Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roosval, Johnny - Root, Elihu - Rooth, 1. Ivar - Rooth, 2. Erik - Roozeboom, Hendrik Willem Bakhuis - Rops, Félicien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Roosval—Rops
218
Roosval [rö’s-], Johan (Johnny) August
Emanuel, konsthistoriker (f. 1879 29/s), blev ef-
ter studier i Uppsala och Berlin dr phil. i Berlin
1903, doc. vid Uppsala univ. 1904, vid Stockholms
högsk. 1914, prof, där i nordisk och jämförande
konsthistoria (Zorns donation) 1920, i de bildande
konsternas teori och historia 1930; emeritus 1946.
1936—37 innehade R. Charl. Eliot Norton-pro-
fessuren vid Harvard Univ. R. har framträtt
som en synnerligen flitig och framgångsrik förf.,
särsk. på det medeltida området med utgångspunkt
från Gotlands konst. Efter avh. ”Om altarskåp i
svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bor-
mans verkstad i Bryssel” (1903) utgav han ”Die
Kirchen Gotlands” (1911), ”Die Steinmeister
Gotlands” (1918), ”Medeltida skulptur i Gotlands
fornsal” (1925) och
”Den gotländske cice-
ronen” (1926, 2:a uppl.
1950). Vidare märkas
”Studier i Danmark”
(1918), ”Riddar S:t
Göran” (1919) och
”Nya S :t Göransstu-
dier” (1924), ”S. Ni-
kolai el. Storkyrkan i
Stockholm” (i ”Sveri-
ges kyrkor”, 1924—28)
och ”Den baltiska Nor-
dens kyrkor” (1924),
slutl. ”Romansk konst”
(i ”Bonniers allm.
konsthistoria”, 1930) och ”Fornkristen, bysantinsk
och karolingisk konst” (därst., 1933). Efter en
resa till U.S.A. skrev R. ”Amerikas konst” (1924).
den första översikten på svenska över detta konst-
område. I ”Gotländsk vitriarius” (1950) har R.
åstadkommit icke endast en fullständig invente-
ring och gruppering av det gotländska glasmål-
ningsmaterialet utan även genomfört en ikono-
grafisk behandling av ämnet. Tills, m. S. Cur-
man har R. igångsatt och lett det stora invente-
ringsverket ”Sveriges kyrkor” (1912 ff.). Tills,
m. R. Norén utgav R. 1905—08 tidskr. Kult och
konst och medverkar i Konsthistorisk tidskr., utg.
av Konsthistoriska sällskapet i Stockholm, vars
ordf. R. var 1918—48. Till R:s 50-årsdag utkom
en festskrift, ”Amici Amico” (1929). — G. 1907
m. Ellen Fredrika Vilhelmina R., f. riksgrev-
inna von Hallwyl (1867—1952), som fram-
trädde som skulptris och utförde åtskilliga byster
och gravmonument samt dekorativ skulptur.
Root [röt], Elihu, amerikansk statsman
(1845—1937), advokat i sin födelsestat New York
från 1867, tog del i det politiska livet på republi-
kanernas sida, var 1899—1904 krigsminister under
McKinley och Roosevelt, 1905—09 statssekr. (ut-
rikesminister) under den sistn. En ivrig anhäng-
are av panamerikanismen och fredstanken, efter-
strävade han ett närmande till de latinamerikans-
ka staterna samt avslöt ett flertal skilj edomstrak-
tater med europeiska länder. President i Carnegie
Endowment for International Peace 1910—25, er-
höll han 1912 Nobels fredspris. R., som inom
sitt parti tillhörde de moderata progressisterna,
stödde vid 1913 års
presidentval Taft; hans
sätt att utnyttja sin
makt som president
för partikonventet till
förmån för Taft gav
anledning till konven-
tets sprängning. 1909
-—15 var R. medlem
av senaten. Under och
efter 1 :a världskriget
användes han i diplo-
matiska uppdrag, bl. a.
till Ryssland 1917,
och som delegerad vid
olika konferenser, främst Washingtonkonferensen
1921—22. Bland hans skrifter märkes ”Men and
policies” (1924).
Rooth [röt]. 1) I v a r R., finansman, riksbanks-
chef (f. 1888 2/h), jur. kand, i Uppsala 1911. Han
inträdde 1914 i dåv. Stockholms handelsbank som
bitr, ombudsman, blev 1915 chef för bankens rem-
boursavd. och var från 1916 samtidigt ombuds-
man för Finans-ab. 1919 blev R. direktörsassistent
i Svenska emissions-ab. men övergick 1920 till
Stockholms inteckningsgaranti-ab:s ledning. Se-
dan 1929 är R. bankofullmäktig och 1 :e depu-
terad. Som riksbankschef under en tid av svåra
påfrestningar (världskrisen 1929 ff., guldmyntfo-
tens övergivande 1931, Kreuger-kraschen 1932)
har R. framgångsrikt fört en penningpolitik, som
vunnit allmänt erkännande. 1948 begärde R. sitt
avsked på gr. av oenighet med regeringen om
räntepolitiken och har därefter ägnat sig åt ut-
ländska uppdrag.
2) Erik Gustaf Theodor R., den föreg:s ku-
sin, språkman (f. 1889 22/4), fil. dr i Uppsala 1919,
doc. 1920, bibl.-amanuens 1920—26, doc. i Lund
1926, prof, där i tyska språket 1932—54. R:s
främsta arbeten ligga inom lågtysk filologi, ss.
”Eine westfälische Psalmenübersetzung” (1919),
”Studien zu den altniederfränkischen und altwest-
fälischen Psalterversionen” (1924) och ”Saxonica.
Beiträge zur niederdeutschen Sprachgeschichte”
(1949) ; men hans forskning berör även andra om-
råden. ”Nordfriesische Streifzüge” (1929) bely-
ser lingvistiska spörsmål i modern frisiska, och
ur ett handskriftsfynd i Lunds univ.-bibl. har R.
i ”Ein neuentdeckter niederländischer Minnesäng-
er” (1928) publicerat medelnederländsk lyrik. R.
har även ägnat sig åt lågtysk dialektforskning
och lämnat flera bidrag till diskussionen om i-
omljudets karaktär i de germanska språken. Vi-
dare märkes ”Huvuddragen av det tyska språkets
historia” (1938). R. tillägnades på sin 60-årsdag
en festskrift.
Roozeboom [rä’zabåm), Hendrik Wil-
1 em Bakhuis, holländsk fysikalisk kemist
(1854—1907), prof, i oorganisk och fysikalisk ke-
mi vid univ. i Amsterdam från 1896. R. utförde
viktiga och omfattande, delvis grundläggande så-
väl teoretiska som experimentella arbeten inom
fasläran och läran om heterogena jämvikter.
Rops [-å-], F é 1 i c i e n Joseph Victor, belgisk-
fransk grafiker (1833—98). Han flyttade 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
