- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
169-170

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Antikens Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

Rom

170

döljes av en klassicistisk skärmfasad (Pantheon-,
se bild vid d. o.). Omkr. 300 e. Kr. framträder
en ny monumental arkitektur med enkel, av nytto-
arkitekturen beroende fasad men rik, i klassisk
stil smyckad interiör. Det mest storslagna pro-
vet ge M a xen t i u s’ (Konstantins) basi-
lika invid Forum (bild 4:17 å pl.) och det omkr.
300 ombyggda senatshuset (Curia, nuv. kyrkan
Sant’ Adriano). Samma anda möter i R:s alltjämt
bevarade kejsartidsstadsmur, som på 270-talet i
germanskräckens tecken anlades av kejsar Aure-
lianus kring den vidgade staden. Den ombyggdes
på 300-talet, 400-talet och under senare tider men
präglades från början av den romerska läger-
arkitekturens kärva former (bild 9). Av detta
sena R. med dess byggformer (basilikor, palatsens
kortiler, kupolbyggnader, murar, katakomber),
med reliefer som Septimius Severus- och Kons-
tantinsbågarnas togo Konstantinopel (nygrundat
som kejsarstad 326 e. Kr.), Bysantinska riket,
kristendomen och medeltiden arv.

Stadens äldsta del, P a 1 a t i n e n, var under
den senare republikanska tiden aristokratiens
särsk. kvarter. Upp till Palatinen ledde från Velia
Clivus Palatinus med Porta Mugonia. Augustus’
hus låg uppe på Palatinen tills, m. av honom
byggda tempel åt Apollo och Vesta. Tiberius
byggde ett stort palats, Domus Tiberiana, på
n. v. Palatinen. Terrassmurarna mot Forum,
som buro upp dess trädgårdar, ombyggdes flera
gånger och förvandlades slutligen till stora, del-
vis ännu bevarade magasin och affärshus, genom
vilka en gammal gördelgata, Clivus Pictoriae,
drogs fram i en högvälvd passage. Caligulas be-
römda bro till Jupitertemplet på Capitolium och
övriga byggen utgingo från detta palats. Senare,
kort före 100 e. Kr., byggdes de stora vestibul-
anläggningarna till Palatinen bakom Castors och
Pollux’ tempel, som gå under olika, obestyrkta
namn, Augustus’ tempel m. fl., och i vilka i sen
tid den kristna kyrkan Santa Maria Antiqua och
De 40 martyrernas oratorium inretts. Uppe på
Palatinens centrala delar begynte Nero stora byg-
gen efter branden 64. Domitianus ändrade Pala-
tinens utseende genom att — med bibehållande
av Tiberius’ palats — på Palatinens centrala
platå anlägga det stora palats, Domus Augustia-
na, som nu frilagts. Detta jättepalats till- och
ombyggdes av följ, kejsare, främst Septimius
Severus, som även försåg s. ö. hörnet med en
praktfasad mot Via Appia, Septizonium. Den
enskilda bebyggelsen trängdes genom dessa an-
läggningar ned från Palatinens topplatå. Vissa
tempel och kulter blevo kvar på och kring Pala-
tinen, minnena av Romulus och Remus med grot-
tan Lupercal på sydsidan och uppe på platån, utom
Augustustemplet, bl. a. Magna Maters tempel.

Forum. Urspr. låg romarnas politiska sam-
lingsplats (Comitium) i Capitoliums sluttning vid
Forums n. v. hörn. På dess nordsida låg det
äldsta senatshuset, Curia Hostilia. Helleniseringen
gav upphov till det rektangulära, av praktbyggen
i hellenistisk-romersk stil omgivna torg, som vi
förstå med Forum Romanum (bild 3—4). Av re-
publikanska byggnader spelar blott riksarkivet,

Tabularium, i Capitoliums sluttning någon roll i
bilden. Det gamla Comitium igenlades av Caesar.
Curian flyttades ned till Forum. Forums v. kort-
sida flankerades efter hand av två triumfbå-
gar, Tiberius’ och Septimus Severus’.
Uppe i Capitoliums sluttning, framför Tabula-
rium, lågo två gamla tempel, båda ombyggda un-
der kej sartiden, S a t u r n u s’ tempel, vilket av
ålder varit statens skattkammare, och C o n c o r-
dias tempel. Framför Saturnus’ tempel, som
prydde Forums s. v. hörn, gick vägen från Forum
upp till Capitolium (Clivus Capitolinus). Mellan
Saturnus’ och Concordias tempel byggdes ett (del-
vis bevarat) tempel åt Vespasianus. Forums
långsidor, som i äldre tider belamrats av butiker
av trä och enskild bebyggelse, monumentalisera-
des under 100-talet f. Kr. genom butikslängor av
sten med skylande kolonnader i två våningar
mot Forum och bakomliggande basilikor. Kejsar-
tidens Basilica Aemilia på Forums nordsida och
Basilica Julia (se även bild 1—2 å pl. vid Basi-
lika) på sydsidan efterträda dessa republikanska
praktanläggningar. Från sydsidan utgå mellan
Basilica Julia och Saturnustemplet Vicus Juga-
rius och ö. om Basilica Julia Vicus Tuscus till
Velabrum och Forum Boarium, oxtorget vid
hamnen, med dess bekanta rundtempel, det
s. k. Vestatemplet vid Tibern (det s. k. Temp-
lum Portuni; se bild 1 å pl. vid Romersk konst).
På andra sidan Vicus Tuscus låg Castors
och Pollux’ tempel. Därefter följde, i hörnet
vid de förut nämnda vestibulbyggnaderna till
Palatinen, Jutumas källa samt i s. ö. hörnet
Vestas tempel med vestalernas magnifika pa-
lats. På Forums ö. kortsida byggde Augus-
tus Caesars tempel. Detta tempel flan-
kerades av triumfbågar, Augustus’ på syd-
sidan och på nordsidan, där Via Sacra löpte
in till Forum, en gammal triumfbåge från 121
f. Kr., Fabierbågen. Omkr. 300 e. Kr.
restes den karakteristiska raden av kolonner längs
Via Sacras förlängning över Forum till Clivus
Capitolinus (framför Basilica Julia) och 608 den
vitt synliga kolonnen till den bysantinske kejsa-
ren Fokas’ ära. Via Sacra förde i ö. n. ö. rikt-
ning från Forumdalen över Velia till den dal,
där Colosseum ligger. Nero systematiserade den
och anlade väldiga kolonnader mellan denna gata
och Via Nova vid Palatinens fot samt s. om Via
Nova, n. om Via Sacra. N. om Via Sacra ersat-
tes Neros anläggningar av en rad berömda bygg-
nader: (Antoninus Pius’ gemål) Faustinas
tempel närmast Forum, därefter det lilla rund-
bygge, som utan grund brukar kallas Romulus’
tempel — en vestibul till en bakomliggande
stor byggnad från Augustus’ och Flaviernas tid,
utan skäl kallad Templum Sacrae Urbis. Där-
efter följde den ovan omnämnda storslagna
Maxentiusbasilikan, påbörjad av Max-
entius (före 312). På krönet av Velia lågo från
n. räknat Romas och Venus’ tempel, av
Hadrianus byggt på terrassen till vestibulen till
Neros gyllene hus, Titus’ triumfbåge
(bild 5, och bild 5 å pl. vid Romersk konst), un-
der vilken Via Sacra gick ut, och J u p i t e r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free