Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosengren, 1. Lars Fredrik - Rosengren, 2. Bengt - Rosengren, Margit - Rosengrens kassaskåpsfabriks ab. - Rosengång - Rosenhane, ätt - Rosenhane, 1. Schering - Rosenhane, 2. Gustaf - Rosenheim - Rosenholm - Rosenius, 1. Carl Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Rosengren—Rosenius
236
Rosengren, i) Lars Fredrik R., mejeri-
tekniker och bakteriolog (1861—1946), fil. dr i
Lund 1894, prof, i mejeriteknik vid Alnarps
lantbruks- och mejeriinst. 1918—26. R., som för-
enade vetenskaplig skicklighet och praktiskt sin-
ne, har genom sin insats som förf, och lärare i
hög grad bidragit till mejeriteknikens och mejeri-
hushållningens utveckling i Sverige.
2) Bengt Johan Henrik R., läkare (f. 1899
23/e), med. lic. i Lund 1925, med. dr i Uppsala
1928, doc. i oftalmiatrik i Lund 1930, t. f. prof,
i oftalmiatrik i Uppsala 1931—33, överläkare å
ögonavd. vid Sahlgrenska sjukhuset sedan 1933,
därjämte prof, i oftalmiatrik vid Medicinska
högsk. i Göteborg sedan 1952. R. har skrivit ett
50-tal arbeten, bl. a. om behandling av näthinne-
avlossning och synprövningar.
Rosengren, Margit Ingeborg, operettsång-
erska, sopran (1901—52), debuterade 1920 i
”Don Cesar” på Oscarsteatern i Stockholm, där
hon sedan var engagerad i olika repriser. Vid
sidan av gästspel uppträdde R. bl. a. på Vasa-
teatern (1926—30) och Kungl. teatern (1939—
42), där hon kreerade huvudrollerna i bl. a.
”Glada änkan”, ”Csårdåsfurstinnan” och ”Gre-
vinnan Maritza”. R. utgav 1948 självbiogr. ”Oför-
gätligt glada stunder”. — G. 1) 1922—29 m.
disponent Knut Jacobsson, 2) 1929—43 m. förf.
Erik Zetterström och 3) 1944 m. dir. Oscar
Gustafsson.
Rosengrens kassaskåpsfabriks ab., Göteborg,
etabl. 1886, ab. 1910, äger mekanisk verkstad och
specialfabrik för bl. a. bankinredningar, kontors-
möbler, industri-inredningar och pansardörrar i
stålutförande.
Rosengång var i Skåne en småmönstrig tre-
skaftsvävnad med ripsyta, bildad av ullgarn, som
helt dolde linvarpen. Den nyttjades till bänkkläde
el. foder till åk-, bänk- och stolsdynor. Tekniken
har under olika namn använts till grövre täcken
och på en del håll, i synnerhet i Norrlands kust-
provinser, vävts med fyra skaft. Lös r. är ett
kyperten närstående vävsätt för grova täcken,
även kallat hampkrus.
Rosenhane, ätt, adlad 1558, friherrlig med R.i)
1652 och med R.2) 1654, utslocknad 1812.
Rosengång.
1) Sch er in g R., friherre, diplomat (1609
—1663). Han blev assessor i Svea hovrätt 1632
och 1634 underståthållare i Stockholm. Som lands-
hövding i Östergötland från 1637 ägnade R. i
synnerhet omsorg åt Norrköpings utveckling.
1643—47 var han svensk resident vid fredsunder-
handlingarna i Münster och sändes därpå 1648
till Paris, där han under frondeupproret avgjort
tog ställning mot Mazarin, vars klagomål i Stock-
holm bidrogo till hans återkallande 1649. 1650
blev han riksråd och var från 1652 överståt-
hållare i Stockholm. R. var led. av den kommis-
sion, som ordnade styrelsen i stiftet Bremen, och
deltog i fredsunderhandlingen med Polen i Ly-
beck liksom i upprättandet av tribunalet i Wis-
mar 1653. 1654 sändes han att bilägga tvisterna
med staden Bremen och kallades efter danska
krigets förnyade utbrott 1658 till armén på Själ-
land, där han jämte Sten Bielke blev kommissarie
vid Fredstraktaten med Danmark. Senare deltog
han i skånska kommisionen 1662. R. var en av
sin tids bästa svenska statsmän; med grundliga
kunskaper och klart huvud förenade han god
framställningsgåva i tal och skrift. — Litt.: Mo-
nogr. av A. Stille (1892).
2) Gustaf R., den föreg:s bror, friherre,
ämbetsman (1619—84). Kammarråd 1647, v. pre-
sident i Svea hovrätt 1650—58, utnämndes han
senare till åtskilliga ämbeten, vilka han dock
aldrig kom att tillträda. R. var litterärt intresserad
och utgav ”Förklaring öfwer then 103. K. Da-
widz psalm” (1680) samt ”Respublica glacialis”
(1681; sv. övers, av O. v. Friesen i Fataburen,
1914), en kulturhistoriskt värdefull skildring av
vinterfisket i Södermanlands sjöar. R. anses av
flera forskare vara den, som dolde sig bakom
pseud. Skogekär Bärgbo, under det att andra
opponera mot denna identifiering. — Litt.: Biogr.
av E. Meyer (1888).
Rosenheim [rå’zanhåim], stad i Oberbayern,
50 km s. ö. om München vid Inns v. sida; c:a
30,000 inv. R. var under medeltiden en viktig
handelsplats på vägen till Italien; de gamla bygg-
naderna visa tydlig italiensk stilpåverkning.
Rosenho’lm, ett av Danmarks vackraste och
mest betydande gods, nära Jyllands östkust, s. ö.
om Randers. Den av vallgravar omgivna borgen
uppfördes 1559—67 av Jörgen Rosenkrantz, i
vars släkt R. sedan förblivit, 1743—1921 som
stamhus, numera ersatt av ett penningfideikom-
miss.
Rosenius. 1) Carl Olof R., Sveriges infly-
telserikaste lekmannapredikant (1816—68). R.
var prästson från Västerbotten, växte upp under
intrycken från brytningarna mellan gamla och nya
läsare och kom redan i 15-årsåldern till ett reli-
giöst genombrott. 1838—39 vistades han i Upp-
sala för att avlägga studentexamen och läsa teo-
logi men avbröt studierna. Som informator på en
egendom s. om Stockholm kom han i beröring
med G. Scott, övervann hysta tvivel, lämnade tan-
ken på prästbanan och flyttade 1840 till Stock-
holm som Scotts biträde. Sedan Scott våren 1842
måst lämna Sverige, blev R. mer och mer den
centrala gestalten i den religiösa väckelsen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
