett
kollektivistiskt samhällsskick. R. betecknas som
”den moderna tyska statssocialismens klassiker”.
Han övade starkt teoretiskt inflytande på
Lassalle. — Litt.: H. Dietzel, ”K. R.” (2 bd,
1886—88).
Rodd, framdrivande av en farkost med åror,
som ha stöd i roddluckor, klykor el. tullar; även
benämning på roddare i sammansättningarna
f ö r r o d d och akterrodd. Två roddare med
var sin åra på samma toft kallas dubbel-
rodd; sköter en man båda årorna, enkel-
r o d d. Skola årtagen uttagas mindre kraftigt,
betecknas detta med s a c k r.; när vid r. år-
bladen släppa vattnet och då vridas horisontellt,
skevas årorna; när roddaren genom att skjuta
på årlommen driver farkosten akteröver, säges
han stryka, när han vänd föröver på samma
sätt driver farkosten föröver, säges han s k å t a.
En roddare, som framdriver farkosten med en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
